Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras. Sammanvägningen och diskussionen av gamla och nya forskningsrön har lett till att bilden av den reproduktiva processen har kunnat tecknas, om än inte fullständigt. Det teoretiska analysverktyget har varit ramfaktorteorin och kodteorin i kombination med teori om läraren som ledare. Resultaten visar att läraren fortfarande hänfaller åt enkel förmedlingspedagogik samt har ett makt- och kontrollövertag gentemot eleven. Tidsnöd och hänvisningar till läroplanen anges som vanliga förklaringar på varför elever inte görs mer delaktiga i undervisningen. Reproduktionsprocessen karakteriseras generellt av oförmågan att genom kommunikation minska den asymmetriska maktfördelningen. Konkreta exempel på reproduktion är att låta bli att följa upp elevers svar eller tala med dessa på ett institutionaliserat språk som de inte behärskar. Vidare forskning på området behövs. Företrädesvis sådan som undersöker interaktionen mellan elever i klassrummet. Även hur interaktionen utanför klassrummet påverkar den i klassrummet är något som närmare behöver undersökas.

No description available.

Beslut om att vidareutbilda sig på akademisk nivå skiljer sig inom olika samhällsgrupper i Sverige. Tidigare studier har visat att föräldrars utbildning och klasstillhörighet är faktorer som påverkar huruvida individer väljer att studera vidare eller ej, och att barn från högre samhällsklasser i större utsträckning tenderar att studera vidare efter gymnasiet, jämfört med barn från lägre klasser. Syftet med denna studie är att förklara varför barn från högre samhällsklasser i större utsträckning tenderar att studera vidare efter gymnasiet, genom att inkludera uppväxtfaktorer som möjliga förklaringsmekanismer. Studien baseras på longitudinella data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) som samlats in år 2000 och 2010. Som teoretisk referensram utgår studien från teorier kring socialisation, intergenerationell reproduktion och klass. Även i denna studie kunde det bekräftas att ett samband föreligger mellan föräldrars klasstillhörighet och utbildningsnivå. Däremot kunde analysmodellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Resultatet visar att barns egna studieaspirationer under barndomen är den viktigaste mekanismen och kan delvis förklara sambandet mellan klassbakgrund och utbildning.

I denna uppsats undersöks hur väl man med en enkel hemmastudio och dagens tekniskt välutvecklade digitala plugins kan återskapa soundet från en påkostad analog produktion. En nyinspelning, med den analoga versionen som referens, görs i en hemmastudio. Vilka likheter och skillnader kan lyssnaren identifiera och vilken låt är gjord på vilket sätt? En testgrupp bestående av 15 personer i varierad ålder, kön och musikalisk identitet fick lyssna på båda versionerna varpå de sedan dokumenterade sina intryck i en enkät. Det visade sig att de allra flesta kunde peka ut vilken produktion som gjorts på vilket sätt med motivationen att den analoga kändes bättre mixad och balanserad. Arbete visar att projektet i slutändan blev för stort för att ge några klara svar. Resultatet visar att jag personligen, med den kunskap jag besitter och inom den tidsram som tagits fram, inte fullt ut kan återskapa soundet. Dock insinuerar jag ändå att det kan vara möjligt. En annan låt, en annan producent och/eller längre tid på återskapandet är några exempel på faktorer som kanske skulle ledat till annat utfall. En mer specifik frågeställning med färre möjligheter till felsteg skulle med stor sannolikhet också förenklat arbetsprocessen och slutresultatet.

Et kvalitativt interviewstudie som undersøger queer- og LGBTQ+ personers møde med det danske sundhedssystem i forbindelse med fertilitetsbehandling. Eksamensprojekt i sexologi 30 højskolepoint. Malmø Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för sexologistudier, 2019.De seneste 20 år har området for reproduktive rettigheder til LGBTQ+ personer undergået en rivende udvikling, og varierede udgaver af LGBTQ+ familier er en familieform i stigning i Danmark. Samtidig tegner LGBTQ+ personer sig som helhed for en høj grad af ulighed i sundhed. De fleste LGBTQ+ personer modtager fertilitetsbehandling når de skal danne familie, men alligevel er der meget begrænset med forskning i hvordan den brede LGBTQ+ gruppe oplever mødet med sundhedssystemet i forbindelse med reproduktion og familiedannelse. Resultaterne viser en overvægt af svære og udfordrende oplevelser på både strukturel og individuel plan. Dette indebærer bl.a. at deltagerne oplever at de skal være eksperter på egen behandling, at de oplever sig forkerte, og henholdsvis meget synlige eller usynlige. Deltagerne har en skeptisk eller negativ forventning til at skulle i behandling grundet tidligere erfaringer med sundhedsvæsenet. Omvendt har deltagerne tillid til det faglige niveau i behandlingen. På trods heraf viser resultaterne adskillige tilfælde af kritisabel behandling. Det konkluderes, at sundhedspersonalet har behov for yderligere viden og kompetencer for at kunne yde queerfamilier en faglig kompetent behandling. Ligeledes efterlyses der yderligere skandinavisk forskning fra et normkritisk og sexologisk perspektiv. / The field of reproductive rights for LGBTQ+ individuals has undergone a substantial development during the last twenty years. Different editions of LGBTQ+ families have appeared and steadily rise in numbers. At the same time, LGBTQ+ individuals are disadvantaged when it comes to health issues. Most LGBTQ+ undergo fertility treatment when they form a family, but despite this fact, the research looking at their experience with the health care system in relation to reproduction and family creation, is very limited. By applying the concept of biopower by Michel Foucault this project explores how the current discourse around reproduction and family manifests itself in the fertility treatment of LGBTQ+ persons.The results show a magnitude of challenging experiences on both structural and individual levels. As a result of this, the participants in this study experience a necessity to become experts of their own treatment; they feel out of place and at the same time very visible and invisible in a heteronormative system. The participants are sceptical or have negative expectations to the meeting with the health care professionals, which are founded in previous negative encounters with the health care system. On the other hand, the participants have high expectations to the professional medical level of the health care professionals. The conclusion is that health care professionals in Denmark need additional knowledge and skill sets to provide LGBTQ+ persons the appropriate professional treatment. This calls out for additional Scandinavian research in fertility treatment from a critical and sexological perspective.

Vårt syfte med denna studie är att vi vill undersöka barns kamratkulturer. Genom våra observationer har vi fått en förståelse för hur barnen träder in i en redan pågående lek samt hur barnen skyddar sitt interaktiva utrymme (lekutrymmet och samspelet som barnen har tillsammans i leken). Vi har också upptäckt hur barnen positionerar sig beroende på vem/vilka de leker med. Barnen tolkar även vuxenvärlden och skapar därefter egna tolkningar som de använder i sina lekar. Teorin vi utgår ifrån är det barndomssociologiska perspektivet. Metoden som vi använder oss av för att samla in data är deltagande observationer och informella samtal med inspiration av en etnografisk studie. Resultatet visar att barnen använder olika tillträdes- och uteslutningsstrategier, samt att de skyddar sina interaktiva utrymmen då leken blir hotad av andra barn som försöker ta sig in i leken. I observationerna ser vi hur barnen är aktiva agenter i sin egen lek genom att barnen skapar kamratskap mellan varandra. Vår slutsats kan relateras till tidigare forskning som vi har tagit del av. Vi ser en tillträdesstrategi som enligt tidigare forskning sällan fungerar, den direkta verbala strategin, men i två av våra observationer visar det sig att denna strategi fungerar.

Denna uppsats undersöker 10 regnbågsbilderböckers gestaltningar av alternativa reproduktionsprocesser och hur dessa representationer förhåller sig till normativa föreställningar om kön och sexualitet. Familjen är ett konstant närvarande element i barnlitteraturen och många människor drömmer om att en dag få bilda en familj. När det kommer till dess reproduktion finns det en uppsjö barnböcker som på ett pedagogiskt sätt förklarar för barn om hur barn blir till. Dessa böcker visar däremot nästan uteslutande det heterosexuella samlaget som det enda sättet att skapa en familj. Idag ses dock en ökning av de så kallade regnbågsböcker där man väljer att fokusera på andra former av familjebildande som alternativ till det heterosexuella samlagets reproduktion. Men hur mycket skiljer sig egentligen dessa regnbågsbildeböcker från de heteronormativa bilderböckerna? Med den heterosexuella matrisen som främsta verktyg undersöker uppsatsen regnbågsbilderböckerna utifrån tre olika kontexter. Med fokus på författarens tilltal, ikonotexten, verkets pedagogiska tendens, samt verkets paratexter når den ett resultat kring huruvida regnbågsbilderböckerna utmanar den heterosexuella normen eller om de kanske till och med i viss mån stärker den.

Mobila förskolan finns idag i ett dussintal kommuner i Sverige. Utbyggnaden av verksamheten har motiverats av platsbrist, lokalbrist och en pedagogik som är bra för barnen. Inga större studier har gjorts av mobila förskolan och vi vet därför inte hur denna verksamhetsform påverkar barnen. Därför var syftet med denna uppsats är att med hjälp av observation analysera förutsättningarna för barns lek och interaktion på en mobil förskoleavdelning i Uppsala kommun. Studien genomfördes under sex dagar på en mobil avdelning. Under denna tid filmades barnens lek i och utanför bussen. Analysen av materialet utgick ifrån Corsaros (2003, 2015) begrepp kamratkulturer, tolkande reproduktion och interaktionsutrymme. Resultatet visar att barnens val av lekar styrs av hur rörliga de är. Utanför bussen väljer de framförallt att leka rollekar i olika former medan de på bussen väljer rimlekar eller anpassade former av närmade/undvikandelek. Barnen i den lokala kamratkulturen har väl utvecklade strategier för att ta sig in i lek och barnen delar oftast med sig av lekar och interaktionsutrymmen som skapas

BAKGRUND:Var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar vid terminsuppehållen kan härledas till vissa påverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor måste förhålla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rättsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering är ledaren för den enskilda skolan ålagd att i högre grad fatta egna beslut än vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har länge fungerat som en maktfaktor beträffande den svenska skolgången. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgått har dock kyrkans inflytande minskat markant. Traditionen att hålla skolans avslutningar i kyrkan lever dock i viss mån kvar och debatteras flitigt i media. Den mediala debatten kan fungera som påverkansfaktor beträffande skolledarnas val av plats för avslutningarna. Även kulturella aspekter kan fungera som påverkansfaktor eftersom kulturen med tillhörande traditioner har bidragit till att forma den svenska skolan. Att Sverige idag har blivit mångkulturellt kan följaktligen vara en påverkansfaktor till beslutet av var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar. I bakgrunden kommer en redogörelse för lagens, skolans, medias, kyrkans och kulturens maktpåverkan att diskuteras ur ett närmare perspektiv.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer som representanter för skolor i en medelstor svensk centralort väljer att förlägga sina avslutningar.METOD:Då syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer väljer att förlägga skolornas avslutningar, baseras undersökningen på en kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet med den kvalitativa metoden är att förstå snarare än att förklara varför rektorer som representanter för skolor väljer att hålla sina skolavslutningar där de gör.RESULTAT:Undersökningens resultat mynnar ut i att platsen för skolavslutningarnas utformande kan ses som ett resultat av den dominerande kulturens maktutövningar. Den kulturella påverkansfaktorn kan enligt vår undersökning ses som den dominerande beträffande rektorernas val av plats. Undersökningen visar dessutom på en oenighet beträffande de riktlinjer styrdokument och förekommande lagar anger för hur avslutningarna skall utformas. Följaktligen kan platsen för avslutningarnas utformande, var denna än är, ses som försvarbara ur olika rättsliga perspektiv.

Denna uppsats handlar om studie-och yrkesval och hur dessa är relaterade till socioekonomisk bakgrund. Tidigare studier har visat att föräldrars utbildning och klasstillhörighet är faktorer som påverkar huruvida individer väljer att fortsätta med sina studier efter gymnasiet eller ej. Studierna visar också att barn från högre samhällsklasser tenderar till att studera vidare efter gymnasiet, jämfört med barn från lägre samhällsklasser. Syftet med studien är att undersöka avgörande faktorer vid ungdomars studie-och yrkesval samt vad det är som ligger bakom dessa. Detta genom att inkludera uppväxtfaktorer som möjliga försvarsmekanismer. Uppsatsens teoretiska referensram utgår från teorier kring intergenerationell reproduktion, socialisation och klass. Den bygger bland annat på Hodkinsons & Sparkes sociologiska teori om karriärbeslut. I studien kunde det bekräftas att ett visst samband föreligger mellan föräldrars utbildningsnivå och klasstillhörighet. I resultatanalysen framgick att gymnasievalen är knutna till familjebakgrunden och den omgivning eleverna befinner sig i.