Inledning: Det finns relativt lite forskat kring ämnet om hur ridsport påverkar människor och speciellt hur den påverkar människor som är fysiskt och psykiskt friska. Utifrån det väcktes ett intresse i att undersöka hur en grupp unga kvinnor upplever sig påverkas av ridsporten utifrån ett salutogent perspektiv.  Syfte:  Syftet med föreliggande studie är att utifrån unga kvinnors perspektiv studera och analysera hur de påverkas och upplever sig utvecklas av att hålla på med ridsport samt se till vilken betydelse hästen har för dem. Vidare kommer deras upplevelser förstås utifrån begreppet känsla av sammanhang (KASAM).   Metod:  I föreliggande studie valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån att de ansågs kunna svara på syftet och forskningsfrågorna på bästa sätt. Intervjuerna spelades in och materialet har transkriberats för att senare kodas, tematiserats och summerats. Ett bekvämlighetsurval samt målinriktat urval användes och det genomfördes fyra stycken intressanta intervjuer med personer som har erfarenhet av att vara eller är aktiva inom ridsporten. Resultat:   Resultatet visar att ridsporten bidrar till en mängd positiva faktorer. Bland annat blir personerna lyckliga av att vara i stallet, de utvecklar personliga färdigheter i form av ansvarsförmågor, ledarskapsförmågor och ökat självförtroende. Det finns en stor gemenskap och hästen har en betydelsefull roll. Sett utifrån känsla av sammanhang bidrar ridsporten till känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Deras upplevelser av ridsporten kan förklaras utifrån KASAM-begreppet och de bidrar följaktligen till en ökad hälsa.

Studien syftar till att öka kunskap och förståelse för hur olika grundskolor i Södra Sverige arbetar hälsofrämjande för att skapa god hälsa bland eleverna. Studiens målgrupp är skolans elevhälsoteam.Skolornas hälsoarbete belyses ur ett salutogent perspektiv där huvudfokus ligger på det hälsofrämjande arbetet snarare än det patogena, sjukdomsförebyggande. Studien har resulterat i en ökad uppfattning om de olika skolornas elevhälsoarbete samt elevhälsorepresentanternas upplevelser av det egna hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Särskilt intressant för studien var elevhälsoteamens positiva respons till en eventuell samverkan med en folkhälsovetenskaplig kompetens, som fullt ut kan arbeta med hälsofrämjande insatser. Detta skulle kunna resultera i avlastning av arbetsuppgifter för elevhälsans medicinska kompetenser.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och analysera hur elevhälsa tillämpas iskolan. Hur tolkar rektorer elevhälsouppdraget? Hur beskriver rektorerna att elevhälsoarbetesker i praktiken? Vilka problem och möjligheter ser rektorerna gällande elevhälsoarbete irelation till de olika professionerna på skolan? Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Materialet till studien samlades in genomintervjuer via telefon eller videosamtal med fyra rektorer och två biträdande rektorer som allavar ansvariga för elevhälsan på skolan. Intervjuerna analyserades utifrån teoriledd tematiskanalys, med Antonovskys teori om salutogenes och patogenes samt systemteoretiska begreppsom utgångspunkter. Resultat: Rektorerna tolkar att elevhälsa är allas ansvar och en del av allt som görs på skolansamt att man inte kan särskilja hälsa och lärande från varandra. Rektorerna beskriver främst attde arbetar förebyggande och hälsofrämjande i praktiken genom att skapa trygghet och ett braklimat på skolan, samt arbeta med kompetensutveckling och struktur. Vid särskilda insatser påindividnivå hanteras elevens svårigheter främst genom att man ger pedagogiskt stöd ochhandledning till lärarna. I relation till skolans olika professioner beskriver flera rektorer att detär viktigt med en enad kultur kring elevhälsoarbetet, men att det kan vara problematiskt ipraktiken på grund av misstänksamhet mellan professionerna. För att systemet ska utvecklassom helhet, behöver professionernas kompetens användas så klokt och effektivt som möjligt. Slutsats: De studerade rektorernas skolor arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande,enligt rektorerna själva. Vi ser även ett skifte från det patogena till det salutogena perspektivet,där de aspekter som skapar hälsa är mer närvarande och elevens svårigheter sätts i sin kontext.Studien visar att skolorna arbetar aktivt med och satsar på elevhälsa, samt att rektorerna är välinsatta i området, vilket är en viktig förutsättning för att tillämpa elevhälsa i skolan på ett brasätt. / Aim: The purpose is to investigate and analyze how student health is applied in school. Howdo principals interpret the student health assignment? How do the principals describe that the work with student health takes place in practice? What problems and opportunities do the principals see regarding the work with student health in relation to the various professions at the school? Method: The study is based on a qualitative approach. The material for the study was collected through telephone interviews or video calls with four principals and two assistant principals, all of whom were responsible for student health at the school. The interviews were analyzed on the basis of theory-led thematic analysis, using Antonovsky's theory of salutogenesis and pathogenesis as well as systems theory concepts. Results: The principals interpret that student health is everyone's responsibility and part ofeverything at school, one cannot distinguish health and learning from each other. The principals mainly describe that they work preventive and health-promoting in practice by creating securityand a good climate at the school, as well as working with competence development and structure. In the case of particular insertion on an individual level, the student's difficulties aremainly handled by providing pedagogical support and guidance for the teachers. In relation to the school's different professions, several principals described that it is important to have aunified culture around student health, but that it can be problematic in practice due to suspicion between the professions. In order for the system to be developed as a whole, the skills of the professionals need to be used as wisely and efficiently as possible. Conclusions: The studied principals schools work mainly with health promotion and prevention, according to the principals themselves. We can also see a shift from the pathogenicto the salutogenic perspective, where the aspects that create health are more present and the student's difficulties are put in context. The study shows that the schools work actively with and invest in student health, and that the principals are well versed in the area, which is an important prerequisite for applying student health in the school in a good way.

Ekström Gustavsson, Kristoffer (2018). Uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete hos lärare i ett arbetslag. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: forskning kring elevhälsa, förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad och fokuserar EHT:s arbete på organisationsnivå. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är en del av skolans dubbla uppdrag och ska genomsyra hela verksamheten (SFS 2010:800). Därför är det intressant att undersöka lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Syfte och frågeställningar:Syftet med den här studien är att undersöka hur ett antal lärare inom ett arbetslag uppfattar vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär.Studien definierar följande frågeställningar:1.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar hälsofrämjande?2.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar förebyggande?3.Hur kan lärarnas uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete tolkas utifrån Antonovskys teorier kring känsla av sammanhang?Teori: studien lutar sig mot Antonovskys (2005) teorier kring känsla av sammanhang, KASAM för att relatera tolkningen av lärarnas uppfattningar och deras beskrivningar av hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande till ett större sammanhang. Vidare presenteras forskning kring hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolan.Metod: det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem olika lärare i ett och samma arbetslag på en grundskola. Den insamlade empirin har sedan bearbetas och tolkats med en fenomenografisk ansats och sammanställs i sk. beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna analyseras därefter utifrån fr. a. Antonovskys KASAM. Resultat: studiens resultat beskriver två kategorier av uppfattningar hos lärarna. Kategorin Hälsofrämjande, ärlighet och tillit kännetecknas av en uppfattning av att hälsofrämjande innebär ett ärligt och tillitsfullt förhållningssätt. Kategorin Förebyggande relationer kännetecknas av en uppfattning av att förebyggande arbete innebär att bygga relationer. Resultatet visar också hur lärare beskriver hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom empowerment processer och coping strategier vilket skapar känsla av sammanhang. Resultatet indikerar möjligheten att på organisationsnivå planera förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån ett bottom-up perspektiv där lärare kan bli elevhälsans förlängda arm.Specialpedagogiska implikationer: specialpedagogen är en del av elevhälsoteamet (EHT) och ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Samtidigt sker specialpedagogens arbete till stor del i samverkan med lärare i arbetslag i en verksamhet som inte sällan kräver ett reaktivt arbetssätt. Kunskap kring lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete kan stödja specialpedagogen och EHT i arbetet att rikta om fokus på förebyggande arbete från att vara övervägande reaktivt till att bli mer balanserat och proaktivt och hälsofrämjande.

Utifrån statistiken från 2017 diagnostiserades cirka 61 000 individer med cancer, vilket är en ökning med 1 336 fler fall jämfört med året innan. Dessutom räknar man med att det om 20 år kommer vara 100 000 nya fall per år som diagnostiseras och att var tredje svensk kommer att få en cancersjukdom. Incidensen av cancer i Sverige fortsätter att öka men samtidigt har det skett stora framsteg inom behandlingen av cancer. Mycket, tack vare att forskningen har gått framåt. Trots en mängd forskning kring de positiva effekterna av att vara fysiskt aktiv under sin behandling, såsom ökad livskvalitet, minskad fatigue och dödlighet är rekommendationerna gällande fysisk aktivitet för individer under behandling av cancer begränsad och styrs av olika faktorer inom läkarvården. Dessutom visar forskning på att det är få individer med cancerdiagnos som är fysiskt aktiva under – och efter sin behandling.Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser individerna hade i förhållande till fysisk aktivitet och livskvaliteten. Men också vilka förutsättningar individerna lyfte fram som begränsade eller främjade den fysiska aktiviteten under behandling av cancer. Insamlingen av empirin i denna studie skedde via semistrukturerade intervjuer med sex individer, både män och kvinnor med olika cancersjukdomar.Utifrån teorin KASAM som innefattar tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och ett salutogenetiskt perspektiv, vilket innebär att försöka att förklara varför individer med cancer hamnar vid den positiva polen i dimensionen hälsa-ohälsa och hur de gör det, analyserades sedan den insamlade empirin. Sju underkategorier skapades utifrån empiriinsamlingen och var följande: vana och kunskap, balans och förutsättningar, vilka går under dimensionen begriplighet.Under dimensionen hanterbarhet kategoriserades: kontroll och acceptans samt socialt stöd. I den tredje dimensionen, meningsfullhet kategoriserades socialt sammanhang och framtid.Resultatet i denna studie visar på att förutsättningar såsom cancerbehandling och typ av fysisk aktivitet både kan begränsa och främja förmågan att vara fysiskt aktiv. Men utifrån tidigare erfarenhet av att vara fysiskt aktiv fanns det vana och kunskap som bidrog till att individerna kunde hantera behandlingsrelaterade symptom och anpassa sin fysiska aktivitet utifrån sitt fysiska – och psykiska mående och på så sätt få en bättre livskvalitet. Resultatet visar också på att socialt stöd, kontroll och acceptans samt sociala sammanhang var av betydelse i förhållande till fysisk aktivitet och livskvaliteten.Dessutom visar resultatet på många likheter såsom en ökad självkänsla, självacceptans, ökat självförtroende, känna gemenskap, samhörighet, glädje, motivation och leva det liv som fanns innan sin cancersjukdom genom att vara fysisk aktiv. Men också att rekommendationer kring fysisk aktivitet från läkarvården upplevdes som bristfällig. Resultatet visade även på små skillnader gällande individernas framtidsplaner inom kategorin framtid samt kring vilken typ av fysisk aktivitet individerna hade erfarenhet ifrån sedan tidigare.Nyckelord:Cancer, Fysisk aktivitet, Förutsättningar, KASAM, Salutogenes, Upplevelser. / Based on the statistics from 2017, about 61,000 individuals were diagnosed with cancer, which meant 1,336 more cases of cancer than the year before. In addition, it is expected that in 20 years there will be 100,000 new cases per year that are diagnosed and that every third Swedish will have a cancerous disease. The incidence of cancer in Sweden continues to increase, but at the same time there has been great progress in the treatment of cancer. Much, thanks to the fact that the research has progressed. Despite a lot of research on the positive effects of being physically active during their treatment, such as increased quality of life, reduced fatigue and mortality, the recommendations on physical activity for individuals during the treatment of cancer are limited and governed by various circumstances in the medical field. In addition, research shows that there are few individuals with cancer diagnosis that are physically active during and after their treatment.The purpose of this study was to investigate what experiences the individuals had in relation to physical activity and quality of life. But also, what presumptions the individuals highlighted as limited or promoted the physical activity during the treatment of cancer. The collection of empirical data in this study was done through semi-structured interviews with six individuals, both men and women with various cancer diseases.Based on the theory Sense of Coherence that includes three dimensions: comprehensibility, manageability and meaningfulness and a salutogenetic perspective, which means trying to explain why individuals with cancer end up at the positive pole in the dimension health-ill-health and how they do it were then analyzed the collected empirical data. Seven subcategories were created from the empirical collection and were as follows: habit and knowledge, balance and conditions, which go under the dimension of comprehensibility. Under the dimension manageability was categorized: control and acceptance as well as social support. In the third dimension, meaningfulness was categorized social context and future. The result of this study shows that presumptions such as cancer treatment and the type of physical activity can both limit and promote the ability to be physically active. However, based on previous experience of being physically active, there was the habit and knowledge that contributed to the individuals being able to handle treatment-related symptoms and adapting their physical activity based on their physical - and mental attitude - and thus getting a better quality of life. The result also shows that social support, control and acceptance as well as social contexts were of importance in relation to physical activity and quality of life.In addition, the result shows many similarities such as increased self-esteem, self-acceptance, increased self-confidence, feeling community, affinity, joy, motivation and living the life that existed before its cancer by being physically active. But also, that recommendations regarding physical activity from the medical service were perceived as inadequate.The results also showed small differences regarding the individuals' future plans in the category of future and about what kind of physical activity the individuals had experience from before.Keywords: Cancer, Experiences, Physical activity, Presumptions, Salutogenesis, Sense of coherence.

Syftet med studien är att utforska orsakerna till att socionomer väljer att gå från kommunalt anställda till att hyra ut sina tjänster via bemanningsföretag. I dagsläget är det främst landets socialförvaltningar som anlitar dessa konsultföretag för att hyra in personal för myndighetsutövning i huvudsak barn- och ungdomsärenden. En kandidatuppsats* som lades fram höstterminen 2015 behandlade en liknande frågeställning och författarna presenterade resultat i form av respondenter (socionomer) som till stor del motiverades till övergången av olika ekonomiska faktorer. Inledningsvis väcktes därför frågan om det fanns socionomer som motiverades till bytet av andra faktorer än ekonomiska. Socionomyrket har enligt tradition snarare förknippats med filantropi och att hjälpa utsatta trots låga löner och ofta en på olika sätt krävande arbetssituation. Mina resultat visar att respondenterna värdesatte att vara en god gräsrotsbyråkrat i förhållande till klienter och brukare mycket högt, vilket också fick flertalet konsekvenser för mina respondenter. Resultaten visar också att mina respondenter hade likartade sätt att hantera det som skedde i och omkring denna process. Respondenterna är fyra till antalet, tre kvinnor och en man i olika åldrar. / The aim with this study is to learn more about the reasons why Swedish social workers start working as social workers for hire, employed by companies and agencies that specialize in renting out qualified staff to organizations. At the moment it is mostly the social services that use this service of renting staff for exercise of public authority in children and youth cases. When choosing this subject I wondered if there were social workers who did not become consultants mainly for different aspects of financial gain, as shown in a report* made by students in Lund last semester. My findings show that my informants sense of being good street level bureaucrats were the most important to them, a fact that had consequences in several ways. My results also show similarities in coping strategies among my informants during this process. I interviewed four informants, three women and one man.

”Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Skollagen 15 kap. 2§) En avklarad gymnasieutbildning är kopplad till folkhälsa. Psykisk ohälsa och arbets­löshet är risker på lång sikt för elever som inte avslutar gymnasieutbildning (Skolverket, 2021). Låg utbildningsnivå, vilket studieavbrott under gymnasiets första år kan ge upphov till, ökar risken för att som vuxen drabbas av nedsatt hälsa. Det förekommer ökad sjuklighet i gruppen med låga betyg från grundskolan. Hög frånvaro under grundskoletiden har starkt samband med låga betygsresultat i åk 9. Folkhälsomyndigheten (2018) anger tydliga kopp­lingar mellan hög frånvaro i gymnasiet eller att inte nå målen i ett eller flera ämnen och studie­avbrott. Studien är baserad på nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten, 2015). Vidare beskrivs det i studien sambandet mellan god hälsa och att ha ett arbete. Det är svårare för lågutbildade att få arbete sedan 90-talet och detta beror på att arbetsmark­naden oftast har krav om minst gymnasieutbildning, även om det formellt inte krävs en sådan. Sammanfattningsvis finns det goda skäl att verka för att människor fullföljer gym­nasieutbild­ningen då detta är relaterat till en god hälsa. I en rapport år 2012 från SKL (numera SKR), Motverka studieavbrott (SKL, 2012), som gjordes på Skolverkets uppdrag, finns belägg för att skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det finns kommuner där andelen som fullföljer gymnasiet är 43 % och kommuner där andelen är 88 %. År 2013 kom man ut med en guide för att kommunerna systematiskt skulle arbeta med skolnär­varofrämjande insatser (SKL, 2013). Den 19 november 2015 utfärdade utbildningsdepartementet ett kommittédirektiv (2015:119) som resulterade i en offentlig statlig utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94). Uppdraget innebar att utredaren skulle kartlägga från­varo som varit återkommande och långvarig i grundskolan. Förslag presenterades på hur närvaro­främjande arbete och åtgärder kan genomföras. I rapporten analyserades riskfak­torer för skol­frånvaro och en uppdelning i tre kategorier gjordes. Dessa faktorer är: skol­relaterade, indivi­duella respektive sociala. Skolinspektionen redogjorde i en rapport 2018 att 18 000 elever i Sverige 2015 hade upprepad ogiltig frånvaro och i utredningen betonade man vikten av rektorernas tidiga agerande och att relationsskapande var väsentligt (Skol­inspektionen, 2018). I flera kommuner har man satsat på att förebygga skolfrånvaro, t.ex. ”Uppdrag psykisk hälsa” (Stockholms län, 2020). I en artikel av Nehez och Schön (2021) presenteras en fallstudie från Malmö om hur grundskolans arbete genom kompletterande kompetenser arbetar i sitt uppdrag att främja närvaron. Skolverket har en rad förslag till rektorer om arbetet med att främja när­varon, där det väsentliga är att sprida kunskaper om orsaker till frånvaro (Skolverket, 2022). Inom området närvarofrämjande arbete finns det flera angreppsätt att undersöka. Min studie är begränsad och avgränsad och jag har valt att ställa frågor till främst skolledare. Fokus ligger på frågor som belyser hur det närvarofrämjande arbetet är organiserat på gym­nasieskolor. Metoderna jag använder är dels intervjuer, dels enkätfrågor. Skolkultur är ett begrepp som används för att beskriva en skolas anda och klimat. Det hand­lar om normer på skolan, om sammanhållning, om kommunikation, om beslutfattande och även om den påverkan som uppstår hos människorna i organisationen (Persson, 2008).

Arbetsmiljöverket (2023) skriver att ca 3000 människor varje år dör en förtidig död på grund av hälsorisker i sitt arbete, där den arbetsrelaterade stressen skördar ca 700 liv varje år. Gruvarbetare utsätts för ett flertal hälsorisker som skiftarbete, ensamarbete, buller och damm och behöver inte ytterligare risker i sitt arbete. Något som visat sig kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljön är ledarskap. Kommunikativt ledarskap har visat sig korrelera med kvalitetsledingsvärderingarna engagerat ledarskap och allas delaktighet, vilka i sig korrelerar med hälsa (Bäckström 2009; Bäckström et al., 2014). Denna studie har fokuserat på hur kommunikativt ledarskap upplevdes påverka medarbetares hälsa, utifrån både medarbetares och arbetsledares perspektiv. Insamlingen av empirin skedde via kvalitativa intervjuer. Resultatet från den här studien visade på att kommunikativa arbetsledare kan reducera stressnivåerna för medarbetarna och också främja medarbetarnas möjlighet till att hantera stress och andra påfrestningar. Genom att kommunikativa arbetsledare är tydliga, närvarande och möjliggörare gör de arbetet begripligt, hanterbart och meningsfullt för medarbetarna. Något som ökade medarbetarnas känsla av sammanhang (KASAM) och på så vis även deras hälsa. Kommunikativt ledarskap upplevdes således av medarbetarna som något som påverkade deras mentala, sociala och fysiska hälsa i en positiv riktning. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Tidigare forskning visar att vårdpersonalen har en viktig nyckelroll i att främja nyblivna mödrars hälsa den första tiden efter barnafödandet. Detta eftersom hälsofrämjande arbete i form av individanpassad informationsförsörjning och kunskapsstöd kan påverka nyblivna mödrars hälsa avsevärt. Uppsatsen har följaktligen fokuserat på att studera hur barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler arbetar hälsofrämjande med nyblivna mödrar. För att kunna undersöka sköterskornas hälsopedagogiska funktion inom den postnatala vården har studien utgått från ett salutogent perspektiv på hälsa samt ett sociokulturellt perspektivet på lärande. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler i Sverige. För att analysera data användes en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att nyblivna mödrars hälsa kan stärkas genom salutogena och pedagogiskt anpassade tillvägagångssätt under den postnatala perioden. Sköterskornas pedagogiska och hälsofrämjande arbete förutsätter förtroendeingivande relationsbyggande gentemot mödrarna och innefattar individ- och behovsanpassat samtalsstöd, informationsförsörjning, tillgänglighet och samarbete med externa resurser. Sköterskornas hänsynstagande insatser hjälper mödrar, oavsett socioekonomiska förutsättningar och etnisk tillhörighet, att hantera sin nya livssituation och stärka ett autonomt moderskap. Sammantaget ökar detta förutsättningarna för en mer jämlik mödravård. För vidare forskning rekommenderas att studera hur båda föräldrarnas hälsa kan främjas i den postnatala perioden.

Bakgrund och syfte: Könsrelaterat våld ses som ett globalt folkhälsoproblem och som den mest genomgripande, men minst uppmärksammade kränkningen mot mänskliga rättigheter. Prevalensen i Sverige har skattats till 10 % med ett troligt stort mörkertal. Sexuella övergrepp kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt och utsatta kvinnor söker för många olika symtom utan att nämna övergreppen. Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och nu sökt sig till självhjälpsgrupper, rörande hälsa, personliga resurser, relationer och omständigheter kring övergreppen, samt hur de upplevt att delta i självhjälpsgrupp (SHG). Metod: Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) och har både kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. Delstudie I (n=81) syftade till dels att mäta Känsla av Sammanhang, KASAM, hos kvinnorna, dels att analysera sambandet mellan KASAM-värde och frågor i ett formulär som konstruerats för delstudie I och II. Delstudie II (n=87) syftade till att mäta psykiska och psykosomatiska symtom (SCL-90-R) hos kvinnorna samt förekomsten av posttraumatiska stressymtom (IES-R). Delstudie III (n=10) hade både kvantitativ och kvalitativ ansats och syftade till att undersöka om och hur kvinnorna verbalt uttryckte outtalad skam via kodord i intervjuer. I den kvalitativa delstudie IV (n=17) intervjuades kvinnorna om upplevelsen av att ha deltagit i en självhjälpsgrupp och om det medfört några förändringar i hälsa, livssituationer och relationer. Resultat: Kvinnorna uppgav attdet vanligaste skälet för att delta i en självhjälpsgrupp var att vilja tala med andra kvinnor med liknande erfarenheter, följt av att få hjälpa varandra. Medelvärdet på KASAM var 104,1 med de lägsta värdena för dem som inte mindes hur många år de varit utsatta (I). De hade en dålig psykisk hälsa och signifikant sämre än en jämförelsegrupp bestående av kvinnliga psykiatriska patienter med olika diagnoser. Resultaten från IES-R visade att 57,5 % av kvinnorna hade värden som indikerade risk för post traumatisk stress (PTSD). I delstudie III framkom att kvinnorna använde kodord som indikerade skambenägenhet. Affekten skam påverkade deras hälsa, syn på sig själva och relationer negativt. Kvinnorna beskrev i delstudie (IV) att självhjälpsgrupperna fungerat som en väg ut ur ensamhet, att deras självbilder förändrats positivt, att symtom som t.ex. depression och ångest minskat samt minskade PTSD-symtom. Dessa förändringar kan indikera att kvinnorna har uppnått empowerment. Konklusion: Problematiken kring sexuella övergrepp som sker under uppväxten är komplext. Att tänka hälsopromotivt – t.ex. genom ett helhetsperspektiv kring hälsa samt delaktighet – kring denna problematik är av vikt för dem som utsatts för övergrepp ocsom behöver adekvat hjälp att bearbeta detta. Detta är också viktigt för professionella behandlare för att kunna ge rätt hjälp. En av hälsopromotionens grundstenar, empowerment, tycks ha uppnåtts i de deltagarstyrda självhjälpsgrupperna. Men självhjälpsgrupper ska endast ses som ett komplement till professionell vård. Därför behöver kunskaper spridas och utvecklas i de sektorer där man möter problematiken. En ökad kunskap bör kunna leda till ökad benägenhet att undersöka om sexuella övergrepp ligger bakom de symtom kvinnor uppvisar. Det är den grund som krävs för att kunna erbjuda en adekvat och rättvis vård