Sustainable transport is a recurring approach in urban planning. It's based on the global agenda 2030 and the national sustainability goals of Sweden. The subject is versatile but could explain as travel that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to travel. The purpose of this study was to examine how urban planning in Nyköpings municipality works to promote sustainable traveling. The study has examined five different goals which are recurred in thepolicy and strategy documents in Nyköping.Based on earlier theories and research the empirical material of this study shows that urban planning in Nyköping promotes densified structures in the planning with a mix of service, work, and apartmentsnearby sustainable travel opportunities. They also work with mobility management measures to promote long-term sustainable travel.

Uppsala är en av världens bästa miljöstäder, men samtidigt en av Sveriges smutsigaste kommuner. Dessa olika roller som Uppsala har är det som motiverat uppsatsens syfte. Uppsatsen undersöker bakgrunden till de omfattande luftföroreningarna som finns i Uppsala kommun, samt kommunens möjligheter till att skapa en bättre luftkvalitet. Det aktuella åtgärdsprogram för luftkvalitet i Uppsala är det som analyseras samt jämförs med avklarade åtgärdsprogram för att få en uppfattning utifall det finns en möjlighet att Uppsalas åtgärdsprogram kan fungera. Studien baseras på en kvantitativ litteraturstudie som görs över Uppsala, Helsingborg och Norrköpings åtgärdsprogram. En analys och jämförelse av dessa dokument visar att luftföroreningars bakomliggande orsak är en allt för hög trafikmängd på underdimensionerade centrala gator. Studien visar att Uppsala har goda möjligheter att förbättra luftkvalitén, men att det till stor del bygger på invånares frivilliga insatser och beteendeförändring bland invånarna i deras sätt att förflytta sig. Det krävs även samarbete med flera aktörer, såväl privata som offentliga, för att Uppsala ska kunna förbättra sin stämpel som en av Sveriges smutsigaste kommuner.

Dagens samhälle belastas av transportrelaterade utsläpp av växthusgaser, trängsel i tätorter och ohälsa på grund av stillasittande, något som cykelpendling skulle kunna motverka. Syftet med denna rapport har därför varit att kartlägga pendlingsvanor hos anställda vid Region Blekinges sjukhus i Karlskrona, samt ta reda på vilka faktorer som hindrar respektive främjar cykelpendling till arbetsplatsen. Resultatet av undersökningen skulle kunna användas av arbetsgivaren inför beslut av olika främjande åtgärder för ökad cykelpendling.För att erhålla erforderliga data till resultatet togs en webbenkät fram, som sedan varit tillgänglig för samtliga regionanställda inom sjukhusområdet. Enkätsvaren har därefter analyserats och presenterats i form av ett antal diagram med tillhörande beskrivning, så kallad deskriptiv statistik.Resultatet visade att en större andel av de manliga respondenterna cyklade, jämfört med de kvinnliga respondenterna, där större andel åkte bil till arbetsplatsen. Enkätsvaren påvisade också skillnader i pendlingsvanorna mellan de olika förvaltningarna. Flest och störst andel cyklister återfanns hos Hälso- och sjukvård (vårdpersonal). Denna grupp hade också i genomsnitt kortast avstånd till arbetet, vilket har en stark koppling till benägenheten att cykelpendla. De främsta angivna hindren till cykling var avståndet och vädret, medan de främsta skälen som angavs till att cykelpendla var hälsoskäl och miljöskäl.De faktorer som skulle kunna öka cykelpendlingen till Blekingesjukhuset i Karlskrona, enligt enkätundersökningen, var främst: säkrare färdväg för cyklister, säkrare/tryggare cykelförvaring på arbetsplatsen, friskvårdstimme som kunde användas till cykelpendling, möjlighet att medföra cykel på lokalbuss och bättre ombytes- och duschmöjligheter på arbetsplatsen. / Today's society is burdened by transport - related greenhouse gas emissions, congestion in urban areas and health problems due to sedentary living, something that bicycle commuting could counteract. The purpose of this report has been to map commuting habits among employees at Region Blekinge Hospital in Karlskrona, and to find out which factors prevent and promote bicycle commuting to the workplace. The results of the survey could be used by the employer before decisions are made on various supporting arrangements for increased bicycle commuting.To obtain the necessary data for the result, an online survey was produced, which was then available to all regional employees in the hospital area. The questionnaire responses were then analysed and presented in the form of several diagrams with an accompanying description, so-called descriptive statistics.The results showed that a larger proportion of the male respondents cycled, compared with the female respondents, where a larger proportion were travelling by car to the workplace. The survey results also showed differences in the commuting habits between the different administrations. Most and largest proportion of cyclists were found at Health and Medical Care (care staff). This group also had on average the shortest distance to work, which has a strong connection to the tendency to commute by bicycle. The main stated obstacles to cycling were the distance and the weather, while the main reasons given for cycling were health and environmental reasons.The factors that could increase bicycle commuting to Blekinge Hospital in Karlskrona, according to the survey, were mainly: safer route for cyclists, safer / safer bicycle storage at the workplace, fitness hours that could be used for bicycle commuting, the opportunity to bring a bicycle on a local bus and better exchanges and shower facilities in the workplace.

Detta kandidatarbete har arbetats fram i syftet att öka kunskapen hos planerare, studenter och arkitekter kring betydelsen av den urbana miljöns utformning gällande dess påverkan på den urbana värmeöeffekten samt människors resvanor. I arbetet har vi utefter ett systemteoretiskt perspektiv undersökt och granskat befintlig forskning kring de fyra systemen hållbart resande, grön infrastruktur, urbana värmeöar och bebyggelsens koppling till infrastrukturen. Genom undersökningen har vi konstaterat att det finns en direkt koppling mellan dessa fyra system. Det är alltså inte möjligt att påverka eller förändra ett av systemen utan att skapa en obalans. I arbetet för ett hållbart stadsbyggande innebär detta alltså att alla delarna i systemet måste tas i åtanke för att nå ett önskvärt resultat. En kvalitativ dokumentstudie har genomförts för att öka förståelsen för vilka faktorer som verkar inom dessa system och hur dessa interagerar. Analyser har främst gjorts på rapporter och dokument från svenska myndigheter och kommuner samt annan forskning relaterad till denna.   Forskningen har resulterat i framtagandet av tio riktlinjer som sedan applicerats i två gestaltningsförslag. Med riktlinjerna och de två gestaltningsförslagen vill författarna visa hur en grönare och mer gångbar stadsdel kan utformas för att motverka urbana värmeöar och uppmuntra förändrade vanor och beteendemönster mot ett mer hållbart resande. Författarna anser att resultaten är givande då de tydligt demonstrerar två olika sätt att uppnå dessa mål - dock är nyttan främst teoretisk och riktlinjerna behöver implementeras och beprövas i verkliga projekt för att effekter och konsekvenser ska kunna utvärderas.

No description available.

On February 4th in 1738, Daniel Tilas, an official of the Swedish Bureau of Mines travelled into Russia in order to study the metal and mining industries of the country. After just over two months of travelling between workshops, factories and mines, both abandoned and active ones, he returned home to Sweden with a rather rich description of his findings in Russia. During the early modern era travels like this one, namely with the purpose of gathering and describing knowledge, were a commonplace occurrence all over Europe. The Bureau of Mines sponsored many travels of this sort during it’s roughly 200-year existence in order to gain knowledge of the state of the metal and mining industries around Europe and even in Sweden, these travels also functioned as a crucial part in the education of the Swedish mining officials. But the Swedish travels to Russia were undertaken with partially different goals in mind, since the end of the great northern war Russia hade become the primary enemy on Sweden. This meant the Bureau of Mines sought after knowledge about and from Russia which could be used to effectively compete against them on a geopolitical scale. In this essay I thus attempt to explore the view of Russia which existed in the Bureau of Mines during the first half of the 18th century by primarily studying how Tilas depicted the Russian mining and metal industries and secondarily the Russian society in his writings. I do this through the analytical lens of the theory on “state-related knowledge” defined by historians Lothar Schilling and Jakob Vogel. I also make use of the concept of the “hybrid expert” as defined by historian Ursula Klein to deepen the analysis of Tilas depiction and description of Russia’s industry.

Denna studie har utgått från att samhällsplaneringen, genom gång- och cykelplanering, kan bidra mer till att öka nivån av fysisk aktivitet och därmed bidra till förbättrad folkhälsa. Syftet med studien har varit att undersöka hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomi idag tas i beaktning och influerar aktörer som arbetar med gång- och cykelsatsningar i Stockholmsregionen. Vidare undersöktes även hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomiska värden skulle kunna få större inflytande i planeringsprocesser. Detta har undersökts genom en enkätstudie med kommunerna i Stockholmsregionen samt semistrukturerade intervjuer med Sundbybergs stad, Södertälje kommun och Region Stockholm. Resultatet visar att folkhälsoperspektivet har fått ett större inflytande i planerings- och beslutsprocesser de senaste åren och att aspekten är på frammarsch. Folkhälsa ses bland annat som ett incitament för att genomföra gång- och cykelsatsningar bland andra argument, men det är däremot lågt prioriterat i förhållande till andra perspektiv och arbetet med hälsoperspektivet sker främst genom icke-strukturerade diskussioner och processer. Resultatet visar även att folkhälsa främst används som ett argument snarare än ett mål eller verktyg, samt att de som arbetar med kommunal trafikplanering generellt inte är integrerade i kommuners övergripande folkhälsoarbete. Mer kunskap om folkhälsa i relation till aktiva resor och trafikplanering skulle därmed kunna bidra till ett mer integrerat och stärkt folkhälsoarbete. Folkhälsa kopplar väl samman med andra aspekter i samhällsplaneringen, och folkhälsa används som ett ‘maskerat’ argument i gång- och cykelplaneringen för att stärka bland annat miljö- och klimatperspektivet. På grund av folkhälsans multidisciplinära kunskapsområde ses sektorsöverskridande samarbete som en nyckel för att inkludera folkhälsoperspektivet på ett holistiskt sätt. Aktörerna som deltog i studien har inte fullt ut uppmärksammat de hälsoekonomiska verktyg som finns och vilken roll dessa kan spela i att stärka folkhälsan. En oro finns för att inkludering av ytterligare ett perspektiv och värde i planeringen kan göra en redan komplex planeringsprocess svårare och det finns även delade meningar gällande vem som ska stå för investeringarna i gång och cykel. Avslutningsvis finns det stora möjligheter men också utmaningar i att utveckla och integrera hälsoperspektivet och hälsoekonomi i gång- och cykelplaneringen för att kunna förbättra folkhälsan. / This study has started from the assumption that urban planning, through walking and cycling planning, could contribute more to increase the level of physical activity and thus contribute to improved public health. The purpose of the study has been to investigate how the public health perspective and health economy today are taken into account and influence actors who work with walking and cycling initiatives in the Stockholm region. Furthermore, it was also investigated how the public health perspective and health economic values ​​could have a greater influence in planning and decision-making processes. This has been investigated through a questionnaire study with the municipalities in the Stockholm region and semi-structured interviews with the City of Sundbyberg, Södertälje Municipality and Region Stockholm. The results show that the public health perspective has gained a greater influence in planning and decision-making processes in recent years and that the perspective is on the rise within the field of urban planning. Public health is seen as an incentive to implement walking and cycling initiatives among other arguments, but it does however have a low priority in relation to other perspectives, and the work with the health perspective takes place mainly through unstructured discussions and processes. The results also show that public health is primarily used as an argument rather than a goal or tool and that those who work with municipal traffic planning are generally not integrated into municipalities' overall work with public health. More knowledge about public health concerning active travel and traffic planning could thus contribute to more integrated and strengthened public health work. Public health is well connected with other aspects of urban planning, and public health is used as a 'disguised' argument in walking and cycling planning to strengthen, among other things, the environmental and climate perspective. Due to the multidisciplinary knowledge area of ​​public health, cross-sectoral cooperation is seen as a key to including the public health perspective in a holistic way. The actors who participated in the study have not yet fully paid attention to the health economic tools that exist and what role these can play in strengthening public health. There is a concern that the inclusion of an additional perspective and value in planning can make an already complex planning process more difficult, and there are also divided opinions regarding who should be responsible for the investments in walking and cycling. Finally, there are great opportunities but also challenges in developing and integrating the health perspective and health economy in walking and cycling planning to improve public health.

Transportsektorn står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar, som bidrar till den globala uppvärmningen och negativ påverkan på folkhälsan (Dahlstrand, 2020). För att nå klimatmålen räcker inte mer energieffektiva fordon och förnybara drivmedel, utan hela samhället måste bli mer transporteffektivt (Steg & Gifford, 2005). Det görs många olika insatser i både kommuner och på regional nivå för att öka och uppmuntra cykling i form av testresenärsprojekt. I denna uppsats används testresenärsprojekt som ett samlingsbegrepp för olika projekt som implementerats på kommunal- och regional nivå för att främja hållbart resande genom att påverka transporter, resvanor och trafikantbeteende. Det finns idag flera rapporter som lyfter fram exempel på testresenärsprojekt (Energimyndigheten, 2018), men information om projektens effekter och samhällsnytta är väldigt begränsad och den information som finns tenderar vara av varierande kvalitet (Trafikverket, 2012). I denna uppsats studeras hur hållbara testresenärsprojekt för främjande av cykling är. Genom innehållsanalys av projektens utvärderingar studeras projektens fokus på hållbarhet och genom frågeformulär studeras tillämpning och uppföljning av resultat efter projektfas. På grund av varierat resultat går det varken att verifiera eller falsifiera hypotesen om att testresenärsprojekt för främjande av cykling i större kommuner leder till långsiktigt hållbar mobilitet i kommunerna/regionerna efter projektfas.Sammanfattningsvis visar resultatet att en del projekt leder till långsiktig hållbarhet, utifrån tillämpning av lärdomar, uppföljning av resultatet och tillgänglig kunskap om projekten. Men projekten tenderar inte följas upp ur ett längre tidsperspektiv och det finns en avsaknad av information om projektets långsiktiga effekter. Eftersom flera testresenärsprojekt har genomförts under de senaste åren finns egentligen ett stort kunskapsunderlag, men problematiken ligger i att följa upp och nyttja den genererade kunskapen. Många projekt förblir experimentella och försvinner efter en demonstrationsfas, som en konsekvens av detta förblir effekterna av lösningar som utvecklats i projekten ofta begränsade (Vilajosana et al., 2013). / The transport sector accounts for a significant part of the emissions of greenhouse gases and other air pollutants, which contribute to global warming and a negative impact on public health (Dahlstrand, 2020). To achieve the climate goals more energy-efficient vehicles and renewable fuels are not enough, the whole society must become more transport-efficient (Steg & Gifford, 2005). Many efforts are made at municipal- and regional level to increase and encourage cycling in the form of mobility projects (sv. Testresenärsprojekt). In this thesis “mobility projects” is used as a collective term for projects that have been implemented at municipal or regional level to promote sustainable travel by influencing transportation, travel habits and behavior. Today there are several reports that highlight examples of mobility projects (Energimyndigheten, 2018), but information about the projects' effects and societal benefits is very limited and the information available tends to be of varying quality (Trafikverket, 2012). The purpose of this thesis is to study the sustainability of mobilityprojects for the promotion of cycling. Content analysis was used to study several mobilityprojects’ focus on sustainability, and through questionnaires, application of results and follow-up after project phase are studied. Due to varied results, it is not possible to verify or falsify the hypothesis that mobility projects for the promotion of cycling in larger municipalities lead to long-term sustainable mobility after the project phase. In summary, the results show that only some of the reviewed projects lead to long-term sustainability, based on the application of lessons learned, follow-up of the results and available knowledge about the project. The projects do not tend to be followed up from a longer time perspective and there is a lack of knowledge about the project's long-term effects. Since several mobility projects have been carried out in recent years, there is a large knowledge base, but the problem lies in following up and utilizing the generated knowledge. Many projects remain experimental and disappear after a demonstration phase, consequently the effects of solutions developed in the projects often remain limited (Vilajosana et al., 2013).

Coronapandemin har haft en påverkan på både samhället och olika branscher, framförallt turismbranschen då resemöjligheterna begränsades. När restriktioner infördes, begränsades människors vardagliga aktiviteter, vilket bidrog till en förändring där nya rutiner skapades. Följande uppsats har som syfte att undersöka hur praktiken turistresande har påverkats av COVID-19. Genom att analysera individers resande innan, under och efter pandemin, kan skillnader urskiljas i det faktiska beteendet. Studien behandlar turistresande utifrån praktikteorin, samt begreppet förändring. Med hjälp av en kvalitativ metod genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med personer boende i Sverige. Respondenterna bestod av fem män och fyra kvinnor mellan åldrarna 21-29. Alla deltagare hade någon gång rest inhemskt och internationellt innan pandemin. Studiens resultat förklarar och analyserar hur resepraktiker har utförts innan, under och efter pandemin. De slutsatser som kan dras är att en viss förändring kopplat till resepraktiker i samband med COVID-19 kan identifieras bland studiens respondenter. Individerna har utvecklat en större attraktionskraft till resetyper såsom naturresor samt roadtripresor i Sverige, därav har turismbegreppet utvidgats då hemlandet numera uppfattas som en turistdestination. Samtidigt har internationella resor varit begränsade under pandemin, men är återigen av intresse för deltagarna i den här studien. Vidare kan det konstateras att tidigare forsknings slutsatser kring ett ökat resande samt en travel boom, stämmer överens med studiens respondenters önskan om att återigen resa internationellt då det anses vara meningsskapande. Det har även varit ett begränsat användande av flyg som transportmedel under COVID-19, vilket är något respondenterna åter kommer använda under kommande resor då den infrastrukturella aspekten återigen är möjlig och genomförbar. / The corona pandemic has had an impact on both society and various industries, especially the tourism industry when travel opportunities were regulated. When restrictions were imposed, people's everyday activities were limited, which contributed to a change in which new routines were created. The following essay aims to examine how the practice of tourist travel has been affected by COVID-19. By analyzing individuals' travel before, during, and after the pandemic, differences can be discerned in actual behavior. The study deals with tourist travel based on practice theory, as well as the concept of change. Using a qualitative method, nine semi-structured interviews were conducted with people living in Sweden. Respondents consisted of five men and four women between the ages of 21-29. All participants had at some point traveled domestically and internationally before the pandemic. The results of the study explain and analyze how travel practices have been performed before, during and after the pandemic. The conclusions that can be drawn are that some change linked to travel practices associated with COVID-19 can be identified among the study's respondents. The individuals have developed a greater attractiveness to travel types such as nature trips and roadtrips in Sweden, hence, the concept of tourism has been expanded since the homeland is also perceived as a tourist destination. At the same time, international travel has been limited during the pandemic, but is again of interest to the participants in this study. Therefore, it can be concluded that previous research conclusions about increased travel and a travel boom, are consistent with the study's respondents' desire to once again travel internationally as this is considered meaningful. There has also been a limited use of air travel as a means of transport during COVID-19, which is something respondents will return to using during future trips as the infrastructural aspect is again possible and feasible. This study is written in Swedish.

Omställningen till ett mer hållbart resande är avgörande för att uppnå de svenska miljömålen. Inrikestrafiken står för en betydande del av utsläppen och bilismen påverkar även städernas utformning i form av utglesning som i sin tur påverkar möjligheterna till ett mer hållbart resande. Just städerna framhålls ofta som den viktigaste platsen till denna omställning med möjlighet till förtätning, funktionsblandad bebyggelse och resor utan bil. Bilens utrymme både vad gäller vägar men även parkeringsplatsernas utbredning står i centrum för denna omställning. Ett viktigt kommunalt verktyg för att reglera detta är parkeringsnormen. Där regleras hur mycket parkering som ska tillhandahållas vid nyproduktion av exempelvis bostäder. Genom en kvalitativ fallstudie över två mindre kommuner i Sverige så undersöktes och analyserades pareringsnormens roll, effekter och användbarhet. Detta för att försöka förstå hur parkeringsnormen kan bidra till ett mer hållbart resande i mindre städer. Det skedde dels genom en dokumentstudie över de två kommunernas parkeringsnormer, dels genom intervjuer med en trafikplanerare och en tjänsteperson från Samhällsbyggnadskontoret i kommunerna. Därutöver har tillgänglig statistik använts som ett komplement i förståelsen av parkeringsnormens effekter över tid. Resultatet visar på att parkeringsnormens roll framför allt är som ett planeringsunderlag vid detaljplanering och bygglov, för hur mycket parkerings som måste anläggas. Reduktion av parkeringsplatser medges när rätt förutsättningar är uppfyllda. Dess strategiska funktion begränsas av prissättning och tillgång på allmänna parkeringsplatser. Dessutom så ingår inte parkeringsnormen i ett större strategiskt arbete mot hållbart resande vilket ofta är kopplat till att politikerna inte vill ta nödvändiga beslut. Parkeringsnormers effekter är svåra att mäta men utifrån de parametrar som används i studien, både från statistik och från tjänstemännens bedömningar, visar att några tydliga positiva effekter inte nåtts. Samtidigt visar resultatet på att parkeringsnormen är ett verktyg med möjligheter att påverka bilanvändandet.