<p>Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde. De anställdas attityder gällande säkerhet likaså deras vanor samt förmåga att överväga konsekvenserna av ett beteende påverkar individernas beteende på ett ibland felaktigt sätt.  </p><p>Ovanstående kan sammanfattas till att ledarskapet, gruppen, attityden, vanan och förmågan att analysera konsekvenserna är faktorer av stor betydelse för individens beteende i säkerhetsarbetet. I grunden har dock ledarskapet störst betydelse och det är främst denna faktor Holmen måste fokusera på för att skapa en förändring. </p>

Sammanfattning Syftet med den här studien är att klarlägga de likheter och skillnader som finns mellan boendeformerna bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhet. Tanken är att studien ska kunna tjäna som grund för att göra en bedömning av vilken av boendeformerna i flerfamiljshus som är lämpligast utifrån olika situationer.   Efter en historisk tillbakablick över regleringen på bostadsmarknaden granskas gällande rätt för de tre boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive boendeform viktigaste lagstiftningen upp. När det gäller bostadsrätter återfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrättslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrätter återfinns de viktigaste reglerna i hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994). Den centrala lagstiftningen för ägarlägenheter finns främst i Jordabalken, men även i fastighetsbildningslagen (1970:988). Även lagstiftningen kring tredimensionella fastigheter granskas. Efter den allmänna genomgången i respektive kapitel följer ett avsnitt som går igenom möjligheterna som finns att ställa en bostad av respektive slag som säkerhet för ett lån. Både en bostadsrätt och en ägarlägenhet kan fungera som säkerhet för ett lån, medan en hyresrätt inte kan göra det. Reglerna i frågan skiljer sig markant mellan ägarlägenheter som räknas som fast egendom och bostadsrätter som räknas som lös egendom. Därefter följer ett avsnitt i respektive kapitel som går igenom förutsättningarna för att hyra ut sin bostad. När det gäller bostadsrätter och hyresrätter är reglerna likartade. Det går att hyra ut bostaden i andra hand under vissa omständigheter. I båda fallen krävs fastighetsägarens, det vill säga bostadsrättsföreningens respektive hyresvärdens, tillstånd. Om fastighetsägaren inte ger sitt tillstånd kan det i båda fallen sökas hos hyresnämnden. När det gäller ägarlägenheter krävs ingens tillstånd eftersom ägaren har ett direkt ägande av sin bostad. Det får också som följd att det inte handlar om en andrahandsuthyrning, utan om en förstahandsuthyrning. Ägaren till ägarlägenheten blir således hyresvärd till en hyresgäst som innehar en hyresrätt enligt reglerna i hyreslagen. Det finns inga regler som är avsedda att hindra en person att införskaffa flera ägarlägenheter med syftet att hyra ut dem. Mot slutet av uppsatsen analyseras och jämförs reglerna för de tre boendeformerna i ett eget kapitel som är disponerat på ett liknande sätt som de tidigare. Det betyder att först analyseras och jämförs reglerna om respektive boendeform i allmänhet följt av en analys och jämförelse mellan möjligheterna att ställa en bostad av respektive boendeform som säkerhet för ett lån. Sist analyseras och jämförs möjligheterna att hyra ut en bostad av respektive boendeform. Sist i uppsatsen summeras de skillnader och likheter mellan bostadsrätter, hyresrätter och ägarlägenheter som framkommit under studiens gång. Dessutom konstateras vilken boendeform som är mest fördelaktig som boende, som säkerhet för lån och i samband med andrahandsuthyrning utifrån olika perspektiv.

Att förmå medarbetare att följa säkerhetsföreskrifter och bete sig säkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mängden olyckor på arbetsplatser. En metod för att arbeta med människors beteende på arbetsplatsen är beteendebaserad säkerhet (BBS), vilken har visat på god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur det går att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad på BBS gjordes på pappersmassfabriken Stora Enso – Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat säkerhetsarbete. Mätningar av frekvensen av säkert respektive riskabelt beteende gjordes genom självrapportering från medarbetarna i brukets renseri. Resultaten visade inte på någon tydlig effekt av insatsen. Avslutningsvis diskuteras hur framtida interventioner kan utformas för att nå bättre resultat.

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar är ett stort problem som leder till lidande för patienter samt stora samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen och lagar styr den. Genom att lyfta fram vanliga fel och varför de inträffar kan de åtgärdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa problem och risker vid sjuksköterskors läkemedelshantering: Vilka fel kunde uppstå under läkemedelshanteringen och när under hanteringen inträffade felen? Vilka faktorer påverkade att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod? Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats. Resultat: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod under läkemedelshanteringens alla stadier och det var ofta flera faktorer under olika stadier som bidrog till felen. Hög arbetsbelastning, distraktion, attityder och erfarenheter var påverkande faktorer som bidrog till att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod. Diskussion: Datoriserade läkemedelslistor och inarbetade rutiner kunde förebygga en del felbehandlingar. Regelbunden repetition och utbildning inom läkemedel och beräkning var också viktig prevention. Hög arbetsbelastning kunde ge stress som i sin tur kunde orsaka läkemedelsrelaterade felbehandlingar. Slutsats: Läkemedelshanteringen är ett viktigt ämne som måste diskuteras kontinuerligt. För att förebygga felbehandlingar kan bra rutiner vid läkemedelshanteringen, regelbunden utbildning i medicinsk teknik, läkemedelsberäkning och avvikelserapportering behövas.

No description available.

Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde. De anställdas attityder gällande säkerhet likaså deras vanor samt förmåga att överväga konsekvenserna av ett beteende påverkar individernas beteende på ett ibland felaktigt sätt.   Ovanstående kan sammanfattas till att ledarskapet, gruppen, attityden, vanan och förmågan att analysera konsekvenserna är faktorer av stor betydelse för individens beteende i säkerhetsarbetet. I grunden har dock ledarskapet störst betydelse och det är främst denna faktor Holmen måste fokusera på för att skapa en förändring.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskrav vid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts i samarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inom OKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiska referensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samt motivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp. Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat en oförståelse till säkerhetsåtgärderna. Flertalet respondenter har uttalat att de inte längre känner sig betrodda på sin arbetsplats. Informationsbrist har i studien påvisats vara en central anledning till detta fenomen vilket även har kommit att påverka respondenternas tillit till säkerhetssystemen. I studien har det påfunnits en korrelation mellan Giddens (1996) begrepp expertsystem, tillit och säkerhet vid OKG. I detta sammanhang har respondenternas förståelse till säkerhetsförändringarna haft betydelse då detta av författarna ansetts kommit att påverka tilliten och motivationen att följa de säkerhetssystem som finns vid OKG. Begrepp: tillit, säkerhet, förståelse, risk, motivation, expertsystem

Läkemedelshanteringen är ett av sjuksköterskans ansvarsområden inom hälso- och sjukvården. Utifrån kunskap och lagar skall den bedrivas på ett patientsäkert sätt men trots det sker läkemedelshanteringsfel vilket innebär risker i patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar säkerheten i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att vanliga läkemedelshanteringsfel är utebliven dos, fel administreringstid, fel dos, fel administreringssätt, fel läkemedel och läkemedel till fel patient. Faktorer som påverkar sjuksköterskans läkemedelshantering är felaktiga och dåligt skrivna läkemedelsordinationer, distraktion under läkemedelshanteringen, bristande rutiner samt införande av ny teknologi. Sjuksköterskor upplever mer problem kring läkemedelsordinationer än läkarna. Annan vårdpersonal stod för den största orsaken till sjuksköterskans distraktion men vid införande av ett säkerhetssystem från flygindustrin reducerades distraktionen. Att följa rätt patient, rätt läkemedel, rätt dos, rätt administreringssätt och rätt tid (5 R) är en bra rutin för att läkemedelshanteringen kan bli säkrare. För att göra läkemedelshanteringen säkrare införs ny teknologi som datoriserade läkemedelsordinationer och då är rätt utbildning viktig för att det ska bli ett säkert hjälpmedel. Vidare forskning och utveckling bör bedrivas på sjukhusen i Sverige samt inom den teknologiska industrin med hjälp av sjuksköterskan för att utveckla säkrare läkemedelshantering och hjälpmedel till dem. A central part of nursing is the drug administration. This administration is to be carried out in a manner which is conducive to patient safety. This science is the product both of knowledge and of legal provisions, yet errors still occur within the drug administration that create considerable risk for patient safety. The purpose of this literary study has been to indicate factors that affect the safety of nurses’ drug administration. The results indicate that common errors in medicines administration are the result of the following: missed dosage, dosage at wrong time, wrong dosage, wrong method of administration, wrong medicine and giving medicine to the wrong patient. Factors contributing to these errors include erroneous or poorly written ordination, distraction during drug administration, poor routines as well as the introduction of new technology. Nurses’ consider the problems relating to ordination as being greater than doctors generally perceive them to be. Other healthcare personnel are seen to contribute to nurses’ distraction and this was greatly reduced in cases where security routines were adapted from the airline industry. The routine of right patient, right drug, right dosage, right administration and right time (5 R) is effective in creating greater safety in the drug administration. New technology is used to this end, computers being used, for example, for writing ordinations. In order for these methods truly to contribute to safety it is important that appropriate training is provided. In order to develop safer drug administration together with necessary tools and facilities it is recommended that more research is carried out, with the assistance of nurses, in hospitals here in Sweden as well as within the technology industries.

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser. Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp. Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta. Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta. Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna.

Never before have so many moved so frequently as now. Mobility lies at the centre for the concern ofstates, business and technological development. Some even claim that we are witnessing a mobility turn inthe social sciences. However, as the capacity to move has increased so too has the control and surveillanceof mobility become more extensive. Since September 11, 2001 security has been the defining paradigm fora variety for actors. The mobility security regime implies among other things that passengers are in somesense always suspect. The securitization of mobility, however, is not a post 9/11 phenomenon. TheSchengen Convention has lead to a dismantling of the inner borders of the member states of theEuropean Union. The Constitution of the European Union guarantees the four freedoms of circulation –of goods, services, people and capital. At the same time Schengenland implies also that the mobility ofnon-Europeans is highly monitored and controlled.The paradox of “free” mobility and heightened control of movement is the major theme of this senioressay. Airports have emerged as a key channel and space for securing and sorting out mobilities. Thus, thesecuritization of mobility has made airports key spaces that enact differential mobility rights. How doesthe securitization of airports affect the mobility rights of individuals and what consequences do thebiometric and digital controls have for individual travellers? These are the questions that are examined inthis essay. Theories of mobility, security and images of threat provide the analytical context of this study.The empirical material draws on interviews made with individuals that have experienced “ethnic profiling”and have been the target of extra security checks. In order to provide a more nuanced picture of oursubject, we have also interviewed passengers who experienced “positive discrimination”. The material athand also includes on interviews with security staff as well as security training personnel.One of our conclusions is that people of foreign origin or with a non-Scandinavian look are morelikely to be the object of additional security checks. All of the informants substantiate that security checksat airports are not random and are convinced that the reason for the additional security check is fear ofcertain kind of people. Predictably, those responsible for the security maintain that this is not the case andclaim that the possibility of making subjective judgements and control people even if the metal detectordoes not give off an alarm signal, is a part of the security routine. Passengers are thus unaware of whetherthe extra controls are based on spot-checks or the subjective assessments of security staff. The subjectiveelement combined with media images and threat discourses increase the likelihood for “ethnic profiling”of passengers.Key words: airports, place, mobility, security, profiling, threat discourses