Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten? Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: To work in an emergency department is described as stressful and means high workload for the staff, which leads to work related stress. The healthcare is controlled by laws to ensure that the quality of the care is good. It is in the nurses competence to manage a safe care and ensure that patients doesn´t get hurt. It is both demanding and the nurse has a responsibility when working in an emergency department. That’s why compiled knowledge is needed to find out nurses experience of how their work environment affects the patient safety. Aim: The aim of this literature review was to describe work related stress, high workload and patient safety in an emergency department from a nurses’ perspective. The aim divides in three issues: What experiences and perceptions do nurses have of work related stress? What experiences and perceptions do nurses have of high workload? What experiences and perceptions do nurses have of how work related stress and high workload impacts patient safety? Method: This essay has been designed as a literature review. Articles has been searched from two databases called PubMed and Cinahl and also it´s quality has been controlled by templates from Högskolan Dalarna. The articles is analysed by the writers of this essay reading through them and then categorized them by similarity and differences. From those categories main- and subcategories were formed under which the results is presented. The writers of this essay has reflected over their own understanding and therefore aimed for an objective approach of the result. Results: The literature review resulted in three main themes: (1) nurses experiences and perceptions of work related stress, (2) nurses experiences and perceptions of high workload and (3) nurses experiences and perceptions of impact on patient safety. Conclusion: The result of this literature review shows that nurses experienced work related stress in times of high workload. Shortages in staffing levels, a large number of patients, lack of time and poor communication and poor teamwork contributed to create and increase high workload. With work related stress and high workload nurses experienced that patient safety were impacted in a negative way.

Bakgrund: Inom dagens slutenvård möter legitimerade sjuksköterskor en ökad arbetsbelastning samtidigt som sjuksköterskor förväntas utföra god och säker vård gentemot patienter. Situationen kan resultera i att vårdskador uppstår och patientsäkerheten äventyras.  Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som har betydelse för patientsäkerheten inom slutenvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: Litteraturöversikt baserat på 20 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Faktorer som påverkade patientsäkerheten identifierades som ogynnsam Arbetsmiljö, vårdpersonalens Kompetens, Kommunikation, Samarbete inom vårdlaget och Patientsäkerhetskulturen på avdelningen. Slutsats: Det är av vikt att identifiera arbetsrelaterade faktorer för att skapa en bättre arbetsmiljö och förebygga uppkomsten av vårdskador vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet och en säker vård. / Background: Registered nurses of today in the inpatient care face increased workload concurrently when nurses are expected to deliver good and safe care for patients. The situation of today´s health care may result in patient safety events and jeopardizing patient safety. Aim: The aim of this study was to describe factors in inpatient care that can have an impact on patient safety. Method: A literature review including 20 articles with both qualitative and quantitative approach was performed. Results: Factors that have an impact on patient safety were identified as unfavorable Work environment, Healthcare workers competence, Communication, Cooperation within the task force and the patient safety culture in the department. Conclusion: It is important to identify work-related factors in order to create a better work environment and prevent patient safety events which leads to improved patient safety and safe care.

Bakgrund: Polyfarmaci hos äldre är ett av vårdens stora problemområden. Många äldre patienter är missnöjda med det höga antalet tabletter de konsumerar. Polyfarmaci kan leda till negativa konsekvenser som exempelvis fall, konfusion och sjukhusinläggningar. Sjuksköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet för konsekvenserna av polyfarmaci.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att förebygga konsekvenser av polyfarmaci hos äldre patienter.Metod: En litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ design. Litteraturöversikten inkluderade tolv vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2011–2021. Data inhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Innehållsanalysen genomfördes med Fribergs metod.Resultat: Första huvudkategorin blev läkemedelsgenomgångar med underkategorierna uppdaterad läkemedelslista och att ändra rutiner för förskrivning av läkemedel. Andra huvudkategorin blev multiprofessionellt arbete. Tredje huvudkategorin blev farmakologisk kunskap vars underkategorier blev vikten av att ha goda kliniska kunskaper och välinformerade patienter.Slutsats: Polyfarmaci är ett komplext problem som i många fall inte kan undvikas. Däremot kan det förebyggas med hjälp av läkemedelsgenomgångar, multiprofessionellt arbete och sjuksköterskans farmakologiska kunskap.

Background: The turnover of nurses is a global problem. The shortage of nurses is assumed to increase when many choose to leave, which results in the remaining nurses becoming moreburdened and forced to work extra. This literature study intends to reflect the factors that contribute to the clinically working nurse choosing to leave the profession within the first years as a professional. Aim: The aim of this study was to describe the underlying factors that can lead to nurses leaving their profession within a few years as a nurse. Method: A literature review with thematic analysis that includes 21 articles with both qualitative and quantitative approach. Result: In total, two main themes were identified; Deficiencies in the work environment and Unhealthiness. Subthemes to Deficiencies in the work environment appear as Professional Pride, Career Opportunities and Resources. Stress, Burnout and Compassion Fatigue are described as subthemes under the main theme Unhealthiness. Conclusion: What emerged in this literature review was that the most relevant is that nurses due to circumstances such as work environment and human resources in the clinical work environment are not given opportunities to practice their profession according to their core competence, governing documents, and existing laws globally. The authors of this literature study want to suggest further research in the subject to reduce turnover and to contribute to more nurses wanting to stay in the profession. / Bakgrund: Omsättningen av sjuksköterskor är ett globalt problem. Bristen på sjuksköterskor antas öka när många väljer att lämna som resulterar i att de kvarvarande sjuksköterskorna blir merbelastade och tvingas arbeta extra. Denna litteraturstudie ämnar återge vilka faktorer som kan varabidragande till att den kliniskt arbetande sjuksköterskan väljer att lämna yrket inom de första årensom yrkesverksam. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som kan ligga bakom den kliniskt arbetande sjuksköterskansbeslut att lämna yrket inom några få år som yrkesverksam. Metod: En litteraturstudie med tematisk analys inkluderande 21 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Totalt identifierades två huvudteman; Brister i arbetsmiljön och Ohälsa. Subteman till Brister i arbetsmiljön framgår som Yrkesstolthet, Karriärmöjligheter och Resurser. Stress, Utbrändhet och Empatitrötthet beskrivs som subteman under huvudtemat Ohälsa. Slutsats: Det som framkom i denna litteraturstudie var att det mest relevanta är att sjuksköterskor på grund av omständigheter i den kliniska arbetsmiljön inte får möjligheter till att utöva sitt yrke ienlighet med kärnkompetenserna, styrdokument och lagar som finns globalt. Författarna till denna litteraturstudie vill föreslå ytterligare forskning inom ämnet för att minska omsättning och för att bidra till att fler vill stanna kvar i yrket.

Bakgrund: Inom EU år 2020 uppskattades det finnas en brist på 970 000 hälso- och sjukvårdspersonal. Samtidigt rapporteras vårdskador som hade kunnat undvikas drabba 93 000–98 000 patienter varje år. Sjuksköterskor rapporterar att omvårdnad uteblir på grund av tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och låg bemanning. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdskador och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård.Metod: En litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård beskrivs genom kategorierna organisatorisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Det framkommer att chefer och organisation har stor betydelse för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för en säker vård. Större lyhördhet krävs från chefer och fler utbildningar för sjukvårdspersonalen, optimala bemanningsnivåer, teamsamarbete, mindre övertidsarbete och mindre arbetsstress.Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter om arbetsmiljöns betydelse för säker vård är att varje organisation och chef anses behöva öka sin lyhördhet och information till arbetstagarna samt ge dem trygghet och kompetens i att använda avvikelserapportering i större utsträckning. En arbetsmiljö med hög arbetsstress och arbetsbelastning påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta mot säker vård då avvikelser, missad eller utebliven vård riskeras. / Background: Within EU in 2020, there was an estimated lack of 970 000 healthcare workers. At the same time, it was reported that 93 000-98 000 patients each year was affected by care injuries that could have been avoided. Registered nurses reported that care is missed due to lack of time related to high workload and low staffing. It is important that everyone in health care work to reduce adverse events as well as to provide safe care.Aim: To describe registered nurses experiences concerning the importance of work environment to provide safe care.Method: A literature review where 20 scientific articles with both quantitative and qualitative design were included in the results.Results: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment regarding providing safe care are described through the categories organizational work environment and psychosocial work environment. It emerges that the managers and the organizations are of great importance in enabling nurses to provide safe care. More responsiveness is required from managers and more education for healthcare workers, optimal staffing levels, teamwork, less overtime work and less work stress.Conclusion: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment in their ability to provide safe care. Every manager and organization should consider increasing their responsiveness and communication with health care professionals and give them security and competence in using incidence reporting to a considerable extent. A work environment with high workplace stress and workload affect nurse’s ability to provide safe care and increases the risk for incorrect, missed care.

Bakgrund: Genom delegering av arbetsuppgifter till annan personalkategori frigörs tid för sjuksköterskor att fokusera på uppgifter av mer komplex natur. Trots att delegering minskar arbetsbelastningen för sjuksköterskor är delegeringsförfarandet också tidskrävande och ställer höga krav på säkerhet och att det är förenligt med en god vård av hög kvalitet. Då läkemedelshantering visats vara det största ansvaret som sjuksköterskor i hälso- och sjukvård i hemmet har samt att arbetsbördan fortsätter öka, är det av stort intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserat på 13 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård i hemmet. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering både var positiva och negativa. Delegering i sig underlättade sjuksköterskors arbetssituation samtidigt som sjuksköterskor erfor att omvårdnadspersonal många gånger saknade kunskap, intresse och hade svårt att förstå ansvaret med den delegerade uppgiften. Slutsats: För att patientsäkerheten skall kunna upprätthållas måste sjuksköterskor ges förutsättningar att utbilda, handleda, säkerställa och följa upp läkemedelsdelegeringar. / Background: By delegating tasks to another staff category, time is freed up for nurses to focus on tasks of a more complex nature. Although delegation reduces the workload for nurses, the delegation procedure is also time-consuming and places high demands on safety and that it is consistent with good quality care. Since drug management has been shown to be the greatest responsibility that nurses in home health care have and that the workload continues to increase, it is of great interest to investigate nurses' experience of drug delegation in home health care. Aim: To describe nurses' experiences of drug delegation in home health care. Method: A qualitative content analysis with inductive approach based on 13 semi-structured interviews with nurses in home health care. Results: The results show that nurses' experience with drug delegation was both positive and negative. Delegation itself facilitated nurses' work situation, while nurses experienced that nursing staff often lacked knowledge, interest and had difficulty understanding the responsibility of the delegated task. Conclusion: To maintain patient safety, nurses must be given the conditions to train, supervise, confirm and follow up on pharmaceutical delegations.

En så tidig reperfusionsbehandling som möjligt hos patienter med ST-höjningsinfarkt förbättrar prognosen både gällande kardiell status och minskad dödlighet. Arbetet runt patienten måste ske skyndsamt men samtidigt med hög kompetens. Trots tydliga riktlinjer och tidsmål för reperfusionsbehandling uppfylls inte alltid dessa. Med ökad förståelse för faktorer som påverkar tidsflödet från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling skapas förutsättningar för ett mer tidseffektivt och därmed säkrare omhändertagande av patienter som drabbade av ST-höjningsinfarkt. Syftet var att identifiera faktorer som påverkar tidsflödet från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling vid det akuta omhändertagandet av patienter med ST-höjningsinfarkt. Metoden var en icke systematisk litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 artiklar både av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Artiklarna som inkluderades i resultatet kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för att klassificera och kvalitetsbedöma de vetenskapliga artiklarna. Artiklarna analyserades med integrerad analysmetod där likheter och olikheter mellan artiklarna identifierades, sammanställdes och delades in i underrubriker samt kategorier. I resultatet framkom fyra huvudkategorier; “Patientrelaterade faktorer”, “System-och organisatoriska faktorer”, “Vårdpersonalens inflytande” och “Kommunikation”. Resultatet från litteraturöversikten visar faktorer som hade både positiv och negativ inverkan på tidsåtgången från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling. Faktorer som associerades med förlängd tidsåtgång var: prehospitalt långa transporttider, ospecifika symtom och otillgängligt Percutant Coronar Interventions-lab (PCI-lab). Faktorerna som associerades med tidssparande effekt var: prehospitalt EKG, när patienten transporterades direkt till PCI-lab utan att gå via akuten, prehospital notifikation, fungerande teamarbete, standardiserade arbetssätt och protokoll, organisatoriskt engagemang med regelbunden feedback till personalen samt kompetensutbildning. Slutsatsen är att faktorer som associerades med förlängd tidsåtgång var prehospitalt långa transportavstånd, ospecifika symtom och otillgängligt PCI-lab. Faktorerna som associerades med tidssparande effekt var prehospitalt EKG, direkt transport till PCI-lab utan att passera akutmottagningen, fungerande teamarbete med god kommunikation, standardiserade arbetssätt, organisatoriskt engagemang med regelbunden feedback och utvärdering samt kompetensutbildning för berörd personal. För att identifiera faktorer som är tidsvinnande och skapa nya strategier krävs engagemang och samarbete från samtliga professioner som möter patienten. / As early reperfusion therapy as possible in patients with ST-elevation infarction, the prognosis improves both in terms of cardiac status and reduced mortality. The care around the patient must be done quickly but at the same time with high knowledge precision. Despite clear guidelines and goals for reperfusion, not everyone lives up to them. With an increased understanding of factors that affect the flow of time from initial care contact to reperfusion treatment, conditions are created for more time-efficient and safer care of patients suffering from ST-elevation myocardial infarction. The aim was to identify factors that affect the time flow from first medical contact to reperfusion therapy in the acute care of patients with ST-elevation myocardial infarction. The method was a literature study with a systematic search strategy. A total of 15 articles were included which were both quantitative and qualitative. The articles that were included in the results section were read through several times by both authors and quality reviewed with assessment data for literature studies. The articles were analyzed with an integrated analysis method and divided into subheadings and categories. The results revealed four main categories; "Patient-related factors", "System and organizational factors", "Influence of care staff" and "Communication". The results from the literature review show factors that had both a positive and negative impact on the time required from first medical contact to reperfusion therapy. Factors associated with prolonged time consumption were: prehospital transport times, nonspecific symptoms, and unavailable Percutaneous Coronary Intervention-lab (PCI-lab). The factors associated with the timesaving effect were: prehospital ECG, when the patient was transported directly to the PCI-lab without going through the emergency room, prehospital notification, functioning teamwork, standardized working methods and protocols, organizational commitment with regular feedback to staff and skills training The conclusion is that factors associated with prolonged time consumption were prehospital long transport distances, nonspecific symptoms and unavailable PCI lab. The factors associated with time-saving effect were prehospital ECG, direct transport to PCI-lab without passing the emergency room, functioning teamwork with good communication, standardized working methods, organizational commitment with regular feedback and evaluation and competence training for relevant staff. Identifying factors that are time-saving and creating new strategies requires commitment and cooperation from all professionals who meet the patient.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och för äldre är läkemedelsbiverkningar ett vanligt problem som ger ökad sjuklighet, ohälsa och dödlighet. Ofta är de läkemedel som orsakar allvarlig läkemedelsrelaterad ohälsa vanligt förekommande, biverkningarna är välkända och går att förebygga. Distriktssköterskan är en viktig del i det förebyggande arbetet genom läkemedelsgenomgångar, utbildning och kunskap som ger goda förutsättningar för att effektivt förebygga läkemedelsrelaterad ohälsa och öka patientsäkerheten. Syfte: var att beskriva läkemedelsförskrivningen hos den äldre befolkningen i Blekinge under perioden 2001–2015. Metod: Studien gjordes i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Den hade kvantitativ design med tre tvärsnitt mellan 2001–2015 och inkluderade äldre personer 65 år eller äldre. Analysen gjordes deskriptivt och för att se signifikant skillnad i medelantal förskrivna läkemedel genomfördes t-test. Resultat: Den äldre befolkningen hade i snitt lika många förskrivna läkemedel 2001–2015, äldre utan läkemedel ökade procentuellt från 2001–2015 och för äldre med läkemedel syntes en ökad förskrivning. Mellan åldersgrupperna fanns en statistiskt signifikant skillnad i medelvärdet av förskrivningar vid alla tre tidpunkterna, detta fanns mellan könen vid första tvärsnittets tidpunkt, 2001–2003, men kunde inte påvisas vid de två andra tvärsnitten. De fem mest förskrivna läkemedelsgrupperna var samma vid alla tre tidpunkterna. Slutsats: Antal förskrivningar visade sig vara konstant, men andelen äldre utan läkemedel ökade och hos äldre med läkemedel ökade förskrivningarna. Äldre äldre visade sig ha en ökad förskrivning jämfört med yngre äldre, det fanns även en skillnad i förskrivningar mellan könen 2001–2003, för att sedan jämnas ut.

Bakgrund: Sepsis är ett akut sjukdomstillstånd med en hög mortalitet världen över.Tidig identifiering och snabb behandling är viktig för patientens överlevnad.Sjuksköterskan har i sitt patientnära arbete en unik position att snabbt identifierasepsis och initiera behandling. För att möjliggöra en säker vård för patient, kollegoroch vårdansvarig sjuksköterska ska sjuksköterskan arbeta förebyggande ochpatientsäkert. Syfte: Att kartlägga åtgärder som främjar sjuksköterskans förmåga attidentifiera sepsis på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt har genomförts för attskapa en överblick av det aktuella kunskapsläget. För att besvara syftet användesartiklar med en kvantitativ metod. Med hjälp av Polit och Becks niostegsmodellanalyserades artiklar som sedan presenterades i resultatet. Resultat: Resultatetvisade att sjuksköterskorna använde sig utav utbildning, riktlinjer samtscreeningverktyg för att främja identifieringen utav sepsis. Signifikanta skillnader sågsi relation till de olika åtgärderna. Skillnaderna visade bland annat en minskadmortalitet och minskad vårdtid. Slutsats: Sjuksköterskan har en central roll i attidentifiera sepsis. Resultatet förväntas identifiera åtgärder som i den kliniskavardagen kan hjälpa framtida sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Genom attsjuksköterskan är ödmjuk för den egna kompetensen, tar hjälp av screeningverktygoch vidhåller de riktlinjer som finns kan en grund för säker vård byggas. / Background: Sepsis is an acute illness with a high mortality rate worldwide. It istherefore important to act quickly as rapid identification and treatment can be crucialfor the patient's survival. The nurse has, with her close work with the patient a uniqueposition to quickly identify sepsis and initiate treatment. In order to enable safe carefor both the patient, colleagues and healthcare providing nurse, the nurse must workpreventively and in a patient safe manner. Aim: To map interventions that promotethe nurse's identification of sepsis in a hospital setting. Method: A literature reviewhas been carried out to create an overview of the current state of knowledge. To answerthe purpose, articles with a quantitative methodology were chosen. Using Polit andBeck's nine-step model articles were analyzed and then presented in the results.Results: The results showed that the nurses used training, protocols and screeningtools to promote the identification of sepsis. Significant differences were seen inrelation to the various interventions. The differences showed for instance a decreasedmortality and abbreviated the hospital stay. Conclusion: The nurse has a central rolein identifying sepsis. The results are expected to identify measures that can help futurenurses or other healthcare professionals in the clinic. By the nurse being humble abouther own competence, using screening tools and maintaining the existing protocols, afoundation for safe care can be built.

Bakgrund: Patienters utsatthet och sårbarhet är överhängande inom akut och ambulanssjukvård och kan ses bero dels på situationen de befinner sig i men även då de är i en beroendeställning till vårdpersonalen i ambulansen eller på akutmottagningen. Detta skapar risker i patientsäkerheten om överrapporteringen mellan dessa vårdgivare inte är optimal. Syftet var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas vid överrapportering mellan specialistsjuksköterskor på akutmottagning när patienten anländer med ambulans. Metod: Denna magisteruppsats är en litteraturstudie med integrerad analys vilket innebär att arbetet sker i flera steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska det och sedan sammanställa materialet. Resultat: Granskningen resulterade i två stycken kategorier med sex stycken underkategorier. Kategorierna i resultatet var “risker för patientsäkerheten vid överrapportering” med underkategorierna “stress”, “miljö” och “verktyg”, samt “förutsättningar för patientsäkerhet vid överrapportering” med underkategorierna “förberedelse”, “kommunikation” och “struktur”. Slutsats: Överrapportering är en vanligt förekommande arbetsuppgift för Specialistsjuksköterskor inom Ambulans- och Akutsjukvård. För att patientens väg genom sjukvården ska bli så säker och trygg som möjligt behöver rapporten innehålla en viss mängd medicinsk information men även det mellanmänskliga, det personliga och ges under rätt förutsättningar för att kunna anses som patientsäker. Faktorer som påverkar kvaliteten och innehållet i rapporten är bland andra; yttre faktorer, så som stress, miljö och brist på utrustning. Förutsättningar för patientsäkerhet kan vara; en god struktur, förberedelser och kommunikation. / Background: Patients' vulnerability is imminent in emergency and ambulance care and can be seen to depend partly on the situation they are in but also when they are in a position of dependence on the care staff in the ambulance or in the emergency department. This creates risks in patient safety if the handover between these care providers is not optimal.   Aim: The purpose was to describe how patient safety is affected by handovers between specialist nurses in the emergency department when the patient arrives by ambulance. Methods: This master's thesis is a literature review with integrative analysis, which means that the work takes place in several stages. The intention is to search for relevant scientific literature in a specific area, review it and then compile the material. Results: The review resulted in two categories with six subcategories. The categories were "risks for patient safety in the event of over-reporting" with the subcategories "stress", "environment" and "tools", and "conditions for patient safety in the event of overreporting" with the subcategories "preparation", "communication" and "structure". Conclusion: Handing over a patient is a common task for Specialist Nurses in Ambulance and Emergency Care. In order for the patient's path through healthcare to be as safe and secure as possible, the report needs to contain a certain amount of medical information but also the interpersonal, the personal and given under the right conditions to be considered patient safe. Factors that affect the quality and content of the report include; external factors, such as stress, environment and lack of equipment. Prerequisites for patient safety can be; a good structure, preparation and communication.