Trycksår är en vårdskada som orsakas av flera faktorer och skapar lidande för patienter. Årligen medför trycksår 50 000 extra vårddagar i Sverige och förlänger de redan belastade vårdköerna. Upp till 90 % av alla trycksår kan förebyggas med preventiva åtgärder. Trots riktlinjer och preventiva åtgärder mot trycksår uppstår fortfarande vårdskadan trycksår. Säker vård kännetecknas av att minimera riskerna för vårdskador. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården. En kvantitativ litteraturöversikt har utförts med 12 artiklar, varav 10 inhämtade från Cinahl och Medline och två från manuell sökning. Litteraturöversiktens resultat visar att flera faktorer påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention där kunskap var den största faktorn. Signifikanta skillnader sågs i att högre utbildning gav förbättrad trycksårsprevention och fördjupad kunskap medförde positiva attityder. Slutsatsen av litteraturöversikten ger en bild av hur kompetens, hög arbetsbelastning, organisationen och omvårdnadsarbetet påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention. Studien ger en begränsad bild av hur dessa faktorer påverkar följsamheten, där kvalitativ forskning skulle kunna fastställa specifika problem sjuksköterskor upplever kring faktorerna mer djupgående. / Pressure ulcers is a care injury and is caused by several factors and cause patients suffering. Annually pressure ulcers entail 50 000 extra care days in Sweden and increases the already burdened care queues. Up to 90% of all pressure ulcers can be prevented with preventive measures. Despite guidelines and preventive measures the care injury pressure ulcers still occurs. Safe care is characterized by minimizing risks for care injuries. The aim was to examine factors that affect nurses’ compliance with pressure ulcer prevention in inpatient care. A quantitative literature review has been performed with 12 articles, 10 were collected from Cinahl and Medline and two with manual search. The result shows that several factors affected nurse’s compliance to pressure ulcer prevention where knowledge were the biggest factor. Significant differences were seen with that higher education gave better pressure ulcer prevention and higher education gave better attitude.  Conclusion of this literature review provides a picture of how competence, heavy workload, the organization and nursing work affects nurse's compliance with pressure ulcer prevention. This study provides a limited picture of how these factors affect compliance, where qualitative research could determine specific problems nurses experience around these factors more in depth.

Bakgrund: Akutmottagningen är den plats där personer med akuta skador tas emot och vårdas. Sjuksköterskans arbete på akutmottagningen styrs av lagar och riktlinjer. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter för att upprätthålla en säker vård är att bedöma, sortera och prioritera patienterna som inkommer till akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Sammanställningen är av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades induktivt med hjälp av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen av resultatet gav sammanlagt tre huvudteman med totalt sex underteman. Huvudtemat “Hög arbetsbelastning” innehållande undertemana “Stort patientflöde” och “Bemanning och skiftarbete.  Huvudtemat “Individuella aspekter” innehållande undertemana “Personliga hälsan” och “Emotionella reaktioner” samt huvudtemat “Behovet av stöd” med undertemana “Funktionellt ledarskap” och “Kollegialt samarbete”. Slutsatser: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsmiljön påverkas av arbetsbelastningen, individuella aspekter samt av stödet från kollegor och chefer. Sjuksköterskorna upplever att arbetsmiljöfaktorerna som ovan nämnts påverkar omvårdnaden och deras möjlighet att ge säker vård. Nyckelord: Akutmottagning, arbetsmiljö, erfarenheter, sjuksköterskor, säker vård / Title: The nurses experience of the working environment at the emergency department -a literature review with a qualitative approach. Background: The emergency department is the place where patients with acute illness and injuries are taken in and taken care of. The nurses work in the emergency department is controlled by laws and guidelines. One of the nurses most important duty in maintaining safe care is to assess, sort and prioritize the patients who are admitted to the emergency department. Aim: The aim of the study was to describe nurses experience of their work environment in emergency departments. Method: A qualitative literature review with inductive approach. The compilation consists of ten scientific articles with qualitative design. The articles were inductively analysed using Friberg’s model in five steps. Results: Analysis of the result yielded a total of three main themes with six subthemes. “High workload” containing subthemes “Substantial patient flow” and “Staffing and shift work”. “Individual aspects” including subthemes “Personal health” and “Emotional reactions” and main theme “Need of support” containing subthemes “Functional leadership” and “Collegial cooperation”. Conclusion: The nurses experience of the work environment is affected by the workload, individual aspects and by support from colleagues and managers. Nurses felt that the work environment factors mentioned above affect their ability to provide safe care. Keywords: Emergency department, experiences, nurse, safe care, work environment

Bakgrund: Anestesisjuksköterska möter fler och fler äldre patienter som är i behov av anestesiologisk omvårdnad vid generell anestesi under operation. Vid generell anestesi försätts patienten i en medvetslöshet där den inte kan förmedla sig. Anestesisjuksköterskans ansvar är att ge säker vård under den generella anestesin. Hög ålder ökar riskerna för komplikationer men också åldersrelaterade sjukdomar och fysiologiska förändringar ställa högre krav på anestesisjuksköterskan och det är viktigt att hen har kunskap och förståelse för vad det innebär att åldras och anpassa den anestesiologiska omvårdnaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för säker vård i den anestesiologiska omvårdnaden vid generell anestesi på äldre patienter. Metod: Åtta stycken anestesisjuksköterskor med minst ett års arbetslivserfarenhet intervjuades och insamlad data analyserades och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheterna kondenseras för att därefter analyseras framtill koder, underkategorier och kategorier för att landa i ett tema – den latenta meningen. Resultat: Studiens resultat visar att anestesisjuksköterskor har strategier för säker vård då man anpassar mötet och samtalet efter den äldre patientens behov men också tar en roll som advokat för patienter med svårigheter att uttrycka sig, att man arbetar standardiserat för att öka säkerheten i omvårdnaden men också anpassar den anestetiska omvårdnaden baserat på kunskaper om åldrande, sjukdom och risker och med de kunskaperna möjliggör en bra anestesi och säkra luftvägen. Slutsats: Genom att använda de strategier som växer fram i studiens resultat i den anestesiologiska omvårdnaden av äldre patienter vid generell anestesi kan omvårdnaden bli säkrare och minska uppkomsten av komplikationer som kan leda till vårdlidande.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har orsakat ett stort antal dödsfall globalt och bidragittill ökade sjukhusinläggningar. Pandemin har ökat belastningen på sjukvården vilket har resulterat i att sjuksköterskor har fått arbeta under andra förhållanden och villkor. Studier från tidigare epidemier har visat att sjuksköterskor upplevt otillräcklighet till patienter samtidigt som stark gemenskap till kollegor funnits.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med Covid-19 vård inom slutenvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar med kvalitativ design genomfördes.13 artiklar valdes ut till resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs (2017)struktur.Resultat: Sjuksköterskor har upplevt brist på kunskap kring den nya sjukdomen, hur skyddsutrustningen skulle tillämpas och vilket skydd den hade. Flertalet sjuksköterskor har upplevt rädsla över att bli smittade av viruset. Sjuksköterskor upplevde även psykologiska och fysiologiska besvär gällande anpassningen till en ny vårdmiljö samt användningen av skyddsutrustning.Slutsats: Förlängda arbetstider, nya rutiner, ny form av isoleringsvård, nya arbetsplatser samt bristande kunskap kring sjukdomen genererade i fysiska ochpsykiska besvär för sjuksköterskor. En ny och förändrad vårdsituation bidrog till att personcentrerad- och säkervård var bristande under pandemin. Trots lärdomar från tidigare epidemier kvarstår bristande kunskap kring vård vid infektionssjukdomar.Nyckelord: Erfarenheter, personcentrerad vård, Sars-Cov-2, sjuksköterskor, säker vård / Title: Exhausted by the fear of Covid-19. A literature review of qualitative design about nurses ´experiences of the work with Covid-19 in inpatient care.Background: The Covid-19 pandemic has caused large frequency of deaths globallyand has led to increased hospitalizations. The pandemic has increased the burden on healthcare and due to that, nurses have had to work under new working conditions. Studies from earlier epidemics have shown that nurses have felt insufficient for patients in while at the same time felt a strong solidarity to colleagues.Aim: To describe nurses’ experiences of working with Covid-19 care in inpatient care.Method: A literature review with qualitative design was done. 13 articles were selected for the result and were analyzed with help from Friberg (2017) structure.Results: Nurses have experienced lack of knowledge regarding the new disease and the usage of protective equipment as well as it´s protectionary level. A majority of nurses have also experienced a fear of getting infected of the virus themselves. Nursesalso suffered from psychological and physical inconvenience from the adaptation of a new care environment with a mandatory usage of protective equipment.Conclusion: Extended working hours, new routines, new form of insulation care and lack of knowledge generated physical and psychological inconvenience for nurses. A new and changed work situation contributed to the lack of person-centered and secure care during the pandemic.Despite lessons learned from earlier epidemics, there is still lack of knowledge about care of infectious diseases.Keywords: Experiences, person-centered care, registered nurses, safe care, Sars-Cov-2

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den största folksjukdomen både i Sverige och internationellt. Det är flest män som insjuknar, trots det är det fler kvinnor som dör. En hjärtinfarkt uppstår när det syrerika blodet inte når fram till hjärtats kranskärl till följd av en blockering. Hjärtinfarkt kan delas in i två typer, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) och Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). Sjukdomen kan uppstå av både påverkbara och opåverkadbara orsaker.  Sjukdomstillståndet kan behandlas med kirurgisk och farmakologisk behandling. Litteraturöversiktens teoretiska ram var säker vård som är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Syfte: Att undersöka behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt hos kvinnor.  Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ design har utförts för att undersöka kvinnors behandlingsinsatser vid en hjärtinfarkt i jämförelse med män. Resultatartiklarna har kvalitetsgranskats enligt kvalitetsprotokollet utfärdat av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping och analyserats enligt Fribergs trestegsstruktur.  Resultat: Resultatet visar att kvinnorna får osäkrare vård av lägre kvalitet jämfört med männen. Kvinnor fick inte ett adekvat omhändertagande vid insjuknandet eller under vårdtiden. Fynden presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier som innefattar Undersökning (fördröjd undersökning, utebliven undersökning), Tid till behandling (dörr-till-ballongtid, fördröjd behandling, sen diagnos), Kirurgisk behandling (PCI, reperfusionsterapi, kranskärlskirurgi) och Farmakologisk behandling (på sjukhus, vid utskrivning).  Slutsats: För att bidra till en mer jämställd och säker vård behöver kunskapen kring kvinnors behandling vid hjärtinfarkt öka. Vidare forskning krävs för att bidra till räddade liv, längre livslängd och ökat välbefinnande för drabbade kvinnor. / Background: Myocardial infarction is the largest widespread disease both in Sweden and in an international perspective. More men are affected, despite this more women die. Myocardial infarction occurs when the blood no longer reaches the coronary arteries because of a blockage. Myocardial infarction can be categorized in two types, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) and Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). The disease can occur from both influenceable and unaffected causes. Myocardial infarction can be treated with both surgical and pharmacological treatment. The literature reviews theoretical framework was safe care which is one of the nurses six core competences. Aim: To investigate the treatment interventions of myocardial infarction in women.  Method: A literature review with quantitative design has been performed to investigate women's treatment interventions when having a myocardial infarction compared with men. The quality of the articles has been ensured with a quality protocol developed by the Department of Nursing at The School of Health and Welfare in Jönköping. The three-step structure by Friberg has been used to analyse the result.  Results: The results show that women receive an insecure care with lower quality compared with men. Women did not receive an adequate care in either the acute stage or during the hospital stay. The findings are presented in four categories and ten subcategories that includes Examination (delayed examination, defaulted examination), Time to treatment (door-to-balloon time, delayed treatment, late diagnose), Surgical treatment (PCI, reperfusion therapy) and Pharmacological treatment (in hospital, at discharge).  Conclusion: To contribute to a more equal and safe care, knowledge about women's treatment for myocardial infarction needs to increase. Further research is needed to contribute to saved lives, longer life expectancy and increased well-being for affected women.

Bakgrund: SARS-CoV-2 (COVID-19) är en allvarlig infektionssjukdom som har spridits globalt mellan människor sedan dess utbrott i december 2019. Sjukdomen och dess spridning har haft en omfattande påverkan på hälso- och sjukvården som befinner sig i en historisk situation. Stora ansträngningar fordras för att hantera den direkta COVID-19-relaterade vården och de indirekta effekterna varför en kraftig omställning har krävts för att upprätthålla vården i sin helhet. Det är således viktigt att belysa huruvida sjuksköterskor anser att dessa effekter och ökade belastningar på hälso- och sjukvården påverkar den säkra vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bedriva säker vård under Covid-19 pandemin. Metod: Litteraturstudie utifrån kvalitativ design med induktiv ansats. Resultat: I resultatet definierades fyra teman Engagerad ledning och tydlig styrning; En god säkerhetskultur; Adekvat kunskap och kompetens och Patienten som medskapare. Slutsats: Sjuksköterskor anser inte att säker vård går att garantera under vård-förhållandena under Covid-19. Sjuksköterskor uppger känslor av otillräcklighet då de antingen saknar kunskap och intensivvårds-kompetens eller också den tid och möjlighet för att kunna bedriva säker vård. Upplevelser av hög arbetsbelastning, bristande resurser, patienters isolering samt den psykiska och fysisk påfrestning som detta medför hos sjuksköterskor är samtliga faktorer som försätter säker vård i risk. Nyckelord: covid-19, omvårdnad, patientsäkerhet, säker vård, sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan arbetar i team med flera olika professioner, med varierande bakgrund, kunskap och erfarenheter. Forskning tyder på att risken ökar för en osäker vård om inte kommunikationen i teamet fungerar. Brister i kommunikationen och sättet att kommunicera i teamet genererar i stora risker som kan leda till en icke säker vård för patienten. Detta genererar i att antalet felbehandlingar ökar, vilket kan leda till lidande och död hos de drabbade patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet.   Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och åtta stycken kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. En sökning genomfördes med hjälp av PEO-modellen. Artiklarna i resultatet är kvalitetsgranskade och innefattar ett etiskt resonemang.   Resultat: Analysen genererade i tre stycken huvudkategorier, Teamet har betydelse, Dialogen i teamet och Verksamhetsmässiga faktorer. Sammansättningen av teamet och de olika professionernas erfarenhet och utbildning spelade en roll för kommunikationen. Tiden för reflektion är knapp, detta på grund av ett pressat tidsschema. Kommunikationsverktyg ansågs förbättra kvaliteten på kommunikationen samt genererade i en ökad patientsäkerhet.     Slutsats: Genom ett välfungerande team med ömsesidig respekt för varje professions kompetens och erfarenhet, kan en effektiv kommunikation av hög kvalitet generera i en säker vård för de patienterna som vårdats inom operationskontexten.

Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården. Det är en lindrande vårdform som syftar till att stödja patienten till en så bra livskvalitet som möjligt sista tiden i livet. Det är av vikt att få en insikt i sjuksköterskans komplexa situation och upplevelser vid vård i patientens hem. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ge god och säker palliativ vård i hemmet. Då följande text är en litteraturöversikt har åtta stycken vårdvetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat som utgår ifrån två huvudteman: Hinder för att utföra en god och säker palliativ vård i hemmet och vad möjliggör en god och säker palliativ vård i hemmet. Som sedan grenar ut sig i tio underteman: Hemmet som arbetsplats, när vårdrelationen utmanar, när samarbetet brister, brist på stöd och resurser, när kunskapen och utbildning inte räcker till, när tiden inte räcker till, en god vårdrelation, betydelsen av samarbete, möjligheter till stöd och resurser, vikten av kunskap och utbildning. Slutsatserna i översikten förtydligar sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter inom den palliativa hemsjukvården. Där vårdrelationen, gott samarbete, kollegialt stöd och utbildning visade sig vara betydelsefulla delar för en god och säker vård.

Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle ställer krav på en väl fungerande hälso- och sjukvård. Kulturell kompetens ger sjuksköterskan verktyg att lyhört möta varje patient. Att sätta kulturell kompetens i relation till sjuksköterskans kärnkompetenser, specifikt patientsäkerhet, är viktigt för att kulturell kompetens som begrepp ska få relevans för omvårdnadsarbetet. Syfte: Med anledning av det allt mer mångkulturella samhället var syftet med studien att belysa vad kulturell kompetens kan innebära för sjuksköterskans arbete, med särskilt fokus på säker vård. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes i enlighet med metodlitteratur. Elva kvalitativa artiklar valdes ut efter en systematisk datainsamling och kvalitetsgranskning. Resultat: Ett huvudtema, två kategorier och två underkategorier identifierades; kulturkongruent vård, att kunna kommunicera, att förstå en annan persons världsbild, att ha kunskap samt vårdkultur. Slutsats: Kulturell kompetens har stor betydelse för sjuksköterskans arbete och det är av stor vikt att dess betydelse lyfts inom vården, för att ytterligare förbättra patienternas vårdupplevelser.

Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors möjligheter att bedriva säker vård. Metod Litteraturöversikt valdes som metod då det bäst svarade mot studiens syfte. Sökningar skedde i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna som inkluderades fördes in i en matris för översikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i översikten. Resultat Resultatet bestod av två olika kategorier som ansågs ha en påverkan på säker vård. De två kategorierna var organisatoriska faktorer samt individrelaterade faktorer. Vårt resultat visar att avbrott och distraktioner, kultur på arbetsplatsen, förbättringsarbete, arbetsbelastning, utlokalisering av patienter samt platsbrist, kommunikation och informationsöverföring samt sjuksköterskors erfarenhet, kompetens och strategier är faktorer med en påverkan på säker vård. Slutsats Inget kausalt samband mellan avbrott och vårdskador kunde påvisas. Avbrott upplevs som en negativ faktor när de uppfattas som frekventa eller onödiga. Antal patienter som sjuksköterskor ansvarar över kan relateras till frekvensen av vårdskador men generaliserbarheten är oklar. Hierarkisk vårdkultur utför oftast en faktor som utövar en negativ inverkan på säker vård.