Integration är en diskussion som är högt på agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda på hur ensamkommande flyktingbarn får chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frågeställningar har varit: I vilken grad har integrationsmålen uppnåtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? På vilka sätt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bättre i Bromölla?   Jag har valt att använda mig av implementeringsteori och har mätt hur integrationsmålen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att använda är ”uppifrån och ner”. Kvalitativ fallstudie har varit min metod. Jag har inte kunnat generalisera, men jag har fått en överblickssyn som jag har kunnat jämföra med tidigare forskning. Min uppsats tar reda på om integrationsmålen har implementerats på ett tillfredsställande sätt för ensamkommande flyktingbarn som kommer till Bromölla kommun. Jag intervjuar flyktingbarn, gode män, före detta personal på HVB-boendet, socialsekreterare och överförmyndare. De får ge sin personliga bild av mottagandet i kommunen.   Jag kommer fram till att det finns brister i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn som kommer till Bromölla. Det råder en samstämmighet bland mina respondenter angående rådande brister och vad man skulle kunna göra för förbättringar. Med mina kvalitativa intervjuer kan jag inte generalisera, men utifrån materialet jag fått fram ter det sig så.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är. Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa. Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs. Dock finns inte rutiner för alla processer och det förekommer att vissa spärrar i affärssystemet omöjliggör att rutiner och justeringar efterföljs. Problemet med pallhanteringen på Carlsberg är omfattande och komplext, därför finns det ingen enkel lösning på problemet. Det krävs ett långsiktigt arbete med små ständiga förbättringar inom varje enskilt område. Därför har ett antal manualer utarbetats för de mest kritiska områdena. Syftet med manualerna är att öka medvetenheten och göra det enklare för alla medarbetare att göra nödvändiga justeringar i affärssystemet och därmed bidra till en korrekt pallregistrering. Rapporten bygger på en förstudie som genomfördes på Carlsberg i Falkenberg under våren 2007. Materialet som presenteras i rapporten kommer huvudsakligen från muntliga källor. Skriftliga källor förekommer, dock ej i lika stor utsträckning. / <p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>During the last decades the local business as well as the multinational organization hasexperienced prominent changes in the technical field. The requirements for reaching newmarkets and achieving higher efficiency in daily work have risen to a whole new level. Totake advantage of the possibilities of IT the user has to be aware of the company’s businessactivities, what shortcomings and chances of development exist today. This is what makes itinteresting to depict the current situation of the company’s business. The purpose of thisstudy is to create a picture of the prerequisites of a company lacking an integratedenterprise system but at the prospect of implementing one. This is visualised by a map out.To be able to make an interpretation of reality as relevant as possibly the authors chose tomake a case study where the object of the study is AgnTho’s AB. The authors have spent aperiod of time with the company in the purpose of gathering information throughobservations and close encounter with the employees. The gathered information is whatsubstantiates the map out of business processes and also the assortment resulting in a closerstudy of the process of handling an order. These results are the foundation of the authors’analysis. The authors have by using the first two phases in Business Process Reengineeringbeen able to visualise the main processes of AgnTho’s organization. Through the moreintense analysis of the process of handling an order two main problem areas where spotted,namely the following‐up activities and the formalization of routines.</p>

During the last decades the local business as well as the multinational organization hasexperienced prominent changes in the technical field. The requirements for reaching newmarkets and achieving higher efficiency in daily work have risen to a whole new level. Totake advantage of the possibilities of IT the user has to be aware of the company’s businessactivities, what shortcomings and chances of development exist today. This is what makes itinteresting to depict the current situation of the company’s business. The purpose of thisstudy is to create a picture of the prerequisites of a company lacking an integratedenterprise system but at the prospect of implementing one. This is visualised by a map out.To be able to make an interpretation of reality as relevant as possibly the authors chose tomake a case study where the object of the study is AgnTho’s AB. The authors have spent aperiod of time with the company in the purpose of gathering information throughobservations and close encounter with the employees. The gathered information is whatsubstantiates the map out of business processes and also the assortment resulting in a closerstudy of the process of handling an order. These results are the foundation of the authors’analysis. The authors have by using the first two phases in Business Process Reengineeringbeen able to visualise the main processes of AgnTho’s organization. Through the moreintense analysis of the process of handling an order two main problem areas where spotted,namely the following‐up activities and the formalization of routines.

Utvecklingen och användningen av ERP-system har blivit allt vanligare och trots att ett sådant system kan bidra med effektivitet kan implementeringen av ett sådant system innebära en omfattande organisatorisk förändring. Vid en förändring i form av införande av ny teknologi inverkar befintliga rutiner och institutioner på huruvida stabilitet kan upprätthållas. Stabilitet kan upprätthållas då nya regler går i linje med rådande rutiner eller vid närvaro av en lös koppling mellan dessa. Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie undersöka om och isåfall hur stabilitet och förändring kan samverka vid implementering av ett ERP-system. Studien visar att detta är möjligt, dels tack vare att de anställda får vara delaktiga, att de inser förändringens huvudsakliga syfte samt att de nya reglerna går i linje med rådande rutiner och institutioner. Vidare har lösa kopplingar bidragit med stabilitet vid implementeringen, men på vissa punkter även bidragit till en uppbromsande effekt gällande några av de nya reglerna.

Att kriminalitet figurerar i vårt samhälle, är något som vi är medvetna om. Det är en verklighet med våld, droger och pengar. Inte nog med att det tär på kropp och själ så är det även ett beteende som strider mot våra lagar och normer. Vi vet att det inte är lätt att lämna denna verklighet, trots detta så väljer flertalet individer att göra just det. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som begått brott och som avtjänar sitt straff inom kriminalvården hanterar de ”exitprocesser” och den ambivalens som det innebär att lämna en kriminell identitet och en tillvaro präglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro. En process som för många sannolikt börjar redan innan personen greps och där anstaltsvistelsen endera leder till en återgång i kriminalitet eller blir till en vändpunkt i tillvaron följd av ansträngningar att trots sitt stigma erövra ett socialt accepterat liv och identitet.Forskningen har vi utfört med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju före detta kriminella, samt en kriminal vårdare på mindre anstalt i Sverige. Vår föreställning var att fängelsevistelsen var en tung plats att vistas på och att det intagna blev hårt påverkade av denna upplevelse. När det äntligen blir frigivna antog vi att det för dem var en lättnad och att samhället och olika myndigheter gjorde allt i sin makt för att hjälpa individer att acklimatisera sig tillbaka till samhället. Dock förstod snabbt att detta inte var den sanna bilden av verkligheten.  Uppsatsen har varit otroligt intressant och givande för oss, och vi är väldigt nöjda med vårt resultat. Tack vare vara våra intervjuer samt redan befintlig forskning så anser vi att vi fått en ökad förståelse kring ämnet, som vi hoppas kunna förmedla vidare till våra läsare. I vår slutsats har vi konstaterat att tiden man sitter på anstalt inte är så besvärlig. ”Man levde i ett samhälle i samhället”, där man skaffade sig rutiner för att anpassa sig efter den nya miljön samt för att få tiden att gå. Inne på anstalten började den första delen av exitprocessen där individerna reflekterade över sina liv och ville ge upp den kriminella livsstilen. Vid frigivning då man skulle börja leva ett liv som icke kriminell började dock det riktiga straffet, man kände sig vilsen och stod med fötterna i två olika världar. Informanterna kände sig identitetslösa då det befann sig i ett samhälle de längre inte kände till samtidigt som det inte vill gå tillbaka till det kriminella livet. Hjälpen från myndigheterna infann sig inte på ett lämpligt sätt utan man kände sig istället motarbetad och utanför samhället, samtidigt som ett stigma införlivades. De individer som inte föll tillbaka i kriminaliteten lyckades tillslut hitta sitt stöd i KRIS. Där fanns det andra individer som gått igenom samma hårda resa och man fanns som stöd för varandra. Det är äntligen i detta skede som den riktiga vändpunkten kommer i processen, man kan börja bygga en ny identitet utan kriminalitet.  Nyckelord: Kriminalitet, Rutiner, Utanförskap, Tillhörighet

Med en syn på barnet som aktivt och kompetent (Kampmann, 2004) och en ny läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) som betonar lärande framför omsorg och omvårdnad (Halldén, 2007) är frågeställningen i detta arbete vilka möjligheter till avskildhet och vila barnen erbjuds, och själva kan ta sig, under förskoledagen. Detta har studerats genom enkäter, observationer och intervjuer som sedan samanalyserats.   Resultatet visar att barnen i liten utsträckning utöver den traditionella ”vilan” erbjuds avkoppling. Det visar också att ”vilan” inte alltid är den lugnaste stunden under dagen. Många barngrupper är stora under lång tid av dagen och, framför allt på äldrebarnsavdelningar, upplevs lokalerna trånga. Barn har olika strategier för att själva söka ro, antingen i närheten av någon vuxen eller genom att avskärma sig själva i barngruppen. Ofta försvåras strategierna av strukturella skäl, till exempel stora barngrupper i trånga lokaler, men den barnsyn som de vuxna i förskolan har påverkar också vilket bemötande barnens strategier får.   Det finns flera metoder för att medvetet arbeta för att tillgodose barns behov av en lugn stund, till exempel massage och yoga, men min studie visar att de sällan används regelbundet i verksamheten.

Bakgrund I vården skadas 100 000 personer per år och cirka 3000 personer dör på grund av brister. Detta motsvarar nio procent av alla patienter i sjukvården i Sverige. Patientsäkerhetskultur kan sammanfattas i hur vårdarens attityd och värderingar ser ut ur ett säkerhetsperspektiv. Chefsjuksköterskan ska leda och styra vårdenhetens resurser på ett effektivt och patientsäkert sätt. Hon är vårdpersonalens närmaste chef och har som uppgift att säkerhetsställa patientsäkerhetskulturen bland annat genom att uppmuntra sin personal till avvikelserapportering. Rapporteringen ska ske enligt rutin och avdelningens riktlinjer ska följas. Forskning visar att personalens inställning till risker inom vården har ett nära samband till hur patientsäkerheten ser ut. Syfte Syftet var att beskriva hur chefsjuksköterskan påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet på en akutavdelning. Metod Som metod användes en kvalitativ intervjustudie för att få en personlig upplevelse utifrån informantens perspektiv. Åtta chefsjuksköterskor intervjuades om hur de påverkar patientsäkerheten på respektive avdelning.  Resultat Chefsjuksköterskan hade det yttersta ansvaret för patientsäkerheten på avdelningen och kunde därigenom påverka den på flera sätt.Ett av de största områdena i säkerhetsarbetet var avvikelsehanteringen och där krävdes engagemang och tydlighet från chefsjuksköterskan. Genom tydlig återkoppling på inkomna avvikelser ansåg chefsjuksköterskan kunna uppmuntra sin personal att arbeta mer aktivt med patientsäkerheten. Det ledde till en djupare förståelse kring problematiken och kunskap om aktuella förbättringsåtgärder.En förutsättning för att kunna utveckla patientsäkerhetsarbetet framåt ansågs vara en tydlig kommunikation mellan chefsjuksköterskan och hennes personal. Chefsjuksköterskan skapade säkerhetskulturen och satte sin prägel på avdelningen genom att tydliggöra mål och rutiner, främja ett gott klimat och vara tillgänglig för sin personal. Dessa parametrar ansågs medföra en trygg personal och därmed en ökad patientsäkerhet. Stress, bristande personalresurser och oerfarenhet var faktorer som påverkade patientsäkerheten. Slutsats Genom tydlig kommunikation, strukturerad avvikelsehantering och en väl etablerad säkerhetskultur kunde chefsjuksköterskans arbete med patientsäkerhet fortlöpa. En nollvision för vårdskador sågs inte som något realistiskt i praktiken, men viktigt att sträva efter.

Alla barn ska känna sig trygga i skolans miljö, vilket medför att det alltid krävs forskning kring området. Syftet med denna studie var att undersöka vilka verktyg lärare använder för att skapa ett tryggt klassrumsklimat och vilka faktorer som bidrog till lärarnas val av verktyg. Frågeställningarna som ställdes var; Vad använder sig lärare av för verktyg för att skapa trygghet i klassrummet? Vad är det som påverkar lärarnas val av verktyg? Studien är en kvalitativ intervjustudie där resultatet baserades på intervjuer av fyra klasslärares berättelser om hur de skapade trygghet för sina elever. Fyra lärare intervjuades på tre skolor där samtliga lärare arbetade i årskurs f-3. Studien avser en avgränsad del av skolmiljön: Klassrummet och korridoren in i klassrummet. Den slutsats som framkom visade att två aspekter var särskilt viktiga för att trygghet skulle skapas i klassrummet, dessa var rutiner och gemenskap. Men för att det skulle kunna uppnås behövdes det ett tydligt ledarskap, där det var läraren som stod för denna roll. Läraren behövde även kunna anpassa sina verktyg utifrån vad det var för elever läraren mötte.

Syftet i denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter beskrivs i samband med överlämningen till årskurs 7. Vi valde en tematisk metod för att analysera intervjudata. En teoriansats utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell har använts för att titta på hela den sociala interaktionen som äger rum runt ett barn. Sex ämneslärare i svenska, tre speciallärare och två specialpedagoger intervjuades. Resultatet visar att det är viktigt att det finns rutiner i samband med elevers övergångar och att samarbetet mellan överlämnande och mottagande skola är välfungerande. Tidiga stödinsatser är en förutsättning för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lyckas. Informanterna lyfter även fram att det finns ett behov av informativa ämnesbeskrivningar, det vill säga information om elevernas kunskapsutveckling. Ämneslärare i svenska föredrar att inte få förhandsinformation om elever medan speciallärare och specialpedagoger anser att förhandsinformationen är mycket viktig för att kunna ge stöd till elever med behov. Slutsatsen som dras från denna studie är baserad på våra egna tolkningar utifrån insamlat material.