Syftet med denna studie är att undersöka hur fem SO-lärare beskriver den egna livsfrågeundervisningen i religion i årskurserna 1–3, och vilka möjligheter och hinder de anser att det bidrar med. Detta har undersökts genom halv-strukturerade kvalitativa intervjuer i form av frågeformulär. Frågeställningarna som stått i studiens fokus lyder: Hur beskriver verksamma SO-lärare i F-3 undervisningen om livsfrågor i religion? och Vilka didaktiska hinder och möjligheter framträder i beskrivningarna? Studiens resultat visar meningsfullheten av livsfrågor i religionsundervisning. Uppfattning och perspektiv av olikheter kring diverse livsfrågeteman står i stor vikt i studiens resultat. Livsfrågeundervisningen i religion främjar elevernas personliga utveckling, i samband med att de får medverka i diskussioner och delge egna tankar och åsikter. Genom en innehållsanalys blev det möjligt att hitta och tydliggöra gemensamma drag i lärarnas svar, vilket möjliggjorde kategorisering vid resultatet. Trots betydelsefulla möjligheter med livsfrågor i religionsundervisningen förekommer även didaktiska hinder. De didaktiska hindren som utmärkt sig är merendels föräldrarnas förutfattade åsikter och inskridanden i religionskunskapsämnesinnehållets omfattning, livsfrågor inkluderat. Dessa förutfattade åsikter kan enligt vissa lärare upplevas som aningen besvärliga. Med hjälp av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv, och tidigare forskning, tolkades och diskuterades resultatet i studien.

Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden.Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A. Undersökningen, som var en kvalitativ enkätundersökning, gjordes vid två olika tillfällen i samband med lektionen. Vid båda tillfällen deltog 27 elever. Vid det första tillfället fick eleverna under ca 10 minuter skriftligt svara på frågan ”Vem är Gud?”. Vid det andra undersökningstillfället fick de se en bild om ondska och svara på frågan ”Vad tänker du när du ser den här bilden?” Under lektionen som följde behandlades teodicéproblemet och lektionen avslutades med att eleverna fick se bilden igen och svara på frågan ”Har du förändrat ditt sätt att tänka om bilden?”.Resultatet av mina undersökningar visar att elevernas gudsbild kan innebära att Gud är påhittad, att Gud är i allt, att det finns flera definitioner av vem Gud är och att Gud har de klassiska attributen (allsmäktig, allvetande etc.). En stor del av eleverna, framför allt tjejer, ger dock ingen definition av vem Gud är. När det gäller reflektionen kring bilden om ondska och lidande visade det sig att eleverna främst reflekterar kring vad lidandet, som de ser i bilden, beror på. Majoriteten av de elever som reflekterar över orsaken till lidandet menar att det är vi, omvärlden och västvärlden som bär ansvaret. Därmed ser de ondskan och lidandet i bilden främst som moralisk ondska och inte naturlig. Några elever anser även att det är Gud som bär ansvaret. När eleverna reflekterar efter lektionen funderarar de främst kring lidandets mening och kring orsaken till lidandet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmander upplever synen på människans värde under konfirmationsläsningen i förhållande till hur de upplever synen på människans värde som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgångspunkt i de formuleringar kring människans värde som återfinns i skolans styrdokument.Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som läser inför konfirmationen till våren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades våren 06 samt fem lärare som undervisar i religionskunskap på de fyra skolorna som deltagarna går på. Min slutsats är att dessa specifika ungdomar som läser eller har läst inför konfirmation upplever att skolan inte bearbetar människosynen på ett tillfredsställande sätt, genom konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förändrar deras självbild och synen på människans värde på ett positivt sätt. De undervisande lärarna ansåg sig ha ett bra förhållande till sina egna klasser men övriga undervisande klasser var det svårare att svara på. De verkade vara tillfredsställda med den syn de förmedlar av människans värde ute på skolorna.

Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den. De minnen som kommer fram kretsar främst kring världsreligionerna och arbetet med dessa. När eleverna tänker på religionskunskapsämnet förknippar alla det med just de olika religionerna som finns i världen. De kopplar inte det med etik och moral, samt livsfrågor och minns inte heller på vilket sätt man arbetade med dessa områden eller om det överhuvudtaget tagits upp under högstadiet. Missnöjet visar sig genom att man inte är nöjd med mängden undervisning som förekommit och vad som tagits upp. De skillnader som finns gällande elevernas upplevelser från religionen från högstadiet handlar till störst del om arbetssättet. Även om processerna har sett olika ut, ser resultaten till stor del likadana ut oavsett vilken skola de intervjuade eleverna gick på innan gymnasiet. På grund av undersökningens begränsade omfång kan jag inte dra några generella slutsatser om minnena är generella för gymnasieelever i stort.

Under denna uppsats undersöks frågan om hur relationen mellan religion och vetenskap ser ut på gymnasieskolan idag. Uppsatsen syfte är att undersöka vad som prioriteras i undervisningen om religion och vetenskap för kursen religionskunskap 1 på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formuleras tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är hur läroböcker för kursen religionskunskap 1 framställer området religion och vetenskap, vad verksamma lärare anser är viktigt att prioritera i undervisningen av detta moment samt vilka skillnader och likheter det finns mellan läroböckerna och de åsikter som lärarna yttrade. De teoretiska perspektiv som används genom denna uppsats är diskursanalys samt den kognitiva traditionen. Det resultat som framkom var att det är ett stort område med mycket delade åsikter. Olika författare framställer området religion och vetenskap på olika vis och väljer att ha med olika delar i sina läroböcker vilket gör att skillnaden mellan de tre läroböckerna som analyserats under denna uppsats skiljer sig mycket åt. De lärare som bevarade enkäten var även dem delade i sina åsikter om momentet, en del anser att det är ett viktigt moment som ska finnas med i undervisningen medan andra ser det som överflödigt och att det inte borde vara en del av betygskriterierna.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur lågstadielärare bäst planerar sin religionsundervisning så inkluderande som möjligt i relation till hur Sveriges religiösa mångfald ser ut idag. Vi kommer generellt skriva om inkludering i relation till religionsundervisningen utifrån ett elevperspektiv där våra valda forskningsartiklar kommer att ligga till grund för arbetet. Men vi kommer också ta upp hur lärare påverkar eleverna genom sitt sätt att planera undervisningen. Arbetets metod består av en systematisk litteraturstudie där vi genom valda sökord sökt fram våra forskningsartiklar i olika databaser. Frågeställningen som genomsyrar hela arbetet är att undersöka hur lågstadielärare kan planera och undervisa om skolämnet religionskunskap där ambitionen är att inkludera alla individer oavsett religiös bakgrund.   Resultat- och analyskapitlet har skrivits utifrån tre huvudrubriker som under arbetets gång framställts då valda artiklar bearbetats. Huvudrubrikerna är religiös mångfald och mångkulturs påverkan på skolan, socialt lärande i relation till religionsundervisningen samt lärarens roll i religionsundervisningen. Under dessa tre huvudrubriker presenteras valda artiklar för att svara på arbetets frågeställning. Vidare i slutsatser och diskussionskapitlet diskuteras och problematiseras artiklarnas innehåll och därmed har ett vidare forskningsområde diskuterats fram. Forskningsområdet blir att undersöka hur pass mycket ens uppväxt egentligen påverkar inom religiösa övertygelser och tankar kring religioner.

This essay examines five short Swedish videos, produced by Binogi, used in religious education to explore the view of humanity (“människosyn”) in the five so called worldreligions (Christianity, Judaism, Islam, Hinduism and Buddhism). The study looks at what narrative about “us" and "them” exist, and how “our” and “their” ideas of gender, culture and religiosity are portrayed. Furthermore, a discourse analysis is made of the material analyzing to what degree these depictions reflect an orientalist discourse.

Studiens syfte är att undersöka om och hur skolans religionsundervisning påverkar elevers tro utifrån elevers perspektiv. Elever från högstadiet i flera klasser intervjuas om deras upplevelser, i den svenska skolan. Elever ställs inför stora frågor som de kanske funderar över eller börjar fundera över i samband med religionsundervisningen. Undersökningen använder sig av den kvalitativa forskningsmetoden med semistrukturerade intervjuer som datainsamling. Intervjuerna analyseras sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar att eleverna som intervjuades inte upplevde att undervisningen påverkade dem religiöst, utan att den ledde till ökad kunskap som gav dem förståelse och sammanhang. De kunde koppla till sin egen tro eller värderingar och på så vis även förstå sin omgivning.

Trots att forskning om kontroversiella frågor i religionsundervisningenökat under senare år finns hittills inga studier som utgår från hur temat ondska hanteras avlärare. Denna studie har syftat till att undersöka vilka frågor ämneslärare i religionskunskapenpå högstadiet och gymnasiet avhandlar när de behandlar ondska, men även hur lärare gårtillväga när de talar om ondska i klassrummet. Detta genom att undersöka vilka frågor läraretar upp i undervisningen om ondska i ämnet religionskunskap och på vilket sätt de beskriverhur de hanterar frågor som rör ondska i sin undervisning, men även varför de väljer att ta uppfrågor som berör ondska. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fyraämneslärare i religionskunskap intervjuats utifrån deras erfarenheter och förståelse inför hurde berör ämnet ondska i sin undervisning. Studien har kunnat visa på att ondska är ett ämnesom är närvarande i religionsundervisningen när det talas om världsreligionerna, livsfrågor,livsåskådningar och etiska dilemman. Lärarna utgår alltid ifrån vad eleverna tar med sig in iklassrummet och utifrån det sätter de intentionen för sin lektion och undervisning. De fyralärarna visade även att intentionen bakom varför ondska avhandlas i klassrummet ärindividuell och där deras egna syn på läraruppdraget ligger till grund för undervisningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevers inställning och intresse för ämnet religionskunskap samt om de anser ämnet som relevant i dagens sekulariserade, mångkulturella samhälle. De tre huvudfrågor vilka jag utgick från var dels att se vilka mål kursplanen ställer upp för ämnet religionskunskap och hur eleverna uppfattar dess syfte, dels om elevernas religiösa eller icke-religiösa bakgrund hade någon betydelse för hur de uppfattar ämnet samt om undervisningen förmår att engagera eleverna till ett aktivt deltagande under lektionerna. För att finna svar till dessa frågor använde jag mig av flertalet mindre frågeställningar.  I bakgrunden beskriver jag den allmänna inställningen och uppfattningen till religion, kristendom och troende som norm svensken har och till viss del vad det kan bero på. Jag lyfter fram några didaktiska frågeställningar och metoder från religionsdidaktiker. I bakgrunden redogörs även för kursplanens, Gy 11, syfte med ämnet religionskunskap, dels vad läraren bör arbeta med och dels vilka kunskaper eleven ska ha förvärvat efter avslutad kurs. För att få en uppfattning av elevernas inställning utfördes en enkätundersökning där de frågor eleverna svarade på anknöt till uppsatsens syfte. Resultatet visar på en positiv bild där eleverna finner religionsämnet som intressant, viktigt och relevant då ämnet behandlar frågor som rör identitet, etik och moral vilka ses av eleverna ge en förståelse för andra människor och andra kulturer än den egna.