Bakgrund: Ugandas snabba befolkningsökning som följd av låg användning av familjeplanering leder till ohälsa, ojämlika könsnormer samt minskade möjligheter till hållbar utveckling. Tidigare forskning har påvisat ugandiska mäns motstånd till familjeplanering, men en nyanserad och gedigen kunskap kring de faktorer som leder till motståndet saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en fördjupad förståelse kring de faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2017. Samtliga artiklar uppsöktes i databaserna PubMed samt Scopus och behandlade studier med kvalitativ metod och ugandisk kontext. Med en induktiv ansats bearbetades artiklarna sedermera med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ugandiska mäns involvering i familjeplanering påverkas av sociokulturella normer vilka kan härledas till vedertagna traditioner och samhällsstrukturer, inklusive normer som förespråkar ett högt familjeideal samt könsmaktsordning. Männens deltagande påverkas även av en omfattande misstro och kunskapsbrist, vilket enligt resultatet beror på bristande struktur och service inom hälso- och sjukvården. Resultatet visar vidare att samtliga faktorer både leder till och delvis är resultatet av ojämlika könsnormer. Destruktiva strukturer och normer som innebär ojämlika livsvillkor för kvinnor är därmed en avgörande faktor för den låga familjeplaneringen och således den ökande befolkningsmängden i Uganda. Slutsats: Genom att sammanställa och analysera vetenskapliga studier vilka undersökt faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering har en fördjupad samt nyanserad förståelse vuxit fram. En kunskap som tillsammans med den socioekologiska modellen SEM och till den kopplade kommunikationsstrategin C4D har möjlighet att bidra till evidensbaserade folkhälsointerventioner för ökad användning av modern familjeplanering i Uganda och liknande kontexter. / Background: Uganda's rapid population growth due to low use of family planning leads to ill-health, unequal gender norms and reduced opportunities for sustainable development. Earlier research has shown that Ugandan men's resistance to family planning is crucial, but a nuanced and solid knowledge of the factors that lead to resistance is lacking. Purpose: The purpose with this literature review was to gain a deeper understanding of the factors that affect Ugandan men's involvement in family planning. Method: A systematic literature study has been conducted on six scientific articles published between 2010-2017. All articles were searched in the PubMed and Scopus databases and treated studies with qualitative method and Ugandan context. With an inductive approach, the articles were subsequently processed with qualitative content analysis. Results: Ugandan men's involvement in family planning is influenced by socio-cultural norms, which can be derived from established traditions and social structures, including norms advocating a high family ideal well as gender power relations. Men's participation is also affected by an extensive mistrust and lack of knowledge, which, according to the result, is due to lack of structure and service in the health care sector. The result further shows that all factors both lead to and, in part, are the result of unequal gender norms. Destructive structures and norms that impose unequal living conditions for women are thus a decisive factor in the low family planning and thus the increasing population in Uganda. Conclusion: By compiling and analyzing studies which has investigated factors affecting the involvement of Ugandan men in family planning, a deeper and nuanced understanding has emerged. Along with the Social Ecological Model SEM and the connected communication strategy C4D this knowledge has the ability to contribute to evidence-based public health interventions for increased use of modern family planning in Uganda and in similar contexts.

Kvinnor världen över menstruerar och sjuksköterskor möter dagligen menstruerande kvinnor i sitt arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av menstruation. Studien var utformad som en allmän litteraturstudie baserad på kvinnors berättelser kring menstruation. Genom analys av datamaterialet kunde olika nyckelord identifieras för att sedan skapa två huvudteman: Menstruationens hälsa och Menstruationens ohälsa. Utifrån dessa två huvudteman kunde sex subteman utformas: Kvinnlighet, Samhörighet, Acceptans, Fysiska besvär, Den dömda kvinnokroppen och Att känna sig smutsig. Menstruation som hälsa var ett bevis på en fungerande och fertil kropp samt ett attribut till kvinnlighet. Menstruation som ohälsa präglades av negativa erfarenheter. Detta var ofta baserat på okunskap kring den kvinnliga kroppen samt upplevelsen av menstruation som skamfull. Kopplat till menstruation har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd och utbildning. Då forskning gällande kvinnors upplevelser av menstruation i Sverige är begränsad, behövs vidare forskning inom ämnet i denna del av världen. / Women all over the world menstruate and nurses meet menstruating women in their daily work. The purpose of this literature study was to describe womens' experiences of menstruation. The design of this study was a general literature study based on womens' stories about menstruation. By analyzing data, different key words were identified to create two main themes, The Menstrual Health and The Menstrual Illness. Of these two main themes, six different subthemes could be formulated: Femininity, Cohabitation, Acceptance, Physical discomfort, The condemned female body and Feeling dirty. Menstruation was a proof of health and evidence of a functioning and fertile body and as an attribute to femininity. Menstruation like ill health was characterized by negative experiences. This was often based on ignorance of the female body as well as the perception of menstruation as shameful. Linked to menstruation, nurses have an important role in providing support and education. As research on womens' experiences of menstruation in Sweden is limited, therefore further research is required regarding the subject in this part of the world.

No description available.

Background: Involuntary childlessness and infertility affect a large group of people and WHO calls it a global public health issue. Donated gametes can be used when a pregnancy is not achieved. Embryo donation involves the full genetic material of the donating couple and embryo donation for reproductive purposes are often associated with many emotional, ethical, legal and psychosocial aspects. Aim: The aim of the study was to examine views on embryo donation for reproductive purposes among couples with experience of cryopreserved embryos. Methods: A literature review was conducted in order to answer the aim. Two databases (PubMed and Web of Science) were used to identify relevant qualitative literature. A smaller search on Google Scholar was also included. Inclusion and exclusion criteria were pre-determined in order to limit which studies to include. Results: A total of 20 studies were included in the results. The results show that there are different views towards the status of the human embryo, views towards the genetic link, information sharing and screening, views towards the selection of recipients, views towards the contact and relationship between donors, recipients and offspring, and views towards the decision-making and whether to donate surplus embryos or not. Conclusion: The multiple understandings of the status of the human embryo emphasizes the complex nature of human embryos and may explain couples’ views on embryo donation for reproductive purposes. It has also the potential to explain what couples decide to do with their surplus embryos. The interests of the receiving couple, the donors, the future child, and the society should continuously be assessed and balanced when society regulates ART and embryo donation. / Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet och infertilitet påverkar många människor och WHO kallar det ett globalt folkhälsoproblem. Donerade könsceller kan användas när en graviditet inte kan uppnås. Vid embryodonation innebär det att det donerande paret har full genetisk koppling till embryot och embryodonation för reproduktiva syften associeras ofta med många emotionella, etiska, rättsliga och psykosociala aspekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka synen på embryodonation för reproduktiva ändamål hos par med erfarenhet av frysförvarade embryon. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Två databaser (PubMed och Web of Science) användes för att identifiera relevanta kvalitativa studier. En mindre sökning utfördes även i Google Scholar. Inklusions- och exklusionskriterier bestämdes i förväg för att begränsa vilka studier som skulle ingå. Resultat: Totalt inkluderades 20 artiklar i resultatet. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar om det mänskliga embryots status, om den genetiska kopplingen, informationsutbyte och screening, om synen på kontakt och relationen mellan donatorer, mottagare och avkomma samt synen på beslutsfattandet och om överskott av embryon ska doneras eller inte. Slutsats: De många uppfattningarna om det mänskliga embryots status betonar den komplexa karaktären hos det mänskliga embryot och kan förklara parens syn på embryodonation för reproduktiva ändamål. Det har också potential att förklara vad par väljer att göra med sina överskott av embryon. Det mottagande parets, donatorernas, det framtida barnets och samhällets intressen bör kontinuerligt bedömas och balanseras när samhället reglerar ART och embryodonation.

Bakgrund: Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå god potential gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I Sverige finns goda förutsättningar för sexualundervisning av hög kvalitet i skolan. Trots detta finns kvalitetsbrister i undervisningen och kvinnor saknar kunskap om SRHR. Kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner och kvinnor utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag utfördes med egenkonstruerade enkäter som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskestudenter mellan 18–30 år besvarade enkäten och resultatet analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 84 kvinnor besvarade enkäten (86,6%). Kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i grundskolan. Sexualundervisningen uppfattades vara bristfällig och ansågs utgå från för snäva perspektiv. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Många kvinnor hade besökt en barnmorska och skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra. Slutsats: Skolans sexualundervisning bör vara återkommande under hela skolgången och vara av god kvalitet för att stötta kvinnor att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut gällande SRHR. Det krävs tydliga mål för innehållet i undervisningen för att främja möjligheterna till god sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskor möter unga kvinnor i sitt arbete och SRHR är barnmorskans kompetensområde, här kan barnmorskan stötta och vägleda kvinnor genom hela livet. / Background: All individuals are entitled to information, healthcare and support to achieve good potential of sexual and reproductive health (SRHR). In Sweden, there are good prerequisites for high quality education. However, there are quality deficiencies in teaching and women lack knowledge of SRHR. Condoms are rarely used when having intercourse with a new partner and women accordingly expose themselves to an increased risk of unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. Objective: To investigate how young women acquired knowledge about SRHR, perceived lack of knowledge from sex education, what knowledge they had and what experiences they had of their sexual and reproductive health. Method: The study was performed through a quantitative cross-sectional study with qualitative elements using self-constructed questionnaires as data collection method. Nursing students between 18-30 years completed the questionnaire and the result was analysed with descriptive statistics. Results: A total of 84 women completed the questionnaires (86,6%). The women had been educated about SRHR in elementary school. Sex education was perceived to be inadequate and was explained from a narrow perspective. The women lacked sufficient knowledge of reproduction. The women had knowledge of which sexually transmitted infections that can lead to reduced fertility, in spite of this many women have had unprotected intercourse with a new sexual contact. Many women have visited a midwife and self-estimated their sexual health as good or very good. Conclusion: Education should be recurring throughout schooling and be of good quality to support women in making responsible and informed decisions regarding SRHR. Clear objectives are required for the content of the teaching to promote the opportunities for good sexual and reproductive health. Midwives meet young women in their work and SRHR is the midwife’s area of expertise, where the midwife can support and guide women throughout their lives.

Bakgrund: Många barn kommer i kontakt med pornografiskt material under sin uppväxt. Pornografi är lättillgängligt och kan påverka beteenden, kroppsideal och föreställningar av sexualitet. Det kan problematiseras utifrån hälsa, jämställdhetssynpunkt och Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Arbetet med SRHR sker både inom skolan och hälso- och sjukvård. Det finns behov av att prata om pornografi inom det hälsofrämjande arbetet med barn, där skolsköterskan har en viktig roll. Motiv: Tydliga riktlinjer kring hur skolsköterskor bör adressera ämnet saknas. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattning kring att prata om pornografi kan en djupare förståelse fås för de behov, utmaningar och möjligheter som finns och därmed kan en förståelse erhållas för hur arbetet kan utvecklas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattning av att prata om ämnet pornografi i sitt hälsofrämjande arbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor inom grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat: Skolsköterskorna upplevde det viktigt att prata om pornografi med barn. Att våga prata, vara lyhörd, respektfull och inge förtroende lyftes som viktiga egenskaper för att få barnen att känna sig bekväma i samtalen. Skolsköterskorna ville förmedla en medvetenhet kring ämnet, såsom kritiskt förhållningssätt samt förmedla en annan bild av sexualitet. Det fanns svårigheter i när och hur ämnet skulle börja pratas om. Ett behov av ökad kunskap i ämnet och förståelse för vad barnen möter lyftes. Det upplevdes finnas behov att prata om ämnet kontinuerligt, och samverkan med andra kunde utgöra antingen ett hinder eller en tillgång. Konklusion: Att prata om ämnet pornografi med barn är känsligt och komplext men sågs som viktigt utifrån professionen. Ämnet kan bemötas på olika sätt men det behövs mer kunskap, kontinuitet och god samverkan. Utformning av evidensbaserade arbetsmodeller för samtal om pornografi skulle kunna minska osäkerheten bland skolsköterskorna. / Background: Many children encounter pornography during their childhood. Pornography is easily accessible and may affect behaviours, body ideals and ideas in relation to sexuality. This can be problematised from a health, gender equality and SRHR (sexual and reproductive health and rights) perspective. The work with SRHR is carried out within schools and healthcare, where the school nurse plays an important role. Motive: There is an absence of guidelines on how school nurses should address pornography. By describing school nurses’ perceptions about talking about pornography, a deeper understanding about the existent needs, challenges and opportunities can emerge and enable an appreciation on how to improve the work. Aim: To describe school nurses’ perceptions regarding talking about pornography within their health promoting work. Methods: Semi-structured interviews with nine school nurses were conducted. The data was analysed using qualitative content analysis. Result: The school nurses expressed that it was important to talk about pornography with the children. Courage, confidence, being careful and respectful, was described as valuable qualities in making the children feel more comfortable when discussing pornography. The school nurses wanted to convey a critical approach to pornography, and reveal a different view of sexuality. However, determining when and how the subject should be brought up proved difficult. The school nurses expressed a need for increased knowledge and understanding regarding children's experiences online, as well as a need to address the subject regularly. Cooperation with other professionals in the school could either be an obstacle or an asset. Conclusion: Talking about pornography is complex and sensitive, but it was thought of as important within the profession. The subject can be addressed in different ways but an increased knowledge, continuity and cooperation is required. A formation of evidence based working models for talking about pornography could decrease insecurity among school nurses.

Syfte: Att beskriva incestutsatta personers upplevelse av hur den sociala miljön hindrat eller främjat deras delaktighet i aktivitet både som barn och vuxen. Metod: Litteraturstudie av självbiografier vilka analyserades utifrån en kvalitativ analys av berättelser och resulterade i fem kategorier: Behovet av stöd för en sund kärleksrelation, vuxna påverkar barns lek och fritid, avgörande faktorer för missbruk, utsattheten driver utbildning och karriär och bemötandet påverkar vård och rättsprocess. Tre självbiografier inkluderades i studien, inklusionskriterier var självbiografier inom ämnet incest samt att de skulle vara skrivna på engelska eller svenska. Samtliga av de utvalda självbiografierna är skrivna av kvinnor där fadern varit förövaren. Resultat: Resultatet av studien visar att den sociala miljön kan verka främjande och hindrande gällande delaktighet i aktivitet för personer utsatta för incest. Övergripande upplever personerna att relationen till fadern och de övergrepp han begått på flera sätt påverkat deras delaktighet inom alla livsområde både som barn och vuxen. Ett socialt stöd från familj, vänner och omgivningen är den främsta faktorn i den sociala miljön som upplevs främja delaktighet i aktivitet. Slutsats: Det finns behov för djupare forskning inom ämnet. För att arbetsterapeuten skall ha möjlighet att utveckla arbetsterapeutiska åtgärder som gynnar en incestutsatt person krävs mer kunskap och förståelse kring kopplingen mellan den utsatte personen, den sociala miljön och delaktighet i aktivitet. Fortsatt forskning hade varit intressant genom en tvärvetenskaplig studie tillsammans med andra professioner som har annan kunskap av värde inom ämnet. / Aim: To describe how people exposed to incest experienced the social environment as limiting or enabling  their occupational participation during childhood and adulthood. Method: Literature study of autobiographies which were analyzed based on a qualitative analysis of narratives and resulted in five categories: The need for support for a healthy love relationship, adults affect children's play and leisure, decisive factors for addiction, the concequenses of incest drives education and career and treatment affects healthcare and legal process. Three autobiographies were included in the study, inclusion criteria were autobiographies in the subject of incest and that they should be written in English or Swedish. All of the selected autobiographies are written by women where the father was the perpetrator. Result: The results of the study show that the social environment can have limiting and enabling effects on occupational participation for people exposed to incest. Overall, the people experience that the relationship with the father and the abuse he committed in several ways affected their participation in all areas of life, both as children and adults. Social support from family, friends and the environment is the main factor in the social environment that is perceived to enable occupational participation. Conclusion: There is a need for deeper research in the subject. More knowledge regarding the interactions between social environment and occupational participation is needed for occupational therapists to be able to develop interventions that benefits people exposed to incest. Continued research would be interesting through an interdisciplinary study together with other professions that have other knowledge of value in the subject.

Syftet med den föreliggande systematiska litteraturgenomgången är att undersöka och analysera på vilket sätt frågor om Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) integreras i det sociala arbetets praktik i Skandinavien. Mer specifikt syftar litteraturgenomgången till att undersöka på vilket sätt begreppet SRHR används i aktuell forskning inom socialt arbete, samt vilka claims som finns rörande behovet av att integrera SRHR-relaterade frågor i socialt arbete. Litteraturgenomgången baseras på 15 vetenskapliga studier. Det sociala arbetet har historiskt berört sexualitet med ett fokus som skiftat mellan att begränsa och kontrollera sexualiteter samt att främja sexuella rättigheter. Trots det har en begränsad mängd forskning om SRHR inom området för socialt arbete utförts. Litteraturgenomgången analyseras via Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, Tina Mattssons intersektionella perspektiv om maktstrukturer samt Donileen R. Losekes teori om claims-making. För att komma åt aktuell forskning har en systematisk litteraturgenomgång med en tematisk analys av resultatet utförts, med grund i en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att det i socialt arbete råder en kunskaps- och kompetensbrist i frågor om SRHR då arbetet omfattas av diskurser, normer och värderingar. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma utsatta grupper för att bemöta behov och främja rättigheter i SRHR-frågor. SRHR är ett ämne och ett begrepp under utveckling vars utrymme successivt växer i forskningen, på socionomutbildningen och inom det sociala arbetet. / The purpose of the present systematic literature review is to examine and analyze how matters of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) are integrated into the practice of social work in Scandinavia. More specifically, the literature review aims to examine how the concept of SRHR is used in current research within social work, as well as which claims exist regarding the need to integrate SRHR-related issues in social work. The literature review is based on 15 scientific studies. Social work has historically referred to sexuality with a focus that has been shifting between limiting and controlling sexualities and promoting sexual rights. Despite this, a limited amount of research on SRHR in the field of social work has been conducted. The literature review is analyzed via Judith Butler's theory of the heterosexual matrix, Tina Mattsson’s intersectional perspective on powerstructures and Donileen R. Loseke's theory of claims-making. To access current research, a systematic literature review with a thematic analysis of the results has been conducted, based on a hermeneutic approach. The results show that in social work there is a lack of knowledge and skills in matters of SRHR as the work is covered by discourses, norms and values. It is particularly important to pay attention to vulnerable groups in order to respond to needs and promote rights in SRHR matters. SRHR is a subject and a concept under development whose space is gradually growing in research, in social work education and in social work practice.

Obstetriskt våld innebär ett vårdlidande i form av avsaknad av samtycke och kränkningar som påverkar kvinnans fysiska, psykiska, emotionella och existentiella hälsa. Vilket kan få konsekvenser för hela kvinnans livsvärld. Tidigare forskning visar på att obstetriskt våld medför en ökad risk att drabbas av förlossningsdepression, akut stressyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevda konsekvenser som orsakats av obstetriskt våld. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Metoden valdes då det var kvinnornas egna berättelser och erfarenheter ur ett livsvärldsperspektiv som studien skulle belysa. Nio kvinnor deltog i studien.  Den kvalitativa innehållsanalysen av det insamlade datamaterialet mynnade ut i ett tema; En förödelse för kvinnans livsvärld följt av tre kategorier; Egen hälsa, Sociala relationer och Tillit till vården. Resultatet redovisade att obstetriskt våld fick konsekvenser som var förödande för kvinnans livsvärld. Det orsakade både fysisk och psykisk ohälsa. Det skadade hennes nära relationer till sin partner och anknytningen till sitt nyfödda barn. Tilltron till vården försvagades då hon kände att hon inte fick det stödet hon behövde. Tilltron till förlossningsvården skadades och orsakade konsekvenser för den sexuella och reproduktiva hälsan, exempelvis genom rädsla inför att skaffa flera barn. Ur ett hållbarhetsperspektiv visar resultatet att konsekvenserna påverkar kvinnans relation till sin familj. Vilket inte enbart skapar hälsoproblem för kvinnan utan också hennes partner och barn. Obstetriskt våld är ett vårdlidande som inte hör hemma inom förlossningsvården och bör heller inte få förekomma. / Obstetric violence means care suffering in the form of lack of consent and violations that affect the woman's physical, psychological, emotional and existential health. Which can have consequences for the woman's entire life world. Previous research shows that obstetric violence leads to an increased risk of suffering from postpartum depression, acute stress disorder and post traumatic stress disorder (PTSD). The aim of the study was to describe women's perceived consequences after being exposed to obstetric violence. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The method was chosen as it was the women's own stories and experiences from a lifeworld perspective that the study would highlight. Nine women participated in the study. The qualitative content analysis of the collected data resulted in a theme; A devastation for the woman's lifeworld followed by three categories; Own health, Social relationships and Trust in care. The result reported that obstetric violence had consequences that were devastating for the woman's life world. It caused both physical and mental illness. It damaged her close relationships with her partner and her attachment to her newborn child. Confidence in care weakened as she felt she was not getting the support she needed. The trust in maternity care was damaged and caused consequences for the sexual and reproductive health, for example through fear of having several children. From a sustainability perspective, the results show that the consequences affect the woman’s relationship with her family, which not only creates health problems for the woman but also her partner and child. Obstetric violence is a phenomenon that does not belong in maternity care and should not be allowed to occur either.

1994 in Cairo United Nations Population and Development Fund held a conference where the attending 179 nations agreed that Sexual and reproductive health is a human right. Everyone is entitled to this right without distinction.   This thesis investigates what covenants, declarations, policies, strategies and national law say about sexual and reproductive rights for men, specifically men in Sweden.   The thesis aims to enlighten the reader about men’s situation in a welfare state where discriminatory structures in society is reproducing gender stereotypes in a country that is one of the most gender equal countries in the world.   The general lack of common knowledge and subsequent lacking education in the matter is abundantly clear when browsing documents issued by official sources throughout the world. While Europe and its countries have begun to examine and call attention to this neglected subject, progress is still slow and could be hazardous to men’s sexual and reproductive health. The thesis concludes with an argument that Sweden have a discriminatory structure built in society that discriminate men and their right to sexual and reproductive health according to Discrimination Act 2008:567 by practices that appear to be neutral but can affect men in a negative way.