Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad revisorn har för betydelse i de små aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget? Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom avsikten är att skapa en förståelse för vårt problem, har underökningen präglats främst av den hermeneutiska kunskapsynen. Intervjuerna har genomförts på åtta respondenter, varav fyra revisorer och fyra banktjänstemän i Umeå. Teoretisk referensram: Vi har behandlat och beskrivit de teorier som är väsentliga för vår studie. Relevanta teorier såsom vad redovisning är och varför revision används, vad revisorn har för roll i företaget, intressentmodellen sett dels från företaget och revisionens intressenter, asymmetrisk information samt hur en kreditbedömning går till. Vi har knytit an dessa teorier med den empiri vi samlat in, om vad revisorn har för betydelse i små företag vid bankernas kreditbedömningar. Empiri: Som framkommer av samtliga banktjänstemän är saknaden av information det vanligaste problemet vid en kreditgivning. Revisorn har en viss betydelse vid bankernas kreditbedömningar, detta bekräftas av samtliga respondenter i studien. Analys: Informationsasymmetri mellan banken och företaget minskar då revisorn är involverad vid kreditbedömningen. Detta gör att bankerna har lättare att fatta säkra beslut angående kreditgivningen. Ett eventuellt införande av frivillig revision gör det svårare för företagen att erhålla krediter i form av lån, detta grundar sig på bankernas ökade osäkerhet. Slutsats: Vår studie visar att bankerna sätter värde på att informationen de använder vid en kreditbedömning är tillförlitlig, detta erhålls då en revisor granskat företagets finansiella rapporter. Revisorn har en betydelse vid bankernas kreditbedömningar i och med att det är dessa som utför revision i företagen. Detta bidrar även till att företag har lättare att erhålla krediter med en granskande revisor i företaget.

Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling. Genomförande: Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige. Slutsats: Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen. De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS. En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.

Sammanfattning Rubrik                                                      Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla?   Problemformulering                              Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten?   Syfte                                                       Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten.   Studiens utgångspunkter                     I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt.   Metod                                                      Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.  Vi valde att fokusera på revisorer som individer och inte på vilken byrå de arbetar på.   Slutsatser                                                 Vår studie fastställde att det inte är enskilda faktorer som är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten. Istället handlar det om att varje anmälningssituation som revisorn står inför, skall behandlas som unik och bedömas utifrån en mängd olika preferenser. Studien fastställde även att graden av misstanke för att ett ekonomiskt brott skall föreligga är avgörande för om en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna lagändring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken påverkan reformen har haft på revisionsbyråernas arbete och deras attityd till lagändringen. Studien avser också att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktär, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primärdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyråer, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant från NyföretagarCentrum. Sekundärdata har samlats in från artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella området. Referensramen behandlar följande områden; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framväxt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrågan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier. Slutsatser: En tydlig uppgång av nystartade aktiebolag har märkts efter 1 november 2010, när revisionsplikten för de minsta aktiebolagen avskaffades. Det beror mest på sänkningen av minimiaktiekapitalet, konjunkturen och regelförenklingar, medan revisionspliktens avskaffande har haft mindre betydelse enligt respondenterna. Trots det har 73% av de nystartade aktiebolagen sedan 1 nov 2010 valt bort revisionen enligt DI. En siffra avsevärt högre än vad respondenterna antog. I utredningen SOU 2008:32 förutspåddes ett överskott på revisorer i framtiden, då revisionen inte efterfrågas på samma sätt som förut. Denna bild är inget som rapportens respondenter delar utan de påtalar att det är attraktivt att jobba på en efterfrågestyrd marknad och att deras roll utvecklats till en kundvänligare rådgivare med fler tjänster i portföljen, med ökad valfrihet för kunden. Dagens revisorer arbetar i större utsträckning som bollplank åt företagaren under hela året. Dialogen och mötet med nya och befintliga kunder har ökat i betydelse. Inför lagändringen fanns en oro för att revisionsbyråerna skulle förlora kunder, men oron har ännu inte besannats. Ingen av respondenterna tror på att andelen fuskande företag kommer att öka på grund av revisionspliktens avskaffande

Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling. Genomförande: Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige. Slutsats: Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen. De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas  uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS. En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av  hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna. Det resulterar även i att revisorn har tillgång till information om bolaget som ingen annan utomstående part har. Ett växande problem i Sverige är den ekonomiska brottsligheten och i ett försök att minska den valde den svenska riksdagen år 1999 att föra in en bestämmelse om revisorers anmälningsskyldighet i ABL. Tanken med bestämmelsen var att revisorerna då i praktiken skulle ge den svenska staten den inblick i aktiebolag som myndigheterna ej hade tillgång till. I och med detta uppstod ett stort problem för revisorerna. Hur ska de kunna följa deras anmälningsskyldighet och samtidigt ej bryta mot deras tystnadsplikt? En revisor har förutom anmälningsskyldigheten även tystnadsplikt gentemot sina klienter, vilket innebär att revisorer inte får föra vidare information om bolagets angelägenheter som de fått reda på genom utförandet av deras granskning om det kan vara till skada för bolaget. Frågan som då uppkommer är hur revisorer kombinerar dessa principer. Under arbetets gång med denna uppsats har jag upptäckt att det största problemet för revisorerna är hur de ska tolka lagregleringen av dessa två motsägande principerna. I och med att anmälningsskyldigheten infördes har revisorerna fått många nya avvägningar att ta ställning till. För att kunna göra en korrekt tolkning måste revisorn i fråga besitta den kunskap som krävs vilket för många revisorer inte verkar vara fallet. Denna brist på kunskap gör att revisorerna kommer att ha svårt att kunna fatta ett korrekt beslut gällande avvägningen mellan dessa två principer. Det kan därför finnas anledning att undersöka om det finns ett annat bättre lämpat organ som stället kan ansvara för anmälningsskyldigheten.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte är tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyråerna har fått anpassa sin affärsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fått anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förändringar som historisk varit strängt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisorerna ser på revisionsbyråernas affärsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, där vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och även kompletterat detta med en dokumentstudie av byråernas hemsidor och årsredovisningar. Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyråernas affärsstrategi år 2011 fortfarande omfattar revision, men är idag även mer fokuserat på rådgivning, redovisning, sälj samt till en större grad än tidigare år marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror på att klienternas situation har förändrats sedan revisionspliktens avskaffande. De strategiska förändringarna påbörjades redan innan år 2011, men eskalerades efter revisionspliktens avskaffande. Uppsatsen bidrar med en större förståelse och kunskap om hur affärsstrategin för de fem största revisionsbyråerna i Sverige ser ut år 2011 efter avskaffandet av revisionsplikten. Resultaten av undersökningen är intressant för revisionsbranschen och revisorer, men även för studenter med avsikt att bli revisor. / The Audit obligation abolition has led to that 72 percent of the Swedish limited companies do not need statutory audit. This means that audit firms have had to adapt their business strategy to meet the current market and customer needs. Historically the profession was heavily regulated by their own restrictions on how to respond to clients and competitors. The entire audit profession has now had to adapt in order to become more open to changes. The purpose of this paper is to describe and analyze how auditors view the audit firms’ business strategy after the abolition of the audit obligation. We have used an abductive research approach and a qualitative method, involving four interviews with auditors from the five largest auditing firms in Sweden, we supplemented this with a documentary study of the firms’ websites and annual reports. According to the interviewed auditors the audit firms’ business strategy in 2011 still includes auditing. But today it is even more focused on consulting, accounting, sales, and to a greater extent than in previous years the firms market themselves to new and potential customers. These strategic changes began before 2011, but escalated after the audit obligation abolition. The study contributes to a greater understanding and knowledge of the business strategies for the five largest auditing firms in Sweden in 2011, after the abolition of the audit obligation. The survey results are interesting for the accounting profession and auditors, but also for students intending to become auditors.

På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne. För att det ska säkerställas att revisorn har de kunskaper som krävs och att det inte finns oseriösa revisorer, är det viktigt att revisorer kvalitetskontrolleras. Författarna har kommit fram till att revisorerna arbetar förhållandevis lika när det gäller kraven och dess ansvar för att skapa förtroende. Detta troligen på grund av att de stora revisionsbyråerna har goda förutsättningar i form av interna system, utbildningar och tillgång till expertis. Förtroendet mellan en revisor och dess klient samt övriga intressenter är relationsbaserat och växer fram med tiden. Förutom kompetens- och kvalitetskontroll bygger revisorers förtroende på att dagens regelverk är bra utformad, revisorers tystnadsplikt och oberoende samt att revisorn har de rätta personliga kvalifikationerna. En konsekvens av ett minskat förtroende för revisorer kan vara att fler bolag kan helt enkelt väljer bort revisionen, vilket även kan komma att påverka hela samhällsekonomin. Slutligen har studien klarlagt att strikt reglering gentemot företagsledningar/internrevisorer och revisorer när det gäller olagliga former av vinstmanipulering inte finns idag. Ett möjligt område för vidare forskning inom ämnet skulle vara att undersöka stora respektive små företags förtroende för revisorer eller att fördjupa sig i om det finns några skillnader i förtroendet för godkända respektive auktoriserade revisorer samt varför. Ett annat tänkbart område är att kontakta några stora respektive små aktiebolag för deras kommentarer och då fördjupa sig i frågan varför revisorer är inblandade i vissa finansiella skandaler. Slutligen skulle ett tänkbart område kunna vara att undersöka massmedias påverkan i revisionens förtroendeskapade process.

Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten   Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden. Dessa områden kan grovt delas in i fyra kategorier: personliga, chefer och överordnader, kontrollsystem samt kontextuella. Tidigare forskning visar dock svårigheter i att konsekvent påvisa faktorer som förklarar beteendet. Fler studier som söker förklaringar till det dysfunktionella beteendet är därför nödvändigt.   I denna studie söks förklaringar till beteendet utifrån dessa faktorer: vilja att lämna företaget, behov av att lyckas, stävan efter status, tävlingsinriktad samt tidsbudgetpress.   Problemformuleringen för studien följer därav: Kan individuella faktorer leda till ett dysfunktionellt beteende hos revisorer?   Syftet med studien är att i huvudsak undersöka och förklara samband mellan revisorers dysfunktionella beteende och fem individuella faktorer. Genom att analysera dessa faktorers påverkan kan vi skapa underlag för revisionsbyråer att i högre grad förstå sina anställda för att kunna motverka och förebygga hot mot revisionskvalitén.   Baserat på syftet i denna studie är kunskapssynen positivistisk med ett deduktivt angreppsätt. Vidare är en kvantitativ forskningsstrategi vald och därför har en enkätundersökning utformats och genomförts. Urvalet i studien består av revisorer som arbetar för de fem största revisionsbyråerna i Sverige vilka är: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte samt Grant Thornton. I undersökningen deltog sammanlagt 125 revisorer.   Resultatet av studien visar att en revisors behov av att lyckas negativ relaterar till kvalitetshotande beteende, en revisors strävan efter status positivt relaterar till kvalitetshotande beteende och en revisors tidsbudgetpress positivt relaterar till underrapportering av tid. / A dysfunctional behavior in this study is actions of the auditors, which in most cases is not desirable as it may directly or indirectly threaten the quality of audit work. Quality threatening behavior is a direct threat while underreporting of time is an indirect threat against the quality. The dysfunctional behavior is a problem of auditing firms and is also a serve explained behavior from a research point of view. Previous researches have searched for explanations of the dysfunctional behavior through different researching areas, such as personal, managers and superior, controlling systems and contextual. It has been a problematic area to consequent show factors that explaining this behavior, therefore is more researching necessary.         In this study we are looking for explanations to this behavior caused by these factors: willingness to leave the company, need for achievement, status aspiration, competiveness, and time budget press.   The research question of the study is therefore: Is it possible that individual factors can lead to a dysfunctional behavior by auditors?   The purpose of this study is to mainly investigate and explain relationships between auditors' dysfunctional behaviors and five individual factors. By analyzing these factors, we can create useful information for auditing firms to better understand their employees in order to deter and prevent threats to audit quality.   Based on the purpose of this study the view of knowledge is positivistic with a deductive approach. Furthermore, a quantitative research strategy selected and therefore we created a web-based survey. The sample is based on auditors who works for any of the five largest auditing firms in Sweden which are: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte and Grant Thornton. 125 auditors participated in the survey.   The result shows that an auditor’s need for achievement negative relates to the quality threatening behavior, an auditor’s status aspiration positively relates to quality threatening behavior and an auditor’s time budget press positively relates to underreporting of time.

Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det påverkats av revisionspliktens avskaffande? Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300 Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha Pruekwatcharakun Handledare: Ulla Pettersson  Datum: 31 maj 2012 Problemformulering: Revision har genomgått lagändringar under en lång tid och kravet på kunskap om revision har ändrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för små bolag i Sverige, vilket ökade efterfrågan på redovisningskonsulter. För att ta redan på vilka konsekvenser det fört med sig har följande frågor formulerats: Har redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning?  Har branschorganisationerna SRF och FAR påverkat kompetenskravet på redovisningskonsulterna?  Har kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete ändrats? Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de valda redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten påverkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta. Delsyftet med studien är att ta redan på hur SRF och FAR, men även de valda revisorerna uppfattar förändringarna av avskaffandet av revisionsplikten i avseende redovisningskonsultens uppdrag. Metod: Genom att studera teori och insamlad data från både personliga och nätbaserade intervjuer får vi en kvalitativ undersökning som leder till pålitliga och relevanta slutsatser.  Empiri: Intervjusvaren vi fått från redovisningskonsulter, revisorer och representanter för branschorganisationen presenteras genom en sammanställning för varje yrkesgrupp. Slutsats: Vår slutsats är att det är för tidigt att uttala sig om hur vida redovisningskonsulternas uppdrag har ökat i antal och omfattning, att branschorganisationerna har påverkat kompetenskravet genom införandet avReko och auktorisationer och att kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete har ökat. Nyckelord: Redovisningskonsult, revisor och revisionspliktens avskaffande. / Title: The accounting consultants work - how has it been influenced by the abolition of audit requirement? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, accounting and auditing, 15 ECTS, FÖA300 Author: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha Pruekwatcharakun Supervisor: Ulla Pettersson Date:  31st May 2012 Problem description: The audit has undergone changes in the law during a period of time. The essential knowledge of the auditor would be changed based on the law changes. The law that carried out recently (2010) through the abolition of mandatory auditing for small companies in Sweden, increasing demand on accounting consultants. To find out which are entailed consequences, the following questions are formulated: Have the accounting consultants assignments increased in quantity and scope?  Have the professional institutes of SRF and FAR influenced knowledge requirement for the accounting consultants? Has the control of the accounting consultant's knowledge and work changed? Purpose: The main purpose of this paper is to investigate how the selected accounting consultant’s consider that the abolition of the audit requirement has affected theirs knowledge and work, as well as the control of those. The aim of this study is to find out not only how the selected auditors but also how SRF and FAR perceive the changes of the abolition of the audit requirement considering on accounting consultant's duties. Method: A qualitative research is used to study various theories. Collecting data from questionnaires and interviews lead to find out reliable and relevant conclusions. Empirical: A statement of each occupational group will present the answers that are collected from accounting consultants, auditors and the representatives of the professional institute. Conclusion: It is too early to express an opinion regarding an increase of assignments for accounting consultants. The professional institutes of SRF and FAR have affected the skill requirements for the accounting consultants through the introduction of Reko and authorizations. The essential knowledge and profession of accounting consultants has increased. Keywords: Accounting consultant, auditor and the abolition of mandatory auditing.