Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten. Slutsatsen vi kom fram till var att i vilket behandlingspedagogiskt arbete som helst kan det salutogena perspektivet vara en tillämpningsbar möjlighet som främjar bestående förändring i riktning mot ett gott liv.

This study aims to seek knowledge of the salutogenic model within geriatric care. This is done by problematizing the female geriatric care personnel’s everyday life and conditions. The study’s comparative empirical focus includes interviews with ten women that work within geriatric care, at two different workplaces. The method used is thus qualitative. The theoretical framework that has been applied on the study’s empirical material concerns structural difficulties for female geriatric care personnel that are working salutogenically in practice. The conclusion offers a discussion of what we have established through the examination of what enables the realisation of the salutogenic model within geriatric care. The central findings in the study are that flexibility, scope for action and continuity works as fundamental conditions for geriatric care personnel. Moreover, an interesting aspect that is discussed is how the employees adjust to the fact that it is favorable, for both the elderly and the personnel, to only do the most essential tasks. Furthermore, the strengths and weaknesses of the study are discussed, as well as motivation for further research within the field.

Bakgrund: Sår är en hudskada där vävnader separeras ifrån varandra med funktions- och/eller vävnadsförlust. Det definieras som svårläkt om det efter 12 veckor uppvisar tecken på försenad samt sekundär sårläkning. Venösa bensår är det vanligast förekommande svårläkta såret.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med ett svårläkt venöst sår på nedre extremiteter.Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på kvalitativ design skriven med induktiv ansats.Resultat: Den subjektiva upplevelsen av att leva med ett svårläkt sår påverkades av biologiska, mentala och sociala dimensioner. De upplevelser som härrördes från fysiska symtom bestod av smärta, odör, exsudat, störd sömn samt ofrivillig inaktivitet. Till de mentala dimensionerna härrördes positiva och negativa emotioner. De negativa bestod av skam, oro, sorg, rädsla, förtvivlan, försämrad självkänsla och självförtroende, försämrad självbild samt depression. Den positiva emotion som framkom var hopp. Dessutom hittades kognitiva dimensioner gällande coping och kunskap. Den sociala dimensionen påvisade hur relationen mellan människa-närstående-vårdpersonal påverkade och påverkades av upplevelsen av att leva med ett svårläkt sår.Slutsatser: För att främja hälsa bör smärtlindring prioriteras vid vård av svårläkta venösa bensår. Smärta är ett fysiskt symtom som påverkar hela människan. Den bidrar till en negativ spiral med sämre välmående, minskad aktivitetsförmåga, social isolation och depression. Genom att tillämpa ett salutogent förhållningssätt kan smärtlindring främjas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers förståelse för och arbetssätt gällande det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Detta har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer av skolkuratorer på olika grundskolor med olika förutsättningar men under samma lagliga uppdrag, Lgr 11. Empirin från intervjuerna har analyserats genom begreppet KASAM utifrån Antonovskys salutogena teori samt Svenssons definition av begreppet Handlingsutrymme utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetets utförande är avhängigt av begreppets tolkning, kurators erfarenhet och kunskap, organisationens känsla av sammanhang samt hur väl rektor är insatt och främjar uppdraget. Slutsatsen är att när kunskap och samsyn om innebörden av det hälsofrämjande uppdraget saknas, så uteblir det salutogena synsättet vilket föranleder fortsatt traditionellt arbete med patogen ingång.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande hos barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjälp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers inställning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tog också reda på intervjupersonernas uppfattning om det fanns något område hos barn som utvecklades särskilt positivt under lekarbetet. Vi granskade även lekarbetspedagogernas uppfattning om deras lednings och kollegors kunskap om lekarbete som en specialpedagogisk metod.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn till utlandsfödda föräldrar. Samtliga intervjuade lekarbetspedagoger anser att barns emotionella och kognitiva utveckling förbättras i hög grad av lekarbete.

Med ett stort intresse för holistisk hälsa ville vi genom denna litteraturstudie synliggöra yoga som metod inom socialt arbete. Syftet var att undersöka hur yoga har provats som hälsofrämjande metod inom socialt arbete samt vilka eventuella effekter det haft på människors hälsa och välmående. Resultatet analyserades ur ett salutogent perspektiv för att söka förståelse för hur man genom yoga kan skapa och/eller upprätthålla god hälsa hos människor. Studiens resultat visade att yoga provats som metod för flera olika typer av klientgrupper och att yoga kan ha positiva effekter på människors hälsa och välmående. De positiva effekterna rörde både den fysiska, mentala och själsliga hälsan. Inga negativa effekter eller risker för människors hälsa och välmående framkom i denna studie och några tänkbara anledningar till det diskuteras / With a great interest in holistic health, we wanted to make yoga visible as a method in social work through a literature study. The purpose was to investigate how yoga previously has been tried as a method and what possible effects it has on human health and well-being. The results were analyzed using a salutogenic perspective to seek understanding of how yoga can create and / or maintain good health in humans. The results of the study showed that yoga has been tried for several different types of client groups and shown positive effects on human health and well-being. The positive effects affected both physical, mental and spiritual health. No adverse effects or risks with using yoga emerged in this study but possible reasons for this are discussed.

<p>Sammanfattning:</p><p>Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning. Även andra organisationers och institutioners hemsidor användes vid sökning. Resultatet analyserades och presenterades med hjälp av dataprogrammet Microsoft Excel och visade att det över lag fanns en hög känsla av sammanhang hos eleverna inom avsnitten skolmiljö och sociala relationer, dock med en signifikant skillnad när det gällde området studier. Vidare fanns även könsskillnader gällande de beskrivna områdena. Av detta drogs slutsatsen att respondenterna sade sig besitta en relativt hög känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.</p>

Sammanfattning: Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning. Även andra organisationers och institutioners hemsidor användes vid sökning. Resultatet analyserades och presenterades med hjälp av dataprogrammet Microsoft Excel och visade att det över lag fanns en hög känsla av sammanhang hos eleverna inom avsnitten skolmiljö och sociala relationer, dock med en signifikant skillnad när det gällde området studier. Vidare fanns även könsskillnader gällande de beskrivna områdena. Av detta drogs slutsatsen att respondenterna sade sig besitta en relativt hög känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

Chronic illness is associated with conditions that may result in psychological ill-health in the adolescence. Consequently there is a need for development of preventive psychosocial support interventions for this target group. The objective was to develop, implement, and evaluate the effect of supportive intervention group program for teenagers suffering from chronic illness - aiming at increasing quality of life and supporting mental and physical health. Method: Six different intervention groups were conducted between 2007 and 2011, age 13–17. The participants diagnoses were Diabetic, Epilepsy, Lung/allergy and Turners syndrome. Eight sessions, once a week, two hours each time. Parents participated on the first and last occasion in all groups. Psychodrama exercises complemented group sessions. All groups had a part of the same program as starting point, with the two main points; psychosocial education and salutogenetic approach with adherence to Aaron Antonovskys theory on “Sense of Coherence” (SOC). Results from the evaluation with the questionnaires SOC-13 and The Ladder of Life, indicate increased mental well-being and sense of meaningfulness for all groups directly after the intervention. The qualitative evaluation show, that to meet others in the same situation created hope and the program contributed to notable therapeutic effects.

Detta är en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vårdavdelning har haft av ett påbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod är idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehållande hälsopromotion. För att ta reda på gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod. Därefter förändrades valet av analysmetod till en blandad metod istället. Detta för att kunna visa en så rättvis bild som möjligt av informanternas uppfattningar. Fenomenografin är fördelaktig gällande analysen av det syfte som är formulerat, vilket är att förstå på vilka olika sätt som deltagarna har uppfattat den aktuella grupputvecklingsmetoden. Resultatet som visade sig i studien var att arbetsmetoden för grupputveckling till viss del har gett ett positivt resultat. Dock visade det sig att alla uppgifter som skulle genomföras inte ännu hade hunnit fullföljas. Detta på grund av svårigheter med att finna vikarier till en slimmad vårdavdelning. Tidsaspekten för denna studie har varit 10 veckor.