Syftet med denna studie har varit att undersöka om undervisningen i religionskunskap är neutral eller inte. I arbetet ingår intervjuer med tre verksamma lärare om hur de arbetar med religionsundervisningen i sina klasser på mellanstadiet. I arbetet framkom det att lärarna försöker jämställa världsreligionerna mer än vad som står i läroplanen. Det framkom även att det är upp till lärarens personliga preferenser om religiösa högtider ska uppmärksammas eller inte. Vidare framkom det att undervisningen kan påverkas av klassens sammansättning när det gäller mångfald av religioner och trossamfund.

Denna uppsats är en diskursanalys som granskar läromedel i religionskunskap, riktade till grundskolans senare år, utifrån Lgr11. Syftet är att se vilka normer och värderingar som kommer till uttryck när homosexualitet omnämns, samt hur detta förhåller sig till skolans värdegrund samt läroplan. Analysen utgår ifrån Foucaults idé om att i skapandet av diskurser så kontrolleras människor, detta sker genom ett antal procedurer, vilka han kallar för utestängningsmekanismer, samt att makt utvecklas i relationen mellan människor, och leder till begränsningar för vissa och möjligheter för andra. Exempel på dessa utestängningsmekanismer är när något beskrivs som sjukt eller inte sjukt, är tradition eller inte tradition, samt när något ses som rätt eller fel. Studien består av tre läromedel från olika förlag och publiceringsår. I diskussionen dras slutsatsen att det råder en heteronormativ norm i de analyserade läromedlen.

I den här allmänna litteraturstudien har det undersökts om hur lärare kan undervisa på ett inkluderande arbetssätt inom religionskunskapen och vilken syn elever har på religionsundervisningen i en mångkulturell skola. Problemet angrips utifrån olika synvinklar, både vilka fördelar en mångkulturell skola har men även vad som är utmaningarna för lärare och elever. Religionskunskapen är ett ämne som tar upp mycket om både individen, gruppen och samhället. Med religionskunskapen kan vi lärare och elever skapa en förståelse för vår omvärld och våra medmänniskor. Något som kan vara avgörande för hur eleverna ser på sig själva och hela vårt samhälle i framtiden. Skolan är en social mötesplats för olika kulturer och religioner, det förstår eleverna och det är viktigt att vi som lärare tar vara på det. Hur vi lärare kan ta vara på det undersöks i denna studie och målet är att försöka komma fram till en eller flera didaktiska metoder eller faktorer som lärare på lågstadiet kan tillämpa i ett mångkulturellt klassrum. / <p>so</p>

Anledningen till att denna studie görs är min hypotes kring inkludering av religioner och traditioner i klassrummet. Min hypotes är att lärare sällan eller aldrig inkluderar andra religioner och traditioner, än de kristna och västerländska, i klassrummet utöver de obligatoriska religionstimmarna. Detta baserat på grund av egna erfarenheter. Det gör mig intresserad av att framöver intervjua lärare för att höra deras tankar och åsikter kring min hypotes och hur de argumenterar kring deras val av planering och upplägg i klassrummet. När jag tänker på kristna och västerländska traditioner tänker jag på pyssel, sång och studiebesök, såsom måla påskägg, göra midsommarkransar, gå på studiebesök i en kyrka (eller avslutning i kyrkan), klippa änglar och så vidare, något jag upplevt är väldigt vanliga företeelser för yngre åldrar i den svenska skolan. Tidigare forskning visar bland annat att vi som bor i Sverige anser att traditioner är viktiga, till exempel skolavslutningar i kyrkan och traditioner är också något lärare verkar hålla fast vid, då ungefär 70% av undervisningen i skolan är traditionell, det vill säga den bedrivs som den alltid har gjort.

I takt med att globaliseringen blir alltmer omfattande, har många människor valt att röra sig övernationsgränser och i bagaget har de med sig sina religiösa övertygelser. Religion har alltid varit etthett debatterat ämne och det senaste decenniet har ämnet frekvent varit framträdande i media. Detta gör det viktigt att förstå och analysera religiösa fenomen. I ett sekulariserat samhälle med inslag av religiöst mångfald, är utmaningar normala. I denna litteraturöversikt identifieras befintliga utmaningar samt vilka hjälpmedel som lärare kan använda sig utav för att underlätta sin undervisning. Utifrån följande frågeställningar genomförs studien; Hur ser det ut när sekulära värderingar och religiösa övertygelser kolliderar? Förekommer det att elever känner sig felrepresenterade i religionsundervisningen? Vilka hjälmedel finns det för att underlätta inkludering under religionsundervisningen? Studien grundar sig på 10 vetenskapliga studier för att få en insikt i vilka utmaningar som finns inom religionsämnet och vilka verktyg som kan användas för att möta utmaningarna. Slutsatserna visar att det finns ett flertal olika utmaningar inom ämnet. Utmaningarna kan bland annat vara att religionsundervisningen har fått en sekulär prägel som kan skapa en arena där religiösa elever framställs som annorlunda. En annan utmaning är att elever kan bära på fördomar som gör att de har svårt för att relatera till och förstå sig på undervisningen. Ytterligare utmaningar är att man simplifierar och skapar stereotyper som appliceras på utövare av en viss tro, vilket kan öka ignoransen och respektlösheten hos icke-troende för utövarna. Forskningen visar också att det finns olika hjälpmedel som lärare kan tillämpa för att få bukt med utmaningarna. Att undervisa om ett flertal religioner samtidigt, göra studiebesök och utgå från varje individ för att få en mer nyanserad bild av en viss trosuppfattning, gör att man skapar bättre förutsättningar för religionsundervisningen.

Denna kunskapsöversikt behandlar neutralitet i religionsundervisningen i Sverige idag. Syftet med arbetet är att undersöka vad forskningen säger om lärares neutralitet i den icke-konfessionella religionsundervisningen idag, samt hur den svenska samhällsdiskursen kring religion och sekularitet påverkar religionsklassrummet. Då det inte finns någon tydlig definition av vad ickekonfessionell religionsundervisning innebär för lärare i praktiken, exempelvis vad gäller religiös positionering, är detta viktiga frågor att fundera över och studera. Som metod för denna kunskapsöversikt jag gjort sökningar via databaser som SwePub, ERIC och Libsearch. Många av de källor jag hittat där har också fört mig vidare till ytterligare relevant forskning. Forskningen som presenteras och analyseras diskuterar begrepp som neutralitet och opartiskhet och olika tolkningar av hur icke-konfessionell undervisning bör se ut i praktiken. Även forskning om den svenska självbilden, attityder till religion och det kristna arvet behandlas för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet för denna kunskapsöversikt visar att normer och diskurser som finns i samhället återspeglas och reproduceras i religionskunskapsklassrummen. Dels genom skolans styrning, att styrdokumenten är politiska dokument färgade av sin tid. Dels genom att lärare och elever också har med sig värden och attityder in i klassrummet, vilka speglas i hur det talas om religion och religiositet i undervisningen. I slutsatsen konstateras att ett öppet klassrum präglat av transparens vad gäller lärarens livsåskådning är önskvärt, så länge detta inte influerar elevernas livsåskådning. Ett öppet klassrum är att föredra både ur didaktisk synvinkel, då det skapar goda relationer och ökar motivationen, och ur ett neutralitetsperspektiv då subjektiva värderingar inte riskerar att tolkas som fakta. Det konstateras även att det inte är någon lätt uppgift att hitta balans mellan privat och professionellt. Det kräver mycket erfarenhet och självreflektion, och är något lärarstudenter behöver mycket stöd i att utveckla under sin utbildning.

Min hypotes i denna uppsats är att religionslärare på högstadiet i sin undervisning presenterar buddhismen som en positiv och odogmatisk tradition där religiösa aspekter tonats ned. Syftet med denna uppsats är att undersöka om denna hypotes håller eller om den måste revideras eller förkastas. Detta kommer att ske med hjälp av följande frågeställningar: Hur presenterar lärarna buddhismen i undervisningen? På vilka fakta och perspektiv lägger lärarna fokus? Hur bedömer lärarna att deras elever uppfattar buddhismen jämfört med andra religioner?

Religionsundervisningen ska enligt läroplanen skapa förståelse och respekt och utveckla kunskaper om religion och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Enligt Flensers (2020) avhandling beskrivs religion som en förgången tid, trots detta har det skett förändringar i läroplanen vad gäller religionsundervisningen. År 1962 utgjordes religionsundervisningen av kristendomen medan det nu enligt LGR11 anses vara viktigt att undervisningen sker på ett sakligt och allsidigt sätt. Vi vill därmed undersöka hur lärare i åk 4–6 tolkar objektivitet och neutralitet i förhållande till religionsundervisning samt om utmaningar finns och vilka dessa är. Metoden vi tillämpade i översikten är kvalitativ, där vi har intervjuat fem lärare från olika skolor i Skåne. I tidigare forskning nämns sekularisering och mångfald, lärarens synsätt på religionsundervisningen och medias påverkan på undervisningen. Teoretiska utgångspunkterna består av begreppen sociokulturellt perspektiv, stigmatisering och interkulturell pedagogik. Resultatet visar på att utmaningar förekommer, detta pga. medias påverkan på elevernas syn när det gäller religion. Utmaningar och mångfald bidrar till en mer positiv syn på religionsundervisning. Resultatet visar även att tystnadskultur i religionsundervisningen finns där de som tror inte pratar och de som inte tror, inte förstår vad undervisningen bidrar till. Slutsatsen i studien är att objektivitet är viktigt samtidigt som forskningen säger att det är viktigt för eleven att få perspektiv av religioner genom att elever delar med sig av erfarenheter. Det är även viktigt att bemöta utmaningarna på ett demokratiskt sätt, inkludera mångfald och skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

This study in the field of sociology of religion examine how Judaism, Christianity and Islam havebeen interpreted and represented over time in Swedish elementary school textbooks in the subjectof Religion. Three research questions were formulated to see how gender, sexuality and ethnicityare portrayed and how this portrayal has changed over time. The study examines four books, whichwere written between the years 1989 and 2014, by using a qualitative research approach. The theoryIntersectionality is applied in order to analyze and answer the formulated research questions. Theresults from the study show that Judaism, Islam and Christianity have been represented in differentways in the textbooks and that the interpretation has changed over time. Islam is often presentedas an antithesis to the West and European Christianity. However, the change over time shows aslight improvement of the representation of Islam in the studied textbooks. Judaism is in thematerial often represented as a religion that urges people to study, and that the Jewish people oftenare very intelligent. Christianity is the normative lens which the other religions are seen throughand throughout the textbooks it is the religion that is given most focus.

Religionskunskap är ett gymnasiegemensammt ämne som alla elever i den svenska gymnasieskolan läser. Med utgångspunkt i den sekulära samhällsutvecklingen i Sverige har också skolan utvecklats i en sekulär riktning. Skolan har – från att bedriva konfessionell undervisning i kristendom och fostra elever till goda kristna medborgare – utvecklats till att idag ha uppdraget att förmedla kunskaper om att det finns många olika sätt att se på omvärlden. Skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare som har förståelse för och respekt för människors olika sätt att tänka och leva. Samtidigt har den etik som förmedlas i skolan sitt ursprung i den kristendom som det svenska samhället vilar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur livsmening och meningsskapande framställs i tre läroböcker för ämnet religionskunskap i gymnasieskolan, för att belysa om det finns någon skillnad i framställningen mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Uppsatsen ska särskilt belysa de didaktiska konsekvenserna framställningen av olika livsåskådningar får. Metoden som används är en innehållslig idéanalys. Livsåskådning är det begrepp som inkluderar både religiös tro och sekulära synsätt och förklarar likheterna och skillnaderna däremellan. Livsmening är det begrepp som är grunden till både religiöst och sekulärt meningsskapande och förklarar likheterna och skillnaderna däremellan. Uppsatsens resultat tyder på att läroböckerna inte är färgade av det svenska samhällets kristna historia, däremot presenterar läroböckerna en mångfald av livsåskådningar som representerar det nuvarande svenska samhällets värderingar. De läroböckerna som undersöktes tar inte ställning för en livsåskådning framför en annan. Alla livsåskådningar beskrivs på samma objektiva sätt. I två av de tre undersökta läroböckerna får de sekulära livsåskådningarna mycket litet utrymme av lärobokens totala antal sidor, och de sekulära livsåskådningarna presenteras absolut sist i läroboken. I den tredje undersökta läroboken organiseras innehållet tematiskt. Religiösa och sekulära synsätt diskuteras löpande och de specifika sekulära livsåskådningarna som presenteras är integrerade i läroboken.  Slutsatsen är att det inte finns några tendenser som kan knytas till den svenska kristna skolhistorian och att läroböckerna i undersökningen inte aktivt tar ställning för ett specifikt religiöst eller sekulärt perspektiv. Balansen mellan hur mycket plats framställningen av religiösa respektive sekulära livsåskådningar fick varierar dock mellan läroböckerna. De didaktiska konsekvenserna varierar också något mellan de olika läroböckerna, och beror främst på hur läraren arbetar med att diskutera lärobokens disposition och uppbyggnad med eleverna. I enlighet med Karin Kittelman Flensners tidigare forskning i avhandlingen Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden(2015) innehåller undervisning som är tematiskt organiserad ett bredare meningserbjudande till eleven, vilket också märks i en av de tre läroböckerna som undersöktes då den är tematiskt organiserade i stället för att enskilt diskutera olika trosinriktningar enskilt.