Sammanfattning: Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s. 69). Revisorns uppgift under granskningen är att kontrollera tillförlitligheten av redovisningsinformationen vilken företagsledningen tagit fram. Det nämnda innebär att samarbetet mellan revisorer och företagsledningen är av vikt för revisorernas granskningsarbete (Fant, 1998, s. 47). Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats att undersöka hur parternas samspel påverkar uttalandena om företags fortlevnad. I teorikapitlet behandlas företagsledningens ansvar, revisorns granskningssvårigheter och RS  570 fortsatt drift som revisorn ska utgå ifrån. Vidare tas samspelets betydelse för revisorns  granskningsarbete upp och vilka faktorer som påverkar sådan interaktion. För den empiriska undersökningen intervjuas tre auktoriserade revisorer från tre stora revisionsbyråer. Resultaten visar att ett bra samspel mellan revisorn och företagsledningen underlättar revisorns granskningsarbete. En bra interaktion mellan de nämnda parterna kan innebära att revisorn får tillgång till rätt underlag för en bedömning av fortlevnaden av företaget ifråga. Ett sämre samspel, å andra sidan, försvårar revisorns granskningsarbete eftersom revisorn i sådant fall arbetar med en icke samarbetsvillig företagsledning och otillräckligt underlag för en korrekt bedömning. Med stöd av den undersökning som gjorts av det aktuella ämnet kan den slutsatsen dras att samspelet har betydelse för revisorns uttalanden i förevarande hänseende och ett bra samspel möjliggör för revisorn att uttala sig om när företaget är fortlevnadshotad medan en sämre interaktion försvårar positionen för revisorerna att göra uttalanden om de ifrågavarande företagen.

Title: The qualified audit report – a study of Board of Director, Private Corporation and auditor’s impact.                       Seminar date: 31th of May, 2011 Authors: Annika Jonasson & Emma Swanberg Supervisor: Andreas Jansson                 Education: the Business Administration and Economics Programme       Course: Thesis, the Business, Administration and Economics Programme, 30 credits Keywords: Qualified audit report, accounting, audit, auditor, board of directors private corporation, stakeholder Background: It is important for the company's stakeholders to receive information what affects qualified audit report. The information is also important for the company’s management or owner in order to prevent qualified audit report. Board of directors (the ability to control the owners or management and provide critical resources), the management or owners (incentives to manipulate the annual report) and auditors (the ability to discover and report false financial statements) may have an impact why Swedish private corporations receiving qualified audit reports.   Purpose: The overall purpose is to examine why Swedish Private Corporation receives qualified audit reports. Methodology: In order to fulfill the purpose of our thesis a deductive approach is used. The hypotheses are based on relevant scientific articles and existing theories. Based on a quantitative research the data has been collected from annual reports and tested in several types of statistical analytical methods.                    Results & Conclusion: Results shows that the Board size, gearing ratio and different types of industries have an impact why Swedish Private Corporations receives qualified audit reports.

Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

<p>För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden.</p><p> </p><p>Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn.</p>

No description available.

<p>Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen.</p><p>De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS.</p><p>En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.</p><p>Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.</p>

I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket, som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa forskningsmetoden. Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och risktagande visade på bivariata samband mot ekonomisk brottslighet respektive bokföringsbrott.

Sammanfattning Författare: Robin Nilsson och Hampus Norberg Handledare: Marita Blomkvist Titel: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning till gasellföretag? Inledning och problem: Snabbväxande företag, så kallade gasellföretag, är en viktig del av ekonomin. De är företag som skapar väldigt många nya arbetstillfällen och är oftast små eller medelstora. Små och medelstora företag har ofta behov av extern rådgivning för att täcka kunskapsluckor eller lösa problem som uppstår inom verksamheten. Revisorer har sett behovet av denna fristående rådgivning och har utvecklat tjänster som täcker företagens behov. Tidigare studier har tagit upp olika variabler som påverkar företag, till exempel om ett företag anlitar en revisor från en Big 4-byrå, vilken ägarstruktur ett företag har och hur stort företaget är. Med denna inledning fick vi fram följande problemformulering: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning från revisorn hos gasellföretag? Syfte: Syftet med vår studie är att förstå och förklara vilka variabler det är som gör att gasellföretag efterfrågar fristående rådgivning. Metod: Vår studie är en kvantitativ undersökning av 125 stycken gasellföretag. Vi har haft en deduktiv ansats i studien och har från vår referensram tagit fram tre stycken hypoteser där fristående rådgivning är den beroende variabeln. Hypoteserna testar om gasellföretag köper mer fristående rådgivning om de har en Big 4-revisor, om de är ägarledda eller om de är mindre företag. För att inte riskera att dra några felaktiga slutsatser har vi även tagit fem stycken kontrollvariabler, som kan ha påverkan på efterfrågan av fristående rådgivning, med i våra tester. Genom deskriptiv statistik, korrelations- och regressionsanalys testar vi hypoteserna för att avgöra om de ska accepteras eller förkastas. Slutsatser: I vårt resultat accepterar vi en hypotes och förkastar två. Vi kommer fram till att företag som har en revisor från en Big 4-byrå köper mer fristående rådgivning än företag som har en revisor från en annan byrå. Däremot hittar vi inget samband att efterfrågan på fristående rådgivning är högre om företag är ägarledda eller om de är mindre företag. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning hade det varit intressant att undersöka om resultatet vi kommer fram till även gäller för andra företag eller om det är något som är speciellt för gasellföretag. En annan intressant aspekt att studera är att gå djupare och kolla vilken typ av fristående rådgivning som gasellföretag köper och om det skiljer sig från andra företag. Nyckelord: Gasellföretag, fristående rådgivning, Big 4, ägarstruktur, storlek, revisor

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden. Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år. Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn. I debatten skiftade fokus mellan olika företeelser och bland annat har revisionsberättelser, tystnadsplikt, revisorns roll, konsultverksamhet och priskonkurrens varit aktuella ämnen. Genom debatten kan det även konstateras att revisorns roll anses som komplex, då den innefattar många svåra ställningstaganden och regleras av ett omfattande regelverk. / Background: The intense media coverage of the audit trade in Sweden has resulted in that this, perhaps more than ever, is in focus. In the debate, a number of opinions constantly emerge and the latest years imply that the meanings of the auditor’s situation and assignment of responsibilities separates in great extent. The audit has under a long time been more or less regulated in laws, which means that the opinions about the auditor’s rights and obligations should agree. Purpose: The purpose of this study is to explain how the view on the auditors, which has been expressed in the media, has changed over time. Method: The study is based on articles from five different newspapers. With support from these a story has developed, that tells about the occurred cases and the debate which has been expressed during a twenty year long perspective. Furthermore, statistics is presented over the numbers of articles and reported auditors during these years. Conclusions: Different cases occurred during the investigated period, which would have disturbed the auditor’s independence and even decreased the audits quality and the trust for the auditor. In the debate, focus shifted between different phenomenon and among others the auditor’s report, professional secrecy, the auditor’s role, consulting and price competition have been topics of current interest. Through the debate, it can be established that the auditor’s role can be seen as complex, because it includes many difficult positions and since it is settled by an extensive regulation.