Purpose: The purpose of this work is to analyze investors as well as analysts' views on the development of technology in Automated Trading recommendations in the stock market. Theoretical framework: The study is based on The Efficient Market Hypothesis. Method: The methodological framework of this thesis have included both a quantitative and qualitative approach. A deductive approach has been used. Empirical framework: Data was obtained from 206 members of the Swedish share savers association (Aktiespararna) plus 4 semi-structured interviews with advisers and analysts. Analysis: Data shows average investors do not trust, and are reluctant to take advice, from Robo-advisors but higher percentage of technically savvy traders rely on Robo-advisors. Most analysts perceive no threat to robo-advisor replacing their job. In fact they believed it could replace advisors job. Advisors believed the opposite. Conclusion: 67 % of the investors surveyed believed that in five years Roboadvisors will completely replace human advisors despite the fact that 82 % still liked and trusted recommendations made by humans more. Financial operators see Robo-advisors as a tool rather than threat and plan to integrate it in their own business.

BAKGRUND: Robotrådgivning kan något förenklat definieras som en digital plattform som förser kunder med en automatiserad finansiell rådgivning. Många nya aktörer har börjat tillhandahålla robotrådgivningstjänster och robotrådgivning anses ha potential att förbättra marknaden för finansiell rådgivning. Ur ett konsumentperspektiv leder robotrådgivningen till bland annat sänkta direkta kostnader i form av lägre förvaltningsavgifter. Trots sänkta direkta kostnader och övriga konsumentfördelar har kapitalinflödet till robotrådgivningstjänster inte varit omfattande. Enligt ekonomiska teorier om transaktionskostnader, väljer köpare att inte genomföra köpet av en tjänst om uppfattade transaktionskostnader förenade med själva transaktionen upplevs för höga. Därmed är det av intresse att undersöka hur konsumenter uppfattar transaktionskostnader förenade med robotrådgivningen samt hur detta påverkar intention att använda tjänsten. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur direkta kostnader respektive indirekta transaktionskostnader påverkar konsumenters intention att använda sig av robotrådgivning. Vidare är syftet att undersöka huruvida respondenter med en liknande intention att använda robotrådgivningstjänster delar några gemensamma drag. GENOMFÖRANDE: Data till studien har samlats in med hjälp av enkätundersökning. Enkäten har besvarats av 77 personer. För att analysera statistiska samband mellan de olika oberoende variablerna och den beroende variabeln intention har vi genomfört en multipel regressionsanalys. För att vidare analysera den insamlade datan och få ännu djupare insikter i hur respondenterna ställer sig i förhållande till robotrådgivningen har vi genomfört klusteranalys. SLUTSATS: Enligt vår studie har variablerna förtroende och mänsklig kontakt ett statistiskt signifikant samband med intentionen att använda robotrådgivning. Enligt klusteranalysen kan dessutom två konsumentprofiler urskiljas med utgångspunkt i intention att använda robotrådgivning. Direkta kostnader, vilka har undersökts med hjälp av variabeln kostnad, har inte visats ha något större inverkan på konsumenternas inställning till robotrådgivning, varför hybridlösningar enligt vår mening skulle kunna vara en möjlig lösning för att minska konsumenternas uppfattade transaktionskostnader och på det sättet öka intentionen att använda robotrådgivningstjänster. / BACKGROUND: Robo-advisory can be defined as a platform which provides customers with an automated financial advisory. A large number of new and already existing financial institutions have started providing robo-advisory services and robo-advisors are considered to have the potential to improve the market of financial services. Among other things, robo- advisory leads to decreased direct costs for consumers in terms of lower management fees. Despite the reduced direct costs and other consumer benefits, the capital inflow to robo- adivosory services has not been substantial yet. According to the economic theories in the field of transaction costs, a buyer is not going to conduct a purchase of a service if perceived transaction costs associated with the transaction itself are too high. Thus, it is essential to examine how consumers perceive transaction costs associated with robo-advisory and how that affects consumers intention to use robo-advisory-services. PURPOSE: The purpose of this study is to examine how direct costs and indirect transaction costs affect consumers intention to use robo-advisory. Furthermore, the purpose of this study is to examine whether consumers with a similar intention to use robo-advisory services, share any other characteristics. IMPLEMENTATION: Data for our study has been collected via survey. The survey has been answered by 77 people. To analyze possible statistical relationships between the dependent variables and the independent variable intention, we have conducted a multiple regression analysis. In order to further analyze the collected data and gain even deeper insights into how respondents stand in relation to robo-advisory, cluster analysis has been conducted. CONCLUSION: According to our results, only variables trust and human contact have a significant statistic relationship with the intention to use robo-advisory. Furthermore, by means of cluster analysis we have been able to distinguish two consumer profiles based on the dependent variable intention. Direct costs, in terms of the variable cost, have not been shown to have any substantial impact on consumers attitude towards robo-advisory. Hence, hybrid- solutions could, in our opinion, be a possible solution in order to reduce consumers perceived transaction costs, and further increase the intention to use robo-advisory.

Digitala hjälpmedel syns idag inom flera områden på den finansiella marknaden och ett av dessa hjälpmedel är den tjänst som flera banker och andra institut benämner som sparrobot. Syftet med funktionen är att förenkla tillvägagångssättet för konsumenter vid sparande i finansiella instrument. De sparrobotar som valts att belysas i denna uppsats hjälper konsumenten att välja ett investeringsalternativ utifrån svar på förprogrammerade frågor om risk och tidshorisont för placeringen samt den månatliga summa som konsumenten är beredd att avsätta till sparandet. För finansiell rådgivning till konsumenter gäller rådgivningslagen (2003:862) som exempelvis reglerar skadeståndsansvaret i de fall konsumenten råkat ut för vårdslös rådgivning avseende finansiella instrument. Lagen infördes år 2003 eftersom det då fanns ett behov av reglering av rådgivningen på den finansiella marknaden och att stärka konsumentskyddet. Bristen på reglering på den finansiella marknaden har även senare åtgärdats genom EU:s direktiv MiFID II avseende värdepappersmarknaden som införlivades i svensk rätt genom lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Gemensamt för all reglering på området är syftet att konsument- skyddet ska stärkas och transparensen på den finansiella marknaden ska öka. Det finns två typer av finansiell rådgivning, investerings- och placeringsrådgivning. Den största skillnaden är att investeringsrådgivning regleras i lagen om värdepappersmarknaden medan placeringsrådgivning är ett bredare begrepp, vilket rådgivningslagen reglerar. Beroende på vilken aktör som tillhandahåller tjänsten sparrobot kan rådgivningsslaget skilja sig, det kan till exempel röra sig om både investeringsrådgivning men också fondförvaltning enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder. Beroende på vilken typ av rådgivning som ges gäller olika normer och skyldigheter, dock blir skadeståndsbestämmelserna i rådgivningslagen tillämpliga i samtliga fall. Trots att skadeståndsbestämmelserna borde kunna tillämpas på samma sätt vid rådgivning via en sparrobot som vid råd från en fysisk finansiell rådgivare problematiseras rådgivningsförhållandet vilket diskuteras i analysen.

BAKGRUND: Den automatiserade ekonomiska rådgivningen i form av robotrådgivning är ett nytt fenomen som funnits på den svenska marknaden i knappt 15 år. Den tidigare populära traditionella rådgivningen har i takt med robotrådgivningens framfart fått ett konkurrenskraftigt alternativ. Förtroende anses vara en av de viktigaste aspekterna för individen när det kommer till valet av ekonomisk rådgivare, men trots att flera studier gjorts inom förtroendeområdet vid ekonomisk rådgivning saknas det fortfarande kunskap om vilka faktorer som förklarar förtroendet till robotrådgivning. Således finns incitament för att täcka den kunskapslucka som idag finns gällande individer som ej aktivt använder sig av robotrådgivare.    SYFTE: Syftet med studien är att skapa förståelse kring vilka faktorer som förklarar svenska individers förtroende till robotrådgivning utifrån ett icke-användande perspektiv, samt hur dessa faktorer främjar eller hämmar förtroendet till tjänsten.   GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer med individer som ej aktivt använder robotrådgivning men som ändå besitter kunskap om hur tjänsten fungerar. Respondenterna fick genom intervjuerna besvara fördjupande frågor om specifika förtroendefaktorer samt hur de uppfattar förtroendet till robotrådgivning.   SLUTSATS: Studiens resultat utifrån den insamlade empirin visade att respondenterna har ett högt förtroende till robotrådgivning där kompetens och följdriktighet visade sig vara de främst främjande faktorerna till förtroendet. Kommunikation var delvis främjande, delvis hämmande, medan medkänslan i och med sin avsaknad vid robot-rådgivning framhävdes som en svagt främjande faktor. Anseende, bemötande, kostnad och transparens lyftes också som förklarande förtroendefaktorer till robotrådgivning. / BACKGROUND: The automated financial advisor in the form of robo-advisors is a new phenomenon that has existed in the Swedish market for almost 15 years. The already popular traditional financial advisory has, in step with the progress of robo-advisory, been given a competitive alternative. Trust is considered as one of the most important aspects for the individual when it comes to choosing financial advisors, but despite several studies done in the area of ​​trust in financial advisory, there is still a lack of knowledge about which factors are explaining trust in robo-advisory. Thus, there are incentives to cover the knowledge gap that currently exists for individuals who do not actively use robo-advisory.   AIM: The aim with this thesis is to gain knowledge about which factors are explaining individuals’ trust in robo-advisors from a non-user perspective, as well as to investigate in what way these factors might enable or disable the trust in the service.    COMPLETION: To fulfill the aim of this study, a qualitative method has been implemented through semi-structured interviews with individuals that do not actively use a robo-advisor. Through the interviews, the respondents were asked to answer in-depth questions about specific trust factors and how they perceive the trust in robo-advisory.   CONCLUSION: The overall results of the study based on the collected empirical data showed that the respondents have a high level of trust in robo-advisory, where competence and consistency proved to be the main enabling factors for trust. Communication was partly enabling, partly disabling, while compassion, due to its lack within robo-advisory, was emphasized as a vague promoting factor. Reputation, treatment, cost and transparency were also highlighted as explanatory factors of trust in robo-advisory.

Bakgrund: Den automatiserade rådgivningen är ett nytt fenomen på den svenska marknaden som innebär att kunderna ställs inför nya utmaningar när det kommer till investeringsrådgivning. Det har i tidigare forskning inte undersökts hur förtroendet ser ut angående robotrådgivning ur ett kundperspektiv vilket bidrar till ett intresse hos författarna att täcka denna kunskapslucka. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för automatiserad kundrådgivning att brett slå igenom, detta genom att analysera potentiella kunders förtroende för tjänst och leverantör samt hur kunder ser på potentiella transaktionskostnadshinder. Det senare genom att undersöka hur kunden uppfattar den tillgängliga informationen, behovet av finansiell kunskap, psykologiska fällor samt kundens syn på eventuellt svekfullt beteende. Genomförande: Studiens genomförande bygger på en kvalitativ metod med åtta intervjuer med privatpersoner och en med en produktägare. Respondenternas förtroende samt åsikter har undersökts genom att sätta upp ett hypotetiskt scenario med den automatiserade rådgivningen. Det har sedan jämförts hur väl robotrådgivningen hanterar de problem som kan uppstå vid investeringsrådgivning jämfört med den traditionella rådgivningen för att på så sätt förenkla respondenternas möjlighet att ge så utvecklade och nyanserade svar som möjligt. Slutsats: Studien visar att det generella förtroendet för den automatiserade rådgivningen kan anses likvärdigt med det som finns för den traditionella rådgivningen, dock har robotrådgivningen en stor brist i de informationsasymmetrier som råder mellan kunden och roboten. På grund av den asymmetriska informationen kan kunden ha svårt att avgöra kvaliteten på robotrådgivningen och kan leda till att denne avstår från att använda sig av en sparrobot. / Background: The automated advisory is a new phenomenon at the Swedish market which means that the customers is faced with new challenges when it comes to investment advisory. It has in previous research not been investigated how the confidence is regarding the robo advisory through a customer-perspective which contributes to an interest from the author’s side to cover this knowledge gap. Aim: The aim with this essay is to investigate the conditions for the automated customer advisory to penetrate the market widely, this by analyze potential customers confidence for the service and supplier together with how the customers looks at potential transaction cost barriers. The later by investigating how the customer perceives the available information, the need for financial literacy, psychological traps together with the customers view on deceitful behavior. Completion: The completion of the study is based on a qualitative approach with eight private individuals and one product owner. The respondent’s confidence and opinions have been investigated by setting up a hypothetical scenario regarding the automated advisory. It has later on been compared how well the robo advisory can handle the problems that may occur during investment advisory compared to the traditional advisory to simplify the respondents opportunity to give as developed and nuanced answers as possible. Conclusion: The study shows that the general confidence for the automated advisory can be considered equivalent with what exists for the traditional advisory, but the automated advisory have a great shortage in the asymmetrical information which prevails between the customer and the robot. Because of the asymmetric information the customer may have difficulties to determine the quality of the robo advisory, which can lead to the customer refraining to use a robo-advisor.

No description available.

With robo-advisors and regulation eventually changing the market conditions of thefinancial advisory industry, traditional advisors will have to adapt to a new world of asset management. Thus, it will be of interest to traditional advisors to further explore the topic of how to automatically evaluate soft aspects such as client preferences and behavior, and transform it into portfolio allocations while retaining stringency and high quality in the process. In this thesis, we show how client preferences and behavioral aspects can be translated into quantitative parameters, suitable for an asset allocation model based on prospect theory. A risk profiler, a type of questionnaire, is found to be an appropriate tool to use in this process. Further, we show that the impact of the parameters on the resulting portfolio allocations is consistent with prospect theory and the preferences of the investor. Finally, we conclude that the optimized portfolio allocation generated by the model suit the investor's preferences. / Allteftersom robotrådgivning och regleringar förändrar marknadsvillkoren för finansiellrådgivning kommer traditionella aktörer behöva anpassa sig till helt nya förutsättningar. Därmed är det av intresse för traditionella rådgivare att ytterligare undersöka hur man automatiskt kan utvärdera mjuka faktorer, såsom kunders preferenser och beteende, och omvandla dem till portföljallokeringar samtidigt som man bibehåller stringens och hög kvalitet i processen. I denna avhandling visar vi hur kundpreferenser och beteendemässiga aspekter kan översättas till kvantitativa parametrar för en allokeringsmodell baserad på prospektteori. En riskprofilerare, en typ av frågeformulär, visar sig vara ett bra verktyg att använda i processen. Vidare visas att parametrarnas effekt på de resulterande portföljerna är förenliga med prospektteori och investerarens preferenser. Slutligen drar vi slutsatsen att den optimerade allokeringen passar investerarens preferenser.

Bakgrund: I Sverige sker stora förändringar i finanssektorn till följd av regleringar, internationalisering och teknisk utveckling. I takt med digitaliseringen etablerar sig nya digitala aktörer på bankmarknaden, fintechbolag och nischbanker. De nya aktörerna introducerar finansiell rådgivning som baseras på algoritmer, så kallad robotrådgivning. De nya alternativen till traditionell rådgivning innebär en högre konkurrens för etablerade banker, som länge haft en stark position. Förändring av finansiell rådgivning och konkurrens från nya innovativa aktörer innebär en komplex utmaning och det är således relevant att undersöka hur olika aktörer ställer sig till förändring av finansiell rådgivning. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur olika finansiella aktörer utformar finansiell rådgivning i ljuset av digitalisering och automatisering. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ flerfallstudiedesign. Det empiriska materialet har samlats in från respondenter i två olika urvalsgrupper, storbanker och nischaktörer i Sverige. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Slutsats: Resultatet visar att de olika aktörerna, storbanker och nischaktörer, har skillnader och likheter i deras erbjudanden av finansiell rådgivning. De traditionella aktörerna, storbankerna samt Söderberg & Partners, erbjuder personlig fysisk rådgivning och framhäver rådgivarnas kompetens som en konkurrensfördel. De digitala nischaktörerna erbjuder alternativ till traditionell finansiell rådgivning endast via digitala och automatiserade verktyg och framhäver användarvänlighet och transparens som deras konkurrensfördelar. Ålder och storlek är inte avgörande faktorer om en finansiell aktör väljer att erbjuda digital eller automatiserad rådgivning, snarare dess inställning till digitaliseringens framfart och vad de anser att finansiell rådgivning bör innehålla. Avslutningsvis hämmas utveckling av finansiell rådgivning av nuvarande regelverk medan kommande regelverk kommer att underlätta för digitala och innovativa nischaktörer. Således kommer konkurrensen att öka och storbankerna behöver därmed omformulera strategier och erbjudanden för att försvara sin marknadsposition. / Background: As a result of regulations, internationalization and technical development major changes in the financial sector have occurred which have impacted financial institutions. New digital players, fintechs and niche banks, have introduced alternatives to traditional financial advisory. The new digital and self-directed financial advice which is based on algorithms is called robotic-advice. This poses challenges to older and established banks, which have had a strong market position in the past. The changes in society and competition from new innovative players creates a complex challenge which is likely to be of great importance for financial institutions in the future. Therefore, it is of interest to investigate how different companies in the financial sector are responding to the change of financial advisory. Aim: The aim of the study is to analyze how different financial institutions design financial advisory in the light of digitalization and automatization. Methodology: The study is designed in accordance with a qualitative research strategy. Empirical data have been collected from respondents divided into two different groups, major banks and niche players in Sweden. The study consists of six semi- structured interviews. Conclusion: The findings in the study indicate differences and similarities in the major banks and niche players offers of financial advisory. The traditional financial companies, such as the major banks and Söderberg & Partners, offer personal financial advisory and emphasizes the expertise of advisors as a competitive advantage. Digital niche-players offers alternatives to traditional financial advisory that are digital and self-directed and their competitive advantage is their simplicity and transparency. The financial advisory is not affected by the players age and size, but rather the companies’ attitudes towards the development of digitalization and what they consider financial advisory should include. Furthermore, the development of financial advisory is affected by current regulations, however, new regulations will facilitate for digital and innovative niche players. Therefore, the competition will increase and it is essential for the established banks to review their strategies and offers of financial advisory to maintain their market position.

In times when traditional saving accounts are no longer attractive due to the current interest rates, robo-advisors appears to be an alternative investment utility. Robo-advisor has made investment advisory services available to the general public by offering automated system to allocate assets that is tailored to each individual’s investment needs and risk profile. The successful implementation of robo-advisors depends heavily on the extent of how much customers are fully motivated to use these services. The purpose of this study is to identify factors that affect Swedish consumers intention to use robo-advisors using UTAUT (unified theory of acceptance and use 2) with the extended factors perceived risk and trust. The results indicate that performance expectancy, facilitating conditions, hedonic motivation and perceived risk influence how Swedish consumers formulate their behavioral intention to use robo-advisors. / I samband med det låga ränteläget har traditionella sparkonton blivit mindre attraktiva och genererat en ökad efterfråga bland konsumenter på nya investeringsalternativ. Finansiell robotrådgivning har gjort investeringsrådgivning tillgängligt för allmänheten genom att erbjuda automatiserade system för portföljförvaltning. Framgångsrik etablering av finansiella robotrådgivningstjänster beror i vilken utsträckning potentiella kunder är motiverande att börja använda dessa system. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar svenska konsumenters intention till användning av finansiella robotrådgivningstjänster. Studiens undersökningsmodell är baserad på the unified theory of acceptance and use 2 (UTAUT2), med adderade faktorer: uppfattad risk och tillit. Data samlades in via en surveyundersökning och tolkades med hjälp av Partial Least Square Structual Equation Modelling (PLS-SEM). Resultatet indikerar att förväntad prestation, underlättande förutsättningar, hedonisk motivation och uppfattad risk har betydande effekt för hur intention till användning formas.

Background Digitalization have been affecting the world industries the past years. With this, Banks have been digitizing their products and services for their customers to be competitive in the sector. The investment advisement has been a part of this digitization. Banks nowadays compete with robo-advising, which originates from the USA. In Sweden this is relatively new for both the banks and the customers, and therefore has some challenges to face, before it can replace the traditional investment advising. Purpose The purpose of the study is to investigate and compare the robo-advisement to the traditional investment advising, but also to explore if the users of the robo-advice thinks if it is enough developed to replace the traditional investment advising.  Method To achieve the results for our study, we have chosen a qualitative method with the use of semi-structured interviews with ten respondents which meets the requirements to participate in the interview for the study’s purpose. To give a brief overview of the respondents answers we will conclude them into tables, and to attain the purpose of the study we will analyze the results with the theories used in our study and previous research in the subject. Conclusion After analyzing the results we have come to a conclusion that the robo-advice need to be more developed due to its incompatible function to process the information from the users to offer them a complete investment advisement. Therefore the robo-advisory is not yet ready to replace the traditional investment advising but could still be used as a good complement together with the physical interaction of the users and investing advisors. This because of the time efficiency of the robo-advisement and the traditional investment advisors capability to build a relationship and create trust in between them.