Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten att påverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändras och kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänster att uppkomma? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent. Långsiktigt uppnås dock stabilitet, vilket innebär att det inte kommer ske några större förändringar på revisoryrket

Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats. Analysmodellen är en självgranskningsmodell för att revisorn ska kunna avgöra om ett uppdrag ska antas eller avböjas. Vi har talat med fyra revisorer för att få deras syn på hur oberoendet ska lösas. Det vi kommit fram till, utifrån teorin och med hjälp av revisorernas svar, är att det är svårt att skapa en enhetlig modell för att lösa problemet. Att bevisa sitt oberoende inför intressenterna görs lämpligast genom regler, medan professionellt omdöme annars bör vara revisorns övergripande arbetssätt. För att oberoende skulle stärkas ytterligare bör en tredje part granska revisorns ställningstaganden i analysmodellen. / The purpose of auditing is to review financial reports, which will be a part of the user’s economic decisions. It’s important that the auditor is independent in his work so the users can rely on his perusal. When company scandals have occurred the independence in perusals have been discussed. The purpose of this paper is to investigate if the independence can be guaranteed by rules or will more structural judgment requires. There are different opinions about when the independence is threatened. To strengthen the independence in general has an analysis model been developed. The auditor uses the model to investigate if the independence is secured. On the basis of the analysis model will the auditor decide if he can proceed or not precede a mission. We have in this paper been spoken to four auditors in purpose to receive the auditor’s solution of the independence problem. Our conviction, on the basis of the theory and the empiric, is that the problem of independence is hard to solve with one general model. In front of the user’s rules is the best way to prove the independence. Apart from that are we consider that structural judgment will be the base in the auditor’s way of working. To increase the independence further is our solution that a third part should analyse the auditor’s standpoint in the analysis model.

Bakgrund: Rådgivningstjänster utgör idag en betydande del för många revisionsbyråers verksamhet. Revisionsbyråer har på grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett förtroende som revisorer som ger en fördel i rådgivningsbranschen. Dock är det detta förtroende, eller oberoende, som många är rädda för ska åsidosättas när revisorn utför rådgivningstjänster. Studien tar stöd av olika ekonomiska teorier, med fokus på agentteorin. Syfte: Studien syfte är att granska forskning avseende förhållandet mellan rådgivningstjänster och revisorns oberoende. Metod: Studien har utförs genom en litteraturstudie. Fem stycken tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har analyserats. Samtliga utvalda artiklar behandlar ett land som är medlem i EU. Resultat: Studiens resultat visar att rådgivningstjänster påverkar revisorns synbara oberoende, men hittar inga starka bevis för att det påverkar revisorns faktiska oberoende. Olika länder i EU förhåller sig olika till revision och rådgivningstjänster. Studien visar även att intressenterna i regel upplever revisorn som mer oberoende om rådgivningstjänster utförs av en annan avdelning/personal på revisionsbyrån än den som utför revisionen. Den relativa nivån mellan rådgivning- och revisionsavgifter spelar också roll, samt om man köper rådgivningen från en Big-4 byrå eller inte. Diskussion: IFACs etiska regler som EU följer nämner att revisorn måste vara synbart oberoende för sakkunniga intressenter. Vilka dessa intressenter är och huruvida de är sakkunniga eller ej diskuteras i studien, samt eventuell diskrepans mellan de analyserade artiklarnas resultat och intressenters faktiska åsikter och konkreta agerande. Studien väger företagens efterfrågan av rådgivning mot intressenters negativa syn på rådgivning och oberoende. / Background: Non-auditing services is a big part of the revenue of auditing firms. Because of auditing, auditing firms aquire a knowledge about their clients that their competitors do not, along with a trust as auditors which gives them a competitive advantage in the non-auditing services industry. However it is this trust, or independence, that is of concern. There is a fear of an auditor compromising their independence when the auditor also supplies non-auditing services to the same client. This study is supported by different economic theories and models, focusing primarily on the agency-theory. Purpose: The purpose of this study is to peruse research concerning the relationship between non-auditing services and auditor independence. Method: The study is performed through a literature review. Five previously published articles have been analyzed. All the selected articles base their research on a specific country, being a member of the EU. Results: The results of this study show that non-auditing services influences auditor independence in appearance, but find no strong evidence for influence on independence in fact. Different member states in the EU approach auditing and non-auditing services differently. The study shows that interested parties sometimes experience the auditor as more independent if the non-auditing services are performed by another division or personnel than the same auditor performing the audit itself. The relative level between non-auditing fees and auditing fees matter to some extent, as well as if the non-auditing services are bought from a Big-4 firm or not. Discussion: The EU follows IFAC’s ethical guidelines, which mentions that auditors must be both independent in fact and independent in appearance to their interested parties, which are deemed to be outside experts. The study further discusses if these interested parties are experts or not, and if there is a discrepancy between the results of the analyzed articles and the actual opinions and actions of the interested parties. The study also weighs the demand for non-auditing services by the business management against the interested parties’ reported negative opinion towards non-auditing services and independence.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmälningsskyldighet i aktiebolagslagen har påverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha påverkats av att en ogrundad anmälan enligt reglerna om anmälningsskyldighet kan få långtgående juridiska och yrkesmässiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlåter att anmäla till åklagare kan emellertid inte bli skadeståndsskyldig, utan kan endast bli föremål för disciplinära åtgärder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmäla vid en låg misstankegrad försätter revisorn i en svår situation. Studiens empiriska material består av sekundärdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och Revisorsnämndens praxis. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i Goldman & Barlevs (1974) "Behavioral Model of Independence". En analys av lagens syfte och utformning, samt verkningar av anmälningsskyldigheten, visar att lagändringen borde ha inneburit en förstärkning av revisorns oberoende, men tycks ha urholkats av att reglerna inte efterlevs i den utsträckning som lagstiftaren åsyftade. Studiens resultat är följaktligen att reglerna om anmälnings-skyldighet minskar revisorsyrkets oberoende. / This thesis analyzes how the independence of Swedish external auditors have been affected by their duty to report economic crime in joint stock companies. The problematization of the study is based on how the auditors’ duty to report crime seems to have had a negative effect on the auditor profession’s independence. It seems like the consequences to report crime according to the duty has no clear benefit to the auditor. It might even look like omitting to report crime involves lesser risk compared to the risk associated with reporting according to the duty. The empirical data consists of secondary data from The Supervisory Board of Public Accountants, The Swedish Economic Crime Authority and The Swedish National Council for Crime Prevention. The analysis is based on the "Behavioral Model of Independence" developed by Goldman & Barlev (1974) and indicates that, from a theoretical point of view, the legislation should have increased the auditors’ independence. However, the positive effect seems to have been eroded by non-compliance of the regulation by the auditors. Therefore, this thesis suggests that the auditors’ duty to report crime have had a negative impact on auditors’ independence.

Bakgrund:                                Från och med 1 januari 2014 gäller K3-regelverket för många företag i Sverige. En av de förändringar som regelverket medför är komponentmetoden vilket förändrar hanteringen av materiella anläggningstillgångar, vilket kan få effekter på redovisningen.   Syfte:                                      Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur komponentmetoden enligt K3 påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper.   Metod:                                    Studien präglas av en deduktiv forskningsansats där redovisningsteori testas mot empiri. Studien utgår även från de lagar och riktlinjer som K3 innefattas av. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer.   Slutsats:                                  Studien visar att komponentmetoden påverkar de kvalitativa egenskaperna inom redovisningen. Egenskaperna relevans och jämförbarhet påverkas initialt negativt till följd av bristande erfarenhet medan egenskapen korrekt återgivande påverkas positivt då metoden bättre återger verkligheten i det enskilda fallet.

Inledning: Sverige idag har ett stort utbud av revisionsbyråer. Där byråerna som räknas till Big-4, second tier samt övriga är verksamma på ett flertal olika platser runt om i landet. Det stora utbudet av byråer gör att små företag i Sverige har ett svårt val att veta vilken revisor de ska välja. Denna svårighet grundar sig i att revision som tjänst är svår att utvärdera innan den är köpt och erhållen.  De små företagen som fortfarande måste bli reviderade efter lagförändringen 2010 ställs nu och då inför valet av att välja revisor. Tidigare studier har konkluderat att det finns olika faktorer som påverkar valet av revisor. Dessa har dock behandlat stora företag på andra marknader än Sverige. Oavsett detta har faktorer som pris, plats, kompetens och utbud av tjänster visat sig kunna påverka ett företags slutliga val av revisor. Syfte: Studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar små företag vid valet av revisor. Vidare har studien två delsyften där första är att kartlägga hur själva valet av revisor ser ut när små företag väljer sin revisor. För det andra vill vi förklara om det finns några skillnader beroende på om företagen representeras av stor eller liten revisionsbyrå angående vilka faktorer som påverkar valet av revisor. Metod: Studien har använt en kvantitativ forskningsmetod. Där utgångspunkten har varit en deduktiv ansats där vi utifrån teorikapitlet har skapat en enkät för att samla in empiri. Studien bestod av ett obundet slumpmässigt urval på 4000 företag. Av dessa svarade 555 stycken. Med hjälp av univariata tester samt regressioner har studien kunnat besvara den uppställda problemformuleringen. Teoretisk referensram: Studien referensram inleds med en förklaring av varför företag efterfrågar revision. Vidare förklaras köpprocessen och hur ett företag väljer revisor. Sista delen går in på vilka faktorer som enligt tidigare forskning har visats sig påverka företags val av revisor. Slutsatser: Resultaten visar att de två främsta faktorerna som påverkar små företags val av revisor är; relationen till sin revisor och revisorns kompetens. Förutom dessa två var även faktorerna; revisionsbyråns kompetens, rykte, relationen till revisionsbyrån, närheten till revisionsbyrån och priset betydande faktorer vid valet. Studien konkluderar även att små företag i mindre utsträckning tar sig tid att jämföra olika revisionsbyråer vid valet av revisor.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna undersökning studera tidspressens påverkan på revisorns välbefinnande, om välbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen är att förklara hur tidspress påverkar revisorns välbefinnande och därtill utreda hur sambandet påverkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Följaktligen vill vi besvara följande frågeställning: Hur påverkar tidspress revisorns välbefinnande? För att besvara syftet och frågeställningen har en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades ut till revisorsassistenter och auktoriserade revisorer i Sverige för att inhämta tillräcklig och användbar information. Totalt erhölls 232 svar från respondenterna, vilket därefter statistiskt bearbetades för att testa studiens hypoteser. Resultatet av studien påvisade ett negativt samband mellan revisorns tidspress och välbefinnande. Därutöver kunde studien ge belägg för att revisorns familjesituation kan ha påverkan på sambandet vid en något högre signifikansnivå än fem procent. Slutsatsen blir att ju mer tidspress revisorn upplever desto sämre blir välbefinnandet. / Time pressure exists within the audit profession and we performed a survey to study the influence that time pressure has on the auditor’s well-being, if well-being is harmed. The purpose of this dissertation is to explain how time pressure affects the auditor's well-being. Additionally, we examine how the relationship is affected by various auditors- and auditspecific factors, as well as by the auditor's professional identity, organizational identity and family identity. Consequently, we want to answer the following research question: How does time pressure affect the auditor's well-being? To achieve the purpose and answer the research question, a quantitative survey has been conducted. A questionnaire was sent out to audit assistants and certified auditors in Sweden to obtain sufficient and useful information. A total of 232 answers were obtained from the respondents, and the data were statistically processed to test the hypotheses of the study. The results of this study demonstrate a negative relationship between the auditor's time pressure and well-being. In addition, the study seems to indicate that the auditor's family situation has a impact on the relationship between time pressure and well-being, but only if the significance level is slightly higher than five percent. The conclusion is that the more auditors experience time pressure the worse is their well-being.

The modern auditor is, because of an increased complexity, dependent on the use of experts. Simultaneously different scandals have occurred where the auditor in fact have been using experts. Although the auditor is using an expert, the auditor alone is responsible for the statement that the expert makes. Research simultaneously indicates that the auditor’s use of experts is a difficult task. Because of the scandals that have occurred and that research in this specific area is limited it would be interesting to investigate the affects on comfort. The purpose of this paper is to investigate how the auditor’s use of experts affects comfort. To fulfill this purpose, this paper builds on a deductive approach. A model have been developed based on previous research containing various factors such as; Risk, “structure/judgment”, “trust”, information asymmetry and auditor overconfidence. This model has been empirically tested through the use of interviews with auditors and experts. The results from this study indicate that the use of experts have a positive affect on the auditors perceived comfort. The conclusions drawn indicate, among other things, that the customer perspective is a vital part in the auditor’s work and that this seems to have an affect on comfort. This study also is considered to demonstrate the importance of the concept trust for the creation of comfort. It has also appeared that the auditors’ control of the expert evaluation sometimes is inadequate. The contributions made by this paper is mainly that it illuminates an area that is relatively unexplored, as no earlier research seems to have investigated the use of experts from a comfort perspective. This paper also contributes in highlighting the problems with the auditor’s lack of controlling the expert, when the auditors mission is to bring comfort to the public / Den moderna revisorn är nuförtiden, på grund av en ökad komplexitet, beroende av användningen av experter. Olika skandaler har samtidigt inträffat där det visats sig att revisorn har använt sig av experter i revisionen. Trots att revisorn använder experter står denna ensamt ansvarig för det utlåtande som experten ger. Forskning ger samtidigt indikationer på att revisorns användande av experter innebär en svår situation. På grund av de skandaler som skett och att forskning inom området är begränsad gör det intressant att undersöka hur detta påverkar revisorns komfort. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns användning av experter påverkar komforten. För att kunna uppfylla detta syfte har denna studie baserats på en deduktiv ansats. En modell har utvecklats baserad på tidigare forskning innehållande olika faktorer såsom; risk, structure/judgement, ”trust”, informationsasymmetri och revisorns övertro. Denna modell har sedan testats empiriskt genom intervjuer med revisorer och experter. Resultaten från denna studie indikerar att användningen av experter har en positiv effekt på revisorns komfort. Slutsatserna som dragits innefattar bland annat att indikationer på att kundperspektivet har en central del i revisorns arbete och att detta är något som tycks ha en påverkan på komforten. Denna studie anses även visa på betydelsen av begreppet ”trust” för skapandet av komfort. Det har även framkommit att revisorns kontroll av expertens bedömning ibland är bristande. Uppsatsens bidrag är framförallt att den belyser ett forskningsområde som är tämligen outforskat, då ingen tidigare forskning tycks ha undersökt användandet av experter ur komfortperspektivet. Uppsatsen bidrar även i form av att den belyser problematiken med att revisorn brister i kontrollen av experten trots att revisorns uppdrag är att skapa komfort hos allmänheten.

The research of organizational structure and control in the audit profession suggest that there is a contradiction in that auditors should both nurture collegialities while they at the same time have their own responsibility for their individual development and career. This creates a competitive situation among colleagues who in return are expected to maintain a good social relationship and team spirit with each individual. Subsequently, being part of the collegiality and being highly individualistic, gives rise to a theoretical dilemma where these opposing forces are supposed to coincide with each other.The purpose of this paper is to create a bigger understanding of how auditors at major accounting firms can handle the conflict that arises. In order to explore this dilemma, we conducted a qualitative study based on an abductive approach. We have made seven semi-structured interviews from a localistic view. In addition, we have limited our sample to auditors in the Big 4 of southern Sweden.Furthermore, we have chosen to analyse the conflict from an identity perspective to better understand how auditors can relate to both collegiality and individualism. Through this study we have concluded that it only looks like a paradox in theory. Our empirical evidence suggests that this is not a practical problem. This principal contradiction dissolves in the everyday chaos where one is automatically suppressed by the other. Our conclusion that auditors do not see this as a practical problem, does not lead to that the theoretical dilemma is unimportant. It rather requires a deeper understanding of the phenomenon. The conclusion also results into questioning what this means for the theory of control and organizational structure.This phenomenon can also be applied to other parts of society. Today's labour market is considered increasingly individualized where each individual is responsible for their own success, while they at the same time are supposed to consider the collegiality and collaborate with others as well as the company at large. Therefore, our study provides a social contribution in the form of increased understanding of how individuals deal with the conflict between collegiality and individualism. / Forskningen inom området organisationsstruktur och kontroll i revisionsbranschen tyder på att det finns en motstridighet i att revisorer både ska värna om kollegialiteten samtidigt som varje individ står som ensam ansvarig för sin egen utveckling och karriär. Detta skapar en konkurrenssituation till de kollegor som man förväntas upprätthålla goda sociala relationer till och samarbeta med. Att både vara en del av kollegialiteten och samtidigt vara starkt individualistisk, ger upphov till ett teoretiskt dilemma där dessa motpoler ska sammanfalla med varandra. Syftet med denna uppsats är att bidra till att skapa förståelse för hur revisorer på de större revisionsbyråerna hanterar denna konflikt. För att närma oss detta dilemma har vi gjort en kvalitativ undersökning som bygger på en abduktiv ansats. Vi har gjort 7 semistrukturerade intervjuer ur ett lokalistiskt perspektiv. Vi har begränsat vårt urval till revisorer inom Big 4 i södra Sverige. Vi har valt att analysera konflikten ur ett identitetsperspektiv för att tydligare begripa hur revisorer kan förhålla sig till både kollegialitets- och individualismaspekten. Genom detta har vi kommit fram till att det endast ser paradoxalt ut på ett teoriplan. Vår empiri tyder på att detta inte är ett praktiskt problem. Denna principiella motsättning löses i vardagens kaos där det ena per automatik undertrycks av det andra. Slutsatsen att revisorer inte ser detta som ett praktiskt problem leder dock inte till att det teoretiska dilemmat är oviktigt utan snarare att det kräver djupare kunskap om fenomenet. Slutsatsen leder dessutom till att man kan ifrågasätta vad detta betyder för de teorier som behandlar kontroll och organisationsstruktur. Detta fenomen kan även härledas till andra delar av samhället. Dagens arbetsmarknad anses i allt högre utsträckning individualiserad och varje individ får ansvara för sitt eget bästa samtidigt som man förutsetts att tänka på kollegialiteten och samarbeta med andra människor. Därför ger vår studie ett samhälleligt bidrag i form av ökad förståelse för hur individer hanterar konflikten mellan kollegialitet och individualism.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker. Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden.