Due to unprecedented circumstances brought about by a global health pandemic, User Experience (UX) design professionals have had to adapt their user research practices to keep on working. This has meant that methods such as user interviews and stakeholder engagement workshops are required to run entirely online. Previous literature has often favoured in-person settings for user interviews, claiming it produced the highest quality of the data collected and remote workshop facilitation has not been researched thoroughly. With a thematic analysis of transcripts from 4 in-depth user interviews and a naturalistic observation of a remote workshop facilitation, this study presents findings on the applied remote practices when it comes to both facilitation and preparation of remote user interviews and workshops. The results from the qualitative data analysis find that in contrast to previous literature, UX professionals do not experience lower data quality when opting for remote modes. The applied practices that contribute to that experience are acknowledging one anothers’ physical environment during initial bonding with interview subjects, spending more time for casual conversation before conducting the interview and sending out preparation documents to the interview participant to inform them about where to be located (private or work setting) and to use a desktop if they are expected to interact with online prototypes. I then unpack the applied practices of designing and facilitating remote workshops where I presents a workshop journey process constructed of different phases that UX professionals follow when designing workshop journeys. The practice of designing these workshop journeys and facilitating them online can serve as design documentation as UX professionals design for the desired experience throughout the workshop beforehand and can validate the experiences afterwards. New workshop facilitation practices have also emerged in the form of actively engaging with participants in order to gather signals that would otherwise naturally present themselves in in-person settings allowing facilitators to probe the workshop atmosphere. / På grund av oöverträffade omständigheter orsakade av en global hälsopandemi, har professionella UX designers (User Experience) fått anpassa sina metoder inom användarstudier för att kunna fortsätta arbeta. Detta har inneburit att metoder som användarintervjuer och workshops ämnade för att engagera intressenter har blivit tvingade att genomföras online. Tidigare litteratur har ofta förespråkat fysiska uppsättningar för användarintervjuer och hävdar att detta producerar den högsta kvaliteten på insamlad data, dessutom är tidigare forskning kring workshop-ledning genomförd på distans begränsad. Med en tematisk analys av transkriptioner från fyra djupgående användarintervjuer och en naturalistisk observation av workshop-ledning genomförd på distans, presenterar denna studie resultat kring tillämpade metoder när det gäller både underlättande och förberedelse av användarstudier och workshops genomförda på distans. Resultaten från den kvalitativa dataanalysen visar att till skillnad från tidigare litteratur upplever professionella UX designers inte lägre datakvalitet när de väljer metoder för att arbeta på distans. De tillämpade metoderna som bidrar till den upplevelsen är att erkänna varandras fysiska miljö under inledande introduktion med intervjupersoner, spendera mer tid för avslappnad konversation innan intervjun genomförs och skicka ut förberedelsedokument till intervjudeltagaren för att informera dem om var de bör befinna sig (i privat eller arbetsmiljö) och att använda ett skrivbord om de förväntas interagera med online-prototyper. De tillämpade metoderna används sedan för att designa och underlätta workshops på distans där jag presenterar en workshop-process konstruerad av olika faser som UX designers vanligtvis följer när de utformar workshops. Tillämpningen med att utforma dessa workshops och leda dem online kan fungera som designdokumentation när UX designers designar för den önskade upplevelsen för workshopen i förväg och för att validera upplevelserna efteråt. Genom aktivt samarbete med deltagarna i studien har också nya metoder för att leda workshops visat sig. Dessa kretsar kring information och reaktioner som annars naturligt skulle visa sig i fysiska uppsättningar och gör det möjligt förworkshop-ledare att mer effektivt undersöka stämningen i workshops.

Challenges and opportunities due to a reorganisation while working remotely are here investigated by conducting a case study, based on the individual perspective of employee commitment. Reorganisation is becoming common practice to maintain competitiveness on the market and to adjust changes in the internal and external environment. To succeed with a reorganisation, trust, qualitative communication and leadership are needed to engage the employees to feel the need of change, otherwise the risk of failure is great (Burnes 2009). The company, where the study was performed, drastically moved its entire project management business from the office to the employees' homes in March 2020 as the Covid-19 pandemic broke out and few months later they began a reorganisation that had been planned for some time. This research aims to fill the gap in the existing literature for remote implementation of a reorganisation. To answer the research question, qualitative research methods were employed, including participant observations and in-depth interviews with a diverse group of managers and employees. The data collected were analysed using thematic analysis and a review of literature on change management, remote working and knowledge worker productivity has been included in the analysis. While the work environment in the office used to be social, with managers and colleagues within reach, the digital work environment is characterised by a feeling of distance to colleagues and managers, where most of the communication takes place synchronously. Various productivity aspects that are important during a reorganisation are affected as knowledge is not shared in the same way as before and a creative environment is difficult to achieve. In conclusion, the main challenge found from a reorganisation carried out while working remotely is to create a sustainable digital work environment with numerous opportunities for social interactions and a dynamic environment where new ideas are born and employees can discuss openly. On the other hand, balance between work and private life are improved, as well as the chances of employee retention. / Den här undersökningen är en fallstudie där utmaningar och möjligheter att genomföra en omorganisation medan man anställda arbetar på distans undersöks. Den baseras på det individuella perspektivet medarbetarengagemang. Att omorganisera en verksamhet blir vanligare för att hålla sig konkurrenskraftig på marknaden men också för att anpassa sig till förändringar i den interna och externa miljön. För att lyckas med en omorganisation krävs förtroende, kvalitativ kommunikation och ledarskap som engagerar de anställda till att känna behovet av förändring, annars är risken för misslyckande stor (Burnes 2009). Företaget för denna fallstudie gjorde en drastisk övergång från att arbeta på kontoret till att arbeta hemifrån för hela projektledningsverksamheten i mars 2020 då Covid-19 pandemin bröt ut, och några månader senare inledde de en omorganisation vilken var planerad sedan tidigare. Den här forskning syftar till att undersöka något som gjorts innan vilket är att omorganisera en verksamhet medan anställda arbetar hemifrån. Kvalitativa forskningsmetoder användes för att besvara forskningsfrågan, och data samlades in genom deltagarobservationer och fördjupade intervjuer med en varierad grupp av chefer och anställda. Därefter genomfördes en tematisk analys och forskning inom områdena förändringsarbete, hemarbete och produktivitet granskades för att användas i analysen av empirin. Resultatet visar att arbetsmiljön på kontoret brukade vara social, med chefer och kollegor inom räckhåll medan den digitala arbetsmiljön kännetecknas av en känsla av distansering till kollegor och chefer, där den största delen av kommunikationen sker synkront. De slutsatser som kan dras angående utmaningar och möjligheter vad gäller genomförande av en omorganisation under distansarbete är att de största utmaningarna att är att skapa en hållbar digital arbetsmiljö med många möjligheter till social interaktion och dynamisk miljö där nya idéer föds och anställda kan diskutera öppet. De mest framträdande möjligheterna är förbättrad balans mellan arbete och privatliv och goda möjligheter till förbättring av lojalitet bland arbetstagare.

The world is in a pandemic situation. Shifting to remote working has become a priority for many companies and remote work has become new normal. In doing so, industrial organizations are experiencing new challenges. Moving to the online way of working, new working conditions and different practical challenges they bring have created empirical context highly relevant for studying leadership which is currently a hot topic among scholars. Almost all studies, in the context of remote working, emphasize the importance of leadership.  Nevertheless, it is argued that the most recent literature and work on leadership have remained the leader-centered approach highly employed within traditional leadership literature. The leader-centered approach focuses on individual leaders and their traits, abilities, and actions, and thus contributes to placing the abstract phenomenon of leadership into distinct individuals, thereby supporting the taken-for-granted assumption that leadership is a single-person, heroic, task. Instead, scholars call for more studies that investigate leadership as ongoing social production of direction through constructions of space of action by actors in certain practice/practices. This emergent movement in leadership research is known as leadership as practice.  Accordingly, the aim of this thesis is to investigate leadership within the remote working environment, from leadership as practice perspective and through the construction of actors’ space of action. This includes an analysis of current leadership practices in relation to the construction of space of action as well as the analysis of practices that might potentially contribute to improving the current ones in doing so.  An interview study has been carried out at the three companies in Serbia, Germany, and the UK with a qualitative approach. The thesis builds on a theoretical framework and empirical data that have been collected through an extensive literature review and semi-structured interviews using an open-ended interview guide.  The result suggests that the current leadership practices are narrowing down the space of action. Also, the analysis of empirical data revealed that certain leadership practices have the potential to contribute to the construction of space of action within a remote working environment. The thesis’s insights might help companies to improve their own practices.

Inledning: År 2020 behövde företag runt om i världen ställas om i rask takt på grund av covid-19-pandemin. Till följd av detta behövde företag och chefer börja styra och kontrollera anställda på distans. Distansarbete medför diverse utmaningar för chefer när de styr och kontrollerar, exempelvis i minskad övervakning, bristfällig kommunikation, synergi- och samarbetsproblem samt att det är svårare att implementera och bibehålla uppsatta mål på distans. För närvarande finns en liten mängd forskning om hur chefer faktiskt styr och kontrollerar på distans.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer styr och kontrollerar sina anställda när arbetet sker på distans. I studien identifieras chefers upplevda utmaningar och effekter av styrning och kontroll på distans.  Metod: Uppsatsen är en kvalitativ med en abduktiv ansats. En intervjustudie tillämpas där studiens empiriska material erhålls genom semistrukturerade intervjuer från nio chefer. Slutsats: När chefer styr och kontrollerar på distans förändras inte deras arbetssätt i deras styrning och kontroll. På distans läggs det mer fokus kring styrmedlen sociala relationer, samordning, icke-monetära belöningar samt befogenhet och tillit. Det sker en omprioritering kring styrningen, där det huvudsakliga fokuset ligger på att styra de sociala aspekter inom styrmedlen. Chefer styr och kontrollerar dessa aspekter genom att planera, mäta, följa upp och utvärdera men även att kommunicera. Kommunikationen på distans behöver därmed bli mer individanpassad i och med den obefintliga fysiska kontakten. Distansarbetet medför även utmaningar och effekter, att bibehålla den sociala samhörigheten och kompetens- och kunskapsutveckling, minskad informell kommunikation och ökat sämre mående hos anställda. / Introduction: In 2020, companies around the world needed to readjust at a fast pace due to the covid-19 pandemic. As a result, companies, and managers needed to start managing and controlling remotely. Remote work entails various challenges for managers when they control, such as reduced supervision, inadequate communication, synergy, and collaboration problems, and that it is more difficult to implement and maintain set goals at a distance. There is currently a small amount of research on how managers control remotely.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how managers govern and monitor their teleworkers. The study identifies managers' perceived challenges and effects of remote governance and control. Method: The thesis is a qualitative study with an abductive approach. An interview study is applied where the empirical material of the study is obtained through semi-structured interviews from nine managers. Conclusion: Managers' control methods do not change while they manage and control from a distance. Rather more emphasis is placed on the control of social relations, coordination, non-monetary rewards, authority, and trust. Instead, control is being re-prioritized, with the primary emphasis on managing the social aspects. These aspects are managed through planning, measuring, following up, and evaluating, as well as communicating. As a result of the lack of physical contact, communication at a distance must be more personalized. Remote work also entails challenges and effects, maintaining social cohesion and knowledge development, reduced informal communication, and impaired well-being of employees.

Research shows that organizations rely on intangible value chains to boost their economic development through knowledge being seen as a resource. However, due to the emerging complexity withing various organizational designs and complexity of multi-levels in projects, still very little is known on how knowledge is shared and utilized in a complex and multi-leveled context. The purpose of this thesis is to examine how knowledge is shared and utilized in complex project-based environments and how underlying mechanisms of knowledge can be stimulated to facilitate a knowledge management system. To answer the research question, data was collected through eleven semi-structured interviews and analyzed through grounded theory.    Results show that depending on the organizational environment, different mechanisms are more suited than others. In the industrial organization examined in this case study, a personification strategy is well suited as the organizational tasks are unique in nature. Furthermore, the initiation of knowledge sharing opportunities play an important role in implementing knowledge management. In this context, an institutionalization approach is the desired mechanisms to stimulate. This is due to the size of the organization and the fact that employees are geographically dispersed. It is further amplified by the increased amount of remote-working, especially in the ongoing Covid-19 pandemic which has limited face-to-face interactions. To implement a knowledge management strategy of personification and institutionalization, routines are paramount to its success. Without the implementation of standards and routines governed from the organization and management level, there is a risk of knowledge management initiatives failing due to lack of commitment and participation.

This thesis aims to interpret the changed interactions and communication in the workplace due to the Covid-19 pandemic. Due to the massive changes in society and the workplace, it is important to look into this aspect of the pandemic’s consequences. The research question “What impact does the expedited digitalisation of communication, caused by the global pandemic of 2020, have on the experienced interactions in organisational contexts?” allows for easy access into different aspects of the topic by conducting the study relatively broadly. In order to answer the research question, semi-structured interviews with employees, who were working during the pandemic, were held and all necessary data was extracted from these interviews. This data was then interpreted in light of the four principal theoretical topics: Communication, Social Interaction, Work Life and Leadership Relations. Certain similarities, but also paradoxes were discovered in the findings, and therefore discussed through paradoxical lenses. The basic findings concerning the research question are that many changes happened in opposing directions, for example having at the same time more, but also less communication. This double shift applies to almost all findings. To put these findings into practical use, organisations and companies should consider their team’s needs and optimise the working structures between hybrid and on-site in order to get the best possible working results.

Hemarbete har blivit vardag för många med ett administrativt yrke. Det har funnits olika syn på huruvida hemarbete bidrar till högre produktivitet eller inte. Flera organisationer har börjat fundera på om de ska implementera hemarbete som en beständig förändring efter Corona-pandemins slut. Det finns tidigare forskning på hur produktivt det är att arbeta hemifrån men forskning som är inriktad på upplevd produktivitet vid hemarbete identifierades inte. Med bakgrunden av egen erfarenhet av hemarbete och en nyfikenhet kring konsekvenserna av hemarbetet växte syftet med studien fram. Syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som arbetat hemifrån under Corona-pandemin. Genom den insamlade data som intervjuerna bidrog med, identifierades centrala teman genom sortering och kodning av materialet. Av analysen genererades det totalt 13 teman där fem av dessa valdes ut som mest återkommande och som sedan genererade i sig sju underkategorier. Underkategorierna var kontorsspring, familjemedlemmar, missar att ta pauser, vågar inte ta pauser, anpassat efter individen, organisationskultur och balans. Dessa teman kopplades till teori för att skapa mening. Analysen bidrog till en diskussion kring vikten av individens och organisationens samspel. Att en strategi går åt samma riktning, vilken både individen och organisationen är en del av, skapar en samstämmighet. Respondenterna ville fortsätta arbeta hemifrån efter Corona-pandemin i en balans med kontorsarbete. Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete konstaterades vara högre än vid kontorsarbete i fallstudien, de faktorer som påverkar är de teman som ovan presenterats. / Working from home has become commonplace for many with an administrative profession. There have been various findings as to whether homework contributes to higher productivity or not. Several organizations have begun to consider whether to implement remote working as a strategy after the Corona pandemic's end. There is previous research on how productive it is to work from home, but research that focuses on perceived productivity when working at home was not identified. With the background of our own experience of working from home and a curiosity about the consequences of it, the purpose of the study emerged. The purpose of the study is to explore employees perceived productivity when changing to working from home in an organization and what factors that affect it. The thesis is a qualitative case study with an inductive approach. The data collection is based on a qualitative semi-structured interview with white-collar workers who worked from home during the Corona pandemic. Through the collected data that the interviews contributed, key themes were identified through sorting and coding of the material. The analysis generated atotal of 13 themes, five of which were selected as the most recurring and which then generated seven subcategories. The subcategories were office running, family members, failing to take breaks, not daring to take breaks, adapted to the individual, organizational culture, and balance. These themes were linked to theory to create meaning. Analyze contributed to a discussion about the importance of the individual and the organization's interaction. That a strategy goes in the same direction, of which both the individual and the organization are a part, creates a coherence. The respondents wanted to continue working from home after the Corona pandemic in a balance of office work. Employees' perceived productivity in working from home was found to be higher than in office work in the case study, the factors that affect are the themes presented above.

5 Abstract In recent years, information and communication technology have become an increasingly integral part of almost everyone's work. The SARS-CoV-2 pandemic has accelerated to some extent the implementation of digital technologies that employees have not used before in such large scale and to which they have had to adapt. The number of employees working in various forms of teleworking has also increased. In addition to the positive effects in the form of increasing work efficiency, employee flexibility and facilitation of communication between international teams, the usage of information and communication technology is associated with a negative aspect in the form of technostress. This thesis deals with the relationship between different ways of work organization and technostress creators and the relationship between technostress creators and technostress inhibiting factors on employees who work with information and communication technology. It focuses also on intergroup differences in terms of technostress. The data were obtained through an online self-assessment questionnaire which was distributed through social networks 11 months after the spread of Covid-19 in the Czech Republic. The questionnaire consisted of the Technostress Creators Inventory (Ragu-Nathan et al., 2008) and the Technostress...

In the wake of the Covid-19 pandemic, organizations across the world have been forced to move operations into the homes of its employees. This shift has dramatically changed the individual workplace contexts that employees are subject to, raising questions about which effects this will have on employee motivation. As levels of motivation relates to both productivity and well-being of individuals, it is critical that organizations know how motivation can be facilitated in a remote working (or “teleworking”) context so as to safekeep the productivity and well-being of their employees. Through semi-structured interviews, this study gathers the opinions and experiences of employees from five different companies in knowledge intensive sectors. Analysing this material we constructed seven recurring themes that were related to motivation. Viewing these themes through a theoretical framework based on previous studies of remote working, the Job Demands-Resources Model, and Self-Determination Theory we conclude that teleworking affects motivation in the areas of lacking social interaction, the level of informational transparency in the organization, challenges to work-life balance, a responsibility shift between managers and employees, troubles reaching out for support, digital meetings, and perceptions of learning. We conclude the study by providing managers and employees with lists of practical guidelines that can help them facilitate motivation in the teleworking context. / I kölvattnet av Covid-19-pandemin har organisationer över hela världen tvingats flytta verksamheten till de anställdas hem. Denna förändring har dramatiskt förändrat individernas egna arbetsplatskontexter. Detta väcker frågor om vilka effekter detta kommer att få på anställdas motivation. Eftersom motivation är relaterat till produktivitet såväl som välbefinnande hos individer är det avgörande att organisationer vet hur motivation kan underlättas i ett fjärranslutet (eller"distansarbetande") sammanhang för att skydda sina anställdas produktivitet och välbefinnande. Genom semistrukturerade intervjuer samlar denna studie in åsikter och erfarenheter från anställda från fem olika företag inom kunskapsintensiva sektorer. Genom att analysera detta material konstruerade vi sju återkommande teman som var relaterade till motivation. När vi tittar på dessa teman genom en teoretisk ram baserad på tidigare studier av distansarbete, Job Demands-Resources-modellen och Self-Determination-teorin drar vi slutsatsen att distansarbete påverkar motivation inom områdena medbristande social interaktion, nivån av transparens inom organisationen, utmaningar i balansen mellan arbete och privatliv, en ansvarsförskjutning mellan chefer och anställda, svårigheter att be om hjälp för att lösa problem, digitala möten och upplevelsen av lärande. Vi avslutar studien med att ge chefer och anställda en lista med praktiska riktlinjer som kan hjälpa dem att facilitera motivation i distansarbete.

Distansarbete har varit ett alternativ för många under en lång tid, men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt att arbeta hemifrån på grund av Covid-19 pandemin. IT-branschen har haft en mycket god möjlighet att arbeta hemifrån under denna tid. Den senaste tiden har många arbetat hemifrån i stället för att arbeta på kontoret och efter cirka två år har det blivit mer av en självklarhet att få ha alternativet att kunna arbeta hemifrån. Men det finns en del problem som kan uppstå vid distansarbetet. Problem som har uppmärksammat är att kommunikationen mellan kollegor och teammedlemmar kan brista eftersom allting sker digitalt. Att gå in på en kollegas kontor och be om hjälp är inte lika lätt och det kan anses vara jobbigt ifall de måste ringa i stället. Risken för att gruppdynamiken försvinner är relativt stor, eftersom anställda sällan ses som grupp på distans och det är vanligare att arbetsuppgifter försöks lösas på egen hand i stället för tillsammans. Syftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera, beskriva och förklara de faktorer som påverkar gruppens grad av arbetsdynamik och kommunikationsgrad vid IT-baserat distansarbete ur ett projektgruppsperspektiv inom ett konsultföretag.  Under uppsatsens gång har en litteraturstudie genomförts, en analysmodell som genomfördes i samband med den insamlade litteraturen och fallstudiemetoden har applicerats. Utöver det har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts med fallföretagets representanter för att samla in all den empiriska data.  De viktigaste slutsatserna som tagits fram under denna uppsats är:  Kommunikationen mellan medarbetare måste vara mer tydlig vid distansarbete för att minska missförstånd.  Ifall projektgruppen har ett bra samarbete vid distansarbete kan de prestera bättre och det blir enklare att komma fram till bättre lösningar vid problem. Dynamiken påverkar många delar i projektgruppen. Faktorer som påverkar gruppdynamiken är att hålla en öppen dialog, respekt för andras åsikter och olika tankesätt.