<p>This dissertation is about children in a district in Malmö, Sweden that is called Rosengård. This district is known for its high amount of immigrants and foreigners and all the children interviewed for the study are foreigners.</p><p>We wanted to bring out their story, how they experience the cultures they are in touch with, the Swedish culture that they live in and their foreign culture that they experience at home with their parents. How do these children socialize into the Swedish culture while living in a district that is hardly exposed to it? We have been working from a different perspective, this due to the fact that we have both grown up in Rosengård and are still currently living here. Therefore our perspective is more from the inside, we can relate to the children’s stories and we can tell about it in a way that seems more natural.</p><p>These children are not more different than other children, they have the same interests and hobbies as is considered to be “fashionable” in youth culture today. They all have hopes and dreams like everybody else, and the fact that they are not exposed to the Swedish culture does not seem to affect them, yet.</p>

This dissertation is about children in a district in Malmö, Sweden that is called Rosengård. This district is known for its high amount of immigrants and foreigners and all the children interviewed for the study are foreigners. We wanted to bring out their story, how they experience the cultures they are in touch with, the Swedish culture that they live in and their foreign culture that they experience at home with their parents. How do these children socialize into the Swedish culture while living in a district that is hardly exposed to it? We have been working from a different perspective, this due to the fact that we have both grown up in Rosengård and are still currently living here. Therefore our perspective is more from the inside, we can relate to the children’s stories and we can tell about it in a way that seems more natural. These children are not more different than other children, they have the same interests and hobbies as is considered to be “fashionable” in youth culture today. They all have hopes and dreams like everybody else, and the fact that they are not exposed to the Swedish culture does not seem to affect them, yet.

<p><strong>Sammanfattning: </strong>Syftet med denna uppsats är att överordnat utveckla en förståelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom Rosengårds gränser. Frågorna vi valt för att få uppnå syftet är; Hur påverkas utvecklingen av den egna självbilden bland ungdomarna, i samband med nära relationer till den egna familjen? Hur påverkas ungdomarnas situation utifrån de fördomar som finns i det konventionella samhället? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom området på segregering?Metoden vi använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av intervjuer med 8 ungdomar från stadsdelen Rosengård.</p><p>I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar använts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori.</p><p>Resultatet i denna studie påvisar att alla ungdomarna har väldigt låga sociala band till det konventionella samhället. Informanterna påvisade dock en väldigt stor grad av respekt för föräldrarnas moral samt en låg grad av avvikande beteende. Många av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt våra informanter något som var viktig för dem. Det fanns även enligt våra informanter en stor gemenskap inom Rosengård som bidrog till både för och nackdelar, fördelarna var att man kände att man tillhörde något eller någon och nackdelarna var den stämplingen ungdomarna fick av andra från det konventionella samhället. De flesta informanter fann sig inneha en ”dubbel identitet”. De talade mycket om att de bland vissa sågs som invandrare och bland andra som svenskar.</p><p>Slutsatsen i denna uppsats är att ungdomarnas självbild påverkas genom den goda relationen till familjen. Detta yttrar sig på så vis att ungdomarna lär sig att inneha värderingar och normer som i viss mån kan skilja sig från det konventionella samhällets normer och värderingar. Ungdomarna vi intervjuade befann sig i en situation som gav de svårigheter i att klara av vissa aspekter inom livet så som skola. Eftersom de allt som oftast kände sig diskriminerade av det konventionella samhället kände vissa av de att de inte passade in bland ”svenskar” och att svenskar var annorlunda och ”konstiga”. Många av våra informanter talade även om en stor gemenskap inom förorten, denna gemenskap berodde till stora delar på segregeringen. Ju större segregering och smutskastning av Rosengård desto större och starkare verkare gemenskapen bli.</p>

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att överordnat utveckla en förståelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom Rosengårds gränser. Frågorna vi valt för att få uppnå syftet är; Hur påverkas utvecklingen av den egna självbilden bland ungdomarna, i samband med nära relationer till den egna familjen? Hur påverkas ungdomarnas situation utifrån de fördomar som finns i det konventionella samhället? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom området på segregering?Metoden vi använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av intervjuer med 8 ungdomar från stadsdelen Rosengård. I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar använts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori. Resultatet i denna studie påvisar att alla ungdomarna har väldigt låga sociala band till det konventionella samhället. Informanterna påvisade dock en väldigt stor grad av respekt för föräldrarnas moral samt en låg grad av avvikande beteende. Många av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt våra informanter något som var viktig för dem. Det fanns även enligt våra informanter en stor gemenskap inom Rosengård som bidrog till både för och nackdelar, fördelarna var att man kände att man tillhörde något eller någon och nackdelarna var den stämplingen ungdomarna fick av andra från det konventionella samhället. De flesta informanter fann sig inneha en ”dubbel identitet”. De talade mycket om att de bland vissa sågs som invandrare och bland andra som svenskar. Slutsatsen i denna uppsats är att ungdomarnas självbild påverkas genom den goda relationen till familjen. Detta yttrar sig på så vis att ungdomarna lär sig att inneha värderingar och normer som i viss mån kan skilja sig från det konventionella samhällets normer och värderingar. Ungdomarna vi intervjuade befann sig i en situation som gav de svårigheter i att klara av vissa aspekter inom livet så som skola. Eftersom de allt som oftast kände sig diskriminerade av det konventionella samhället kände vissa av de att de inte passade in bland ”svenskar” och att svenskar var annorlunda och ”konstiga”. Många av våra informanter talade även om en stor gemenskap inom förorten, denna gemenskap berodde till stora delar på segregeringen. Ju större segregering och smutskastning av Rosengård desto större och starkare verkare gemenskapen bli.

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet. Kapitlet Identitet och de andra – vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.

<p>Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet.</p><p>Kapitlet<i> Identitet och de andra – vi och dom</i> är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.</p>

Miljonprogramsområdet Rosengård i Malmö byggdes under åren 1967-1974. Det består av fem delområden; Törnrosen, Örtagården, Apelgården, Kryddgården och Herrgården.Amiralsgatan delar upp hyres- och bostadsrätterna i stadsdelen. Man flyttade till de stora ljusa lägenheterna, till den goda bostaden. Men när behovet av den goda bostaden var tillgodosedd, höjdes kritik mot bostadsmiljön och man diskutera om den illa planerade stadsdelen. Innan området var färdigbyggt kretsade debatten kring arkitekturen, som ansågs skapa dåliga förutsättningar för de boende. Uppsatsen är en jämförelse mellan att bo i bostadsrätt eller hyresrätt. Finns det likadana uppfattningar om området eller skiljer de sig åt beroende på var man bor i Rosengård? Undersökningen görs genom personliga intervjuer. Man pratar om att man inte ser någon bättre eller sämre för att de bor i hyres- eller bostadsrätt, men man gör skillnad på Rosengård genom att säga ”Södra Rosengård”, ”Norra Rosengård” och även att nämna att det är ”stökigare” på andra sidan Amiralsgatan. Det som man kan se skillnad i deras beskrivning mellan ”två olika delar” av Rosengård är hur man valt att lägga upp hyres- och bostadsrätter i stadsdelen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

Our study describes how much influence and importance Zlatan Ibrahimovic has on a part of Malmö called Rosengård where he himself grew up. We made interviews with 16 children in the ages of six to ten. The theoretic views applied in this study come from Robert Connell’s Notions of masculinity and William Corsaro’s Sociology of childhood. The questions we answer in this study are; if Zlatan has any influence on the children in Rosengård? How do children and media look at Zlatan and the myth that surrounds him? How does the picture of Zlatan Ibrahimovic get constructed amongst the children? How does hegemonic masculinity present itself amongst the peer-cultures of the children in Rosengård?Our study shows that Zlatan has no influence amongst the children we interviewed. But he is still a legend and people talk about him often in the local community. We found out that media has a major influence on the children, and because of all the negative articles of Zlatans inability to score in the Swedish national team, creates a view on Zlatan that is everything but positive.