Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända afghanska mäns bakgrund har påverkat deras skolkarriärer i Sverige, genom att använda kvalitativa intervjuer med sex afghanska elever. De berättar i retrospektiv om erfarenheterna och kapital i hemlandet och tiden som nyanländ på gymnasieskolan. Tre av dessa bor i medelstor stad och resten bor i småstäder. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bourdieus sociologiska teori, Hodkinson och Sparks Careership-teorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna hade en låg klassposition i hemlandet och Sverige. Dessa nyanlända saknade svenska språket och kulturella normer vilket bidragit till utanförskap på gymnasieskolan som nyanlända, där eleverna känner sig tvingade att söka stöd hos utländska eleverna istället för svenska klasskamrater. Vidare har lärarens stöd varit en viktig faktor för att lyckas på gymnasiet, men det förekommer att läraren agerar dörrvakt i samband med karriärvalet för att minska elevernas möjlighet att välja högre studier. Det visar sig även att det pedagogiska stödet att hantera utanförskapet i skolan och framtida karriärutveckling är bristande. Vårt resultat visar också att klass och etnicitet i samspel skapar social reproduktion, medan kön samspelar med sociala klassen genom att eleven väljer manliga traditionella yrken som leder antingen till social reproduktion eller uppåtgående klassresa. Vi förslår framtida forskare att studera motivationens påverkan på de nyanlända elevernas skolkarriär.

This study aims to get a better understanding of the oviposition-behaviour of the butterfly Marsh Fritillary (Euphydryas aurinia), in the area Bälsalvret on the Island of Gotland. The study may provide helpful information to aid the conservation of the species in the area and also provide overall knowledge about the female’s preferences when it comes to choosing microhabitat and host plant for their eggs. The analysis of the microhabitat preference for oviposition by the Marsh Fritillary showed that eggs were predominantly laid on large-sized host plant individuals with a warmer microclimate; with a preference for the rosette diameter, the length and the width of the leaf and the number of Succisa pratensis individuals in the vicinity. This indicates that the female’s priority is to place the eggs at the most optimal place for their offspring’s survival and growth.

Att rekrytera rätt kompetens till rätt plats är lättare sagt än gjort. I sökandet efter rätt kompetens för en tjänst finns det utrymme för att subjektivitet och kategorisering präglar rekryteringsprocessen, vilket föranleder att arbetssökande riskerar att väljas bort på felaktiga grunder. Vi ville genom en kvalitativ studie öka vår förståelse för rekryteringsprocessen och undersöka om och i så fall hur en anonymisering i rekryteringen kan förändra subjektivitetens roll i processen och därmed även den homosociala reproduktionen. Med detta i åtanke ville vi undersöka ett företag som utger sig använda en omvänd kompetensbaserad rekryteringsmetod med tester i urvalsprocessen och som bortser från allt som inte är relevant för en tjänst. Detta genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med individer från två perspektiv. Två representanter intervjuades från vårt fallföretag som arbetar med rekrytering, medan fyra representanter intervjuades från olika kundföretag. Vi fann att rekryteringsprocessen alltid kommer präglas av subjektivitet så länge valet av kandidat görs av människor. Det är därför en fråga om att senarelägga subjektiviteten för att möjliggöra eliminering av den negativa effekt som riskerar att medföra att den bäst lämpade kandidaten väljs bort på felaktiga grunder. Denna senareläggning kan möjliggöras genom anonymisering av en arbetssökandes identitet och på så sätt kan även den negativa effekten av homosocial reproduktion förändras.

Utvecklingen och framväxten av digital teknik har ökat exponentiellt de senaste årtiondena och är idag en naturlig del av de flesta människors liv. Forskning om hur den digitala tekniken påverkar barn är ett relativt nytt och outforskat forskningsfält. Denna studie har som syfte att undersöka vilka appar vuxna väljer åt barn samt vilken roll dessa val kan spela i barns digitala användning, kulturer och vardag. Studien tar utgångspunkt i barndomssociologisk teori för att belysa kopplingar mellan barns digitala användning med kulturen de befinner sig i och deras barndom. Vi har använt enkät som metod för att besvara syftet, med tjugotvå informanter som antingen är verksamma i förskola eller är vårdnadshavare till barn på förskola. Slutsatsen och resultatet av studien kan sammanfattas av att barns digitala användning är ett polariserat område där vuxnas roll, åsikter och antaganden kan påverka barnens liv och kamratkulturer. Av den tidigare forskningen och teorin vi valt att analysera empirin med, får vi snarare syn på vikten av en kompetenshöjning och en större medvetenhet kring den digitala användningen och appars påverkan på barns liv.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier. För att ge ytterligare insikt i valet om vidare studier har Banduras teori om Self-efficacy använts. Resultatet visar på hemmiljöns betydelse för fortsatta studier efter gymnasiet.

Sötvattensmusslor är en av de mest hotade organismgrupperna i världen. En art, flodpärlmusslan finns i stora delar av Europa och klassas som starkt hotad i Sverige. Flodpärlmusslans livscykel sker i flera steg, där ett av stegen är när honmusslorna är gravida och glochidielarverna utvecklas. Syftet med studien är att undersöka flodpärlmusslans tidiga reproduktion och larvutveckling i två vattendrag, Teåkersälven, där juvenila musslor saknas och den närliggande Stommebäcken, där man funnit juvenila musslor. Teåkersälven har påverkats av någon störning under de senaste åren och många musslor har dött.  Det finns indikationer på att musslans reproduktiva stadium inte fungerar. Under sex veckor på sommaren gjordes veckovisa mätningar av befruktade musslor och larvutveckling hos musslor i båda vattendragen. Resultatet visade inte på någon skillnad i andelen befruktade musslor mellan vattendragen. Däremot var musslorna i Teåkersälven befruktade två veckor tidigare under sommaren än musslorna i Stommebäcken. En tidigare period kan bero på att rekryteringen inte fungerar optimalt. När den tidiga reproduktionen påverkas kan det få konsekvenser senare i utvecklingen och rubba musslans komplexa livscykel. / The freshwater pearl mussel is found in most of Europe and as many other freshwater mussels, it is classified as highly endangered. The life cycle of pearl mussel's takes place in several stages, where one of the stages is when the female mussels are gravid and the glochidia larvae develop. The purpose of the study is to investigate the pearl mussel's early reproduction and larval development in two streams, the Teåkersälven River, where juvenile mussels are missing and the nearby Stommebäcken River, where juvenile mussels have been found. Teåkersälven River has been affected by some disturbance in recent years and many mussels have died. There are indications that the reproduction of adult mussels is disturbed. During six weeks over the course of the summer, weekly gravidity investigations were performed. When the mussels were gravid, larval development was also examined. The results did not show any difference in the proportion of gravid mussels between the rivers. However, the mussels in Teåkersälven River were pregnant two weeks earlier in the summer than the mussels in Stommebäcken. An earlier gravidity period may indicate that recruitment is not working optimally. When early reproduction is affected, it can have consequences for later life cycle stages and hinder recruitment of juvenile mussels.

No description available.

Digital teknik i förhållande till förskolan är ett forskningsområde som det idag finns begränsad forskning inom, ännu mindre utifrån barnens perspektiv. Syftet med studien är därför att undersöka hur barn ser på sin delaktighet i användning av och tillgång till lärplattor i förskolan. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Hur beskriver och förhåller sig barn till användningen av lärplattan?, Vilka regler och maktrelationer styr användningen av tillgången till lärplattan? och Hur kan barns användning av och tillgång till lärplattan förstås ur ett delaktighetsperspektiv?. En kvalitativ forskningsmetod har använts där lärplattesamtal och en gruppintervju genomförts. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen av empirin är Corsaros teori om tolkande reproduktion, Foucaults maktteori och Hats delaktighetsstege, där barns perspektiv varit centralt i analysen. Utifrån frågeställningarna visar resultaten att barnens användning av och tillgång till lärplattor i förskolan är påverkat av många faktorer. Studiens resultat visar att det ofta skapas ett samspel i användningen av lärplattan där barnen genom tolkande reproduktion uppvisar förmågor, samt olika sätt att uttrycka vad lärplattan används till och bör kallas. Vidare visar studiens resultat att användningen av och tillgången till lärplattan är påverkat av olika maktrelationer som skapas och av de rådande reglerna som barnen uttrycker existerar. Dessa faktorer påverkar i sin tur vilken delaktighet som blir möjlig, där barnen uttrycker olika grader av delaktighet beroende på vilket sammanhang de är en del av.

Syftet med uppsatsen är att se vad som händer i väntan då barnen själv strukturerar tiden och hur pedagoger förhåller sig till och använder sig av barnens väntan i vardagen på förskolan. Barns väntan studeras för att urskilja vad som händer i denna och i väntan i sig kan utläsas ha ett speciellt värde.Vår studie handlar om de föreställningar och värden som inbegrips i begreppet väntan samt barns olika göranden i dessa tidsliga mellanrum. Barn har observerats i stunder där yttre förutsättningar gör att de väntar. Några av de äldra barnen har intervjuats om vad det för dem innebär att vänta. Då vi även velat belysa pedagogers förhållande till barns väntan, finns desas tankar med.Ett resultat vi kan utläsa är att när barnen upplevs trygga i situationen och ges utrymme att fylla väntan med något de själva väljer, använder de tiden till att reproducera pedagogernas handlande, samt till att pröva och förhandla det som händer runt dem i vardagen. Vi ser hur detta görande skapas utifrån möjligheterna miljön och situationen ger. Den ostrukturerade tiden hjälper barnen att bli kreativa och kompetenta, där även stunder av vila kan ses i resultatet. Här blir det i arbetet att fylla dagarna med innehåll och en väl avvägd dagsrytm betydelsefullt att även ha en förståelse för att väntan kan ha ett värde i sig.