Syftet med denna studie var att öka förståelsen för ASL-metoden. Fokus var att ta reda på vilkamöjligheter och hinder som finns med ASL-metoden och datoranvändningen i metoden. Samt hurmetoden tar sig uttryck och vilka kompetenser som behövs för att arbeta med den. I bakgrundenpresenteras hur barn lär sig läsa och skriva, lärarkompetens och ASL-metoden. Intervjuer ochobservationer i kombination med ljudinspelningar har använts för att svara på frågeställningarna.Databearbetningen har därefter behandlats utifrån influenser från Grounded Theory där urval ochinsamlade data varit utgångspunkt för att förstå området. Resultatet visar att metoden är tolkningsbaroch tar sig uttryck på olika sätt i olika klassrum, vilket är både till fördel och nackdel för metoden.

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

Studien syftar till att ta reda på vad ett begränsat antal medarbetare upplever att de lärt sig/utvecklat efter deltagande i en värderingsorienterad personlighetsutvecklingsprocess på sin arbetsplats med avseende på självkännedom, engagemang och utveckling.Metoden har varit kvalitativa intervjuer och visst stöd av grafiska resultat som ingår i processen. Den teoretiska utgångspunkten har varit att undersöka KASAM (känslan av mening) (Antonovsky, 1991) och dess utveckling hos en liten grupp i ett företag.Resultaten i sig är tydliga, vid genomgång av intervjuerna framgår följande teman: självkännedom, relationer och kommunikation, visioner/framtid, lärande samt lednings- och gemensamma frågor. I samtliga dessa delar finns det enligt respondenterna märkbara resultat där individutvecklingen förefaller bestående medan den organisationspåverkande delen som var märkbar i början hamnat i avtagande och troligen måste underhållas på ett medvetet sätt.

L’hémophilie est une maladie héréditaire rare qui affecte la coagulation. Elle réclame des soins rapides pour les patients. En raison du degré de spécialisation requis et du coût des médicaments, les lieux de soins sont rares sur le territoire. Il y adonc un fort enjeu relatif à l’accessibilité. En Bretagne, les patients les plus sévèrement atteints par la maladie ont été observés en plus forte proportion que les autres à proximité des centres de traitement de l’hémophilie. Pourtant, ladistance n’est pas le seul critère jouant sur la qualité de l’accès aux soins. L’expérience personnelle, la facilité à se déplacer ou la sévérité de la maladie peuvent contraindre ou faciliter l’accès aux soins. En cas d’urgences, les patientsne rejoignent pas toujours le lieu de soins le plus proche, parce qu’ils privilégient les structures spécialisées dans l’hémophilie. Des cas de mobilités résidentielle provoqués par la mauvaise accessibilité ont été observés en Bretagne. Parailleurs, la maladie limite la mobilité quotidienne et occasionnelle, agit comme une contrainte supplémentaire dans la recherche d’un emploi ou dans le cadre de l’accession à la propriété. La thèse a ouvert des perspectives d’étude surl’accessibilité à l’échelle nationale ou élargies à d’autres maladies hémorragiques. Méthodologiquement, on a montré l’intérêt de l’emploi successif de SIG, d’un questionnaire et d’entretiens auprès des patients / Haemophilia is a rare hereditary disorder affecting blood clotting. It needs quick care for patients. Considering the specialization required for health care and the costs of the medicines, healthcare resources are pretty sparse on theterritory. Accessibility is then a major issue. In Brittany, patients living with a severe form of the disease have been observed in the areas closed to the haemophilia centres in wider proportion than the others. Nevertheless, distance is not the onlycriteria related with the quality of healthcare access. Life experience, ease of movement or severity of the disease can also constraint or facilitate healthcare access. Each patient has its own perception of distance. In case of emergency, patients do not always reach the closest hospital. They prefer to go in a hospital specialized in haemophilia care. Some cases ofresidential mobility have been noticed in Brittany. Otherwise, haemophilia limits the daily and occasional mobility, affecting joins, acts like as an additional constraint in job search or in the pursuit of homeownership. The thesis has openedstudies opportunities at a national scale or extended to others blood clotting disorders. Methodologically, we confirmed the interest in using successively GIS, questionnaires and interviews with patients

Les vallées du bassin versant de la Maine forment des paysages diversifiés soumis à des enjeux multiples(étalement urbain, activités agricoles, boisements). Les interactions entre l’eau et les activités humainesprésentent une certaine variabilité. Pour rendre compte des caractéristiques des vallées, de leurs diversités et deleurs singularités, la recherche est fondée sur les descripteurs objectifs (matériels) en utilisant d’une approche multiscalaire et reproductible. Une typologie des types de vallées est réalisée en s’appuyant sur une approche morphologique (MNT/analyse spatiale) pour caractériser les morphologies de vallées et une approche des modes d’occupation du sol (traitement d’images LANDSAT ETM+7) pour renseigner les types de couvertures du sol.23 types des paysages de vallées sont identifiés. La typologie met surtout en évidence la diversité de paysages devallée, pourtant souvent négligée par les approches classiques. La confrontation des résultats de cette typologieavec les atlas des paysages valide les types de vallées. Un suivi des changements dans les vallées du bassinversant de la Maine est mesuré, à partir d’images LANDSAT TM 1984 et ETM 2003, en utilisant les outilsgéomatiques (télédétection, SIG et techniques statistiques). Les méthodes et les procédures adoptées dans cetterecherche sont la cartographie de l’occupation du sol, l’obtention d’indicateurs et la cartographie deschangements. Les vallées intermédiaires sont les vallées les plus soumises aux changements, alors qu’aucontraire, les vallées jugées remarquables (gorges, vallées très encaissées et les basses vallées) sont les valléesayant le moins évolué. La détection des changements par type de vallées met en avant l’intérêt de combinaisond’approches morphologiques et d’approches d’occupation du sol, ce qui permet de montrer l’influence de naturedes reliefs à l’évolution d’occupation du sol. La confrontation des types de vallées avec les politiques paysagèrespermet de mettre en évidence le rôle des acteurs dans la gestion de ces espaces. Ainsi, le travail avec d’autrestypes des données, d’autres zones et avec une échelle plus fine permet de valider les résultats tirés des vallées dubassin versant de la Maine. / The valleys of Maine Basin contain diverse landscapes subjected to multiple issues (urban sprawl, agriculturalactivities, and afforestation). The interactions between water and human activities have some variability. In orderto reveal the characteristics of the valleys, their diversity and their singularities, the research is based on thedescriptors objectives (hardware) using a multi-scale approach and reproducible. A typology of types of valleysis performed based on a morphological approach (MNT / spatial analysis) to characterize morphological formsvalleys and approach patterns of land cover (processing of images LANDSAT ETM +7) to inform the types ofland cover. The typology particularly highlights the diverse landscapes of valleys often neglected by classicapproaches. Comparing the results of this typology with the atlas reveals the importance of landscape andvalidation of type’s valleys. Monitoring changes in the valleys of Maine Basin is measured from LANDSAT TM1984 and ETM 2003, using geometrics tools (remote sensing, GIS and geo-statistical techniques). The methodsand procedures adopted in this research were the cartographic of land cover, subtraction indicators and mappingchanges. The intermediate valleys are valleys most subject to change, but, on the contrary, remarkable valleys(gorges, valleys and very steep low valleys) are the valleys less subject to change. The change detection byvalleys types emphasizes the interest combining morphological approach and the approach of land cover andthereby shows the influence the nature of reliefs to changing land cover. The confrontation the types of valleyswith landscape policies can highlight the role of stakeholders in the management of these areas. Thus, workingwith other types of data, and other areas with a finer scale can validate the results from the valleys of MaineBasin.

L'analyse de la Polarimétrie SAR pour la détection des structures archéologiques de surface et de subsurface du site de Gebel Barkal (Sudan), inscrit dans la Liste du Patrimoine Mondial depuis 2003, est l'objectif des travaux de recherche effectués dans le cadre de cette thèse de doctorat. En particulier, les capacités de pénétration dans le sol des bandes C et L ont été analysées grâce à l'utilisation des images des capteurs ALOS PALSAR (archivées) et RADARSAT-2 (spécifiquement acquises). En outre, l'activité de recherche illustre les potentialités de l'intégration des données satellitaires polSAR et optiques dans un projet SIG dédié, réalisé grâce à une collaboration avec les Universités de Turin et de Venise (Italie). La surveillance des sites archéologiques au moyen des images satellitaires polSAR représente un avantage considérable pour la recherche archéologique, alors que les anomalies détectées peuvent concerner les opérations de fouille ou être vérifiées au sol, comme démontré dans ce manuscrit, ou encore elles peuvent contribuer à la réalisation des plans d'intervention pour les sites archéologiques en péril. / Aim of PhD research is to exploit SAR Polarimetry technique for the identification of surface and subsurface archaeological features in the site of Gebel Barkal (Sudan), inscribed in the UNESCO World Heritage List since 2003. Sand penetration capability of both C-band and L-band sensors are discussed analysing archived ALOS PALSAR and RADARSAT-2 specifically acquired (2012-2013) images. Moreover, the research activity illustrates the potential of integrating SAR polarimetric and optical satellite data in a dedicated GIS project, realised in collaboration with the Universities of Turin and Venice (Italy). The monitoring of ancient sites by means of remotely acquired polarimetric SAR data represents a benefit for the archaeological research, where detected anomalies can address archaeological excavations or ground truth verification, as shown in the PhD dissertation, and where threatening factors affect the integrity of a cultural site.

Cette recherche a pour objectif d'étudier l'impact des micro-ondes sur des structures archéologiques toujours visibles de l'ancienne cité de Samarra, la capitale de l'ancien Abbasside Califat situé en Iraq. Trois zones ont été sélectionnées pour cette recherche Doctorale : une cité octogonale, trois champs de courses et la cité de al-Mutawakkiliyya. Les menaces à lesquelles le site est exposé et son importance historique ont permis d'inscrire la cité sur la liste UNESCO des sites en danger (2007). Cela a donné une raison de plus pour enquêter sur cette zone au moyen des capteurs SAR RADARSAT-2 et ALOS PALSAR. Le potentiel de l'imagerie SAR, en fait, est bien connu, en particulier pour les régions du Monde où des enquêtes in situ ne sont pas autorisées en raison de l'instabilité politique (comme dans le cas de Samarra) et en raison de la possibilité d'acquérir quelque soit la couverture nuageuse et dans tout genre d'illumination (jour / nuit). / This work has as goal to study the microwaves behavior over the archaeological structures still visible in the historical city of Samarra, the capital of the ancient Abbasid Caliphate located in Iraq. Three areas were taken into account for the Ph.D. research: an octagonal city, three racecourses stadiums and the city of al-Mutawakkiliyya. Threats to which the site is exposed and its historical importance let the city to be inscribed in the list of UNESCO sites in danger (2007). This gave a reason more to investigate this area by means of SAR RADARSAT-2 and ALOS PALSAR satellites. SAR potentiality, in fact, is well known, in particular for those areas of the World where surveys in situ are not allowed because of political instability (as in the case of Samarra) and because of the possibility of acquiring with any cloud cover conditions and in any kind of illumination (day/night).

I en artikel i SAOB författad år 1933 beskrivs uttrycket i och för sig som en prepositionsfras med funktionen att framhålla hur någonting är beskaffat i sig självt. Vid sidan av i och för sig nämns variationsmöjligheterna i och för sig själv, i sig och i sig själv. Idag är i och för sig ett lexikaliserat satsadverb med koncessiv innebörd. En jämförelse mellan hur i och för sig används idag och hur uttrycket be­skrivs i SAOB ger vid handen att uttrycket måste ha genomgått en grammatikalisering. Syftet med den här undersökningen är att beskriva hur grammatikaliseringen av i och för sig har gått till. Materialet för undersökningen är excerperat från Språkbankens korpusar, och utgörs av tidningstext från år 1820 till och med år 2013. Sammantaget består materialet av 1000 meningar med belägg på i och för sig, fördelat på 20-årsperioder, med hundra belägg från varje period. Undersökningen består av dels en syntaktisk, dels en semantisk analys. Den syntaktiska analysen utgörs huvudsakligen av en funktions- och positionsanalys. Därtill har jag studerat när varianten i och för sig själv försvann ur materialet samt kartlagt avvecklingen av förekomster av i och för sig efter negerande och fokuserande adverbial i satsens mittfält. Samtliga tre syntaktiska delanalyser syftar till att fastställa dels när i och för sig börjar användas på det moderna sättet, dels när den äldre varianten inte längre är gångbar. Den semantiska analysen går ut på att analysera hur den koncessiva betydelsen kan ha blivit en del av uttryckets semantik genom inferens från kontexten i meningar där uttryckets betydelse var vag eller polysem. Genom att resonera utifrån resultatet från den syntaktiska och den semantiska analysen besvarar jag sedan hur semantik och syntax verkar ha samspelat i processen. Resultatet visar att den moderna användningen av i och för sig började kunna användas vid sidan av den äldre omkring år 1920. Fram till omkring år 1970 kunde i och för sig användas dels med antingen entydigt äldre eller entydigt modern betydelse och funktion (entydigt äldre var vanligare i början av grammatikaliseringsprocessen och entydigt modern var vanligare mot slutet), dels i kontexter där både den äldre och den moderna tolkningen var möjliga. Ur syntaktiskt perspektiv innebär dessa tvetydiga användningar att inga formella hinder fanns för endera tolkningen. Ur ett semantiskt perspektiv innebär tolkningsmöjligheten att betydelsen var vag eller polysem. Den här typen av användningar som är syntaktiskt tvetydiga och semantiskt vaga/polysema var vanliga under 1940-, 50- och 60-talen. Yttrandet som helhet betyder ofta ungefär samma sak i dessa användningar, oavsett om i och för sig tolkas som äldre eller modernt. Således kan syntaktiska reanalyser och semantiska omtolkningar ske utan att det påverkar kommunikationen. Det är främst genom dessa användningar som grammatikaliseringen av i och för sig bedöms ha skett.

Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod för skriv- och läsinlärning som grundades i Arne Tragetons forskningsprojekt. Metoden ASL går ut på att eleverna, till skillnad från traditionell skrivoch läsinlärning, börjar med skrivningen innan läsningen. Inom ASL används digitala verktyg med talsyntes för att underlätta vid skrivinlärning. Talsyntes är när ljud, kopplat till tangent, ord eller text, uppläses i samband med att man skriver på dator eller lärplatta via ett talsyntesprogram, t.ex Skolstil. Syftet med studien är att återge hur lärare beskriver sitt arbete med metoden ASL i den svenska grundskolan, vad införandet av ASL har inneburit för lärarna, samt belysa hur metoden verkar relevant i ett perspektiv av sociokulturell lärandeteori. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod där fem lärare intervjuades. Resultaten visar att de intervjuade lärarna inte enbart arbetade med metoden ASL, utan anpassade metoden efter elevernas behov och skolans resurser. Gemensamt hos alla intervjuade lärare var att metoden ASL har haft stor framgång i klassrummen och att ingen av dem vill gå tillbaka till en mer analog undervisning med penna och papper.

Les bactéries ont colonisé toutes les niches écologiques de la planète. Plus précisément, les sols sont l’hôte de la plus grande biodiversité terrestre, la faune microbienne. Cette grande diversité de bactéries et leur relative ubiquité rendent difficile l’identification des variables contrôlant la distribution spatiale des bactéries vivant dans le sol. Comme les bactéries du sol jouent un rôle important dans les grands cycles biogéochimiques globaux, il est important de mieux comprendre les variables qui peuvent influencer la composition bactérienne des sols. Dans cette thèse, nous émettons l'hypothèse que l'hétérogénéité de la composition de la communauté bactérienne apparaît à la même échelle spatiale que l'hétérogénéité des propriétés physico-chimiques du sol. Afin de comprendre la relation entre la composition bactérienne des sols (à l’échelle d’une carotte de sol jusqu’à l’échelle d’une région entière du nord de la France) et les paramètres physico-chimiques du sol à différentes échelles spatiales, nous allons utiliser une approche intégrant des données issues d’analyses SIG (Système d’Information Géographique), d’analyses physico-chimiques du sol et d’analyses des communautés bactériennes du sol. A travers une suite de trois expérimentations, nous allons répondre à trois questions: Est-ce qu’une pression environnementale uniforme à une plus grande échelle (cm) peut atténuer l’hétérogénéité microbienne à micro-échelle? Est-ce que les variables ayant une distribution spatiale suivant un gradient géographique sont des variables structurant fortement la distribution spatiale des bactéries à l’échelle de ce même gradient? Est-ce que certains bio-indicateurs à grandes échelles peuvent intégrer des groupes de variables pour modéliser la distribution des bactéries pour une région entière ? / The bacteria have colonized all the niches of the planet. Specifically, soils are home of the largest terrestrial biodiversity, microbial fauna. This great diversity of bacteria and their relative ubiquity make it difficult to idendified variables driving the spatial distribution of bacteria living in the soil. As soil bacteria play a significant role in the main global biogeochemical cycles, it is important to better understand the variables that can influence bacterial composition of soils. In this thesis, we hypothesize that heterogeneity of the bacterial community composition appears at the same scale level as the heterogeneity of soil physicochemical properties. In order to understand the relationship of bacterial composition of soils (from core experiment to field study in large region in the northern France) and soil factors at different spatial scales, we will use an approach coupling GIS tools, soil physico-chemical analysis and 16S rRNA gene NGS. With Three set of experiment we will answer three questions: Can a uniform environmental pressure at a larger scale (cm) overcome microbial micro-scale heterogeneity? Are geographical gradients strong drivers of the microbial community structure at the scale of the gradient? Do large-scale geographical features that integrate groups of parameters model the differences in microbial community structure for an entire region?