Sammanfattning/Abstract Fogelklou, Charlotte och Olausson, Kim (2023). Främja närvaro – Specialpedagogens betydelse och roll inom skolsystemet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra till ökad kunskap om främjandet av skolnärvaro och specialpedagogens upplevda roll. Skolfrånvaro utgör ett växande och komplext problem som har fångat forskares intresse och många har fokuserat på de bakomliggande faktorerna. I studien har fokus lagts på att undersöka skolors arbete för att främja elevers närvaro samt att studera framgångsrika exempel från olika skolverksamheter. Syftet är även att tydliggöra specialpedagogens roll och uppdrag, samt att identifiera både möjligheter och hinder. Detta kunskapsbidrag är av stor vikt för att förbättra förutsättningarna för elevers närvaro i skolan och därigenom påverka deras utbildning och framtida möjligheter positivt.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger förstår sitt uppdrag och upplever sin roll inom främjandet av närvaro. Studien ämnar även bidra med kunskap om hur elevers närvaro i skolan kan genomföras för att framhäva framgångsrika exempel i olika verksamheter.   Preciserade frågeställningar ●        Vilket uppdrag har specialpedagoger inom området att främja närvaro?  ●        Hur uppfattar specialpedagoger sin roll kopplat till att undanröja hinder, förebygga frånvaro och främja närvaro?    Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfenbrenners (1979) ramverk för att förstå sammanhanget och specialpedagogernas roll på de olika nivåerna. För att fördjupa vår teoretiska inramning ytterligare används Antonovskys (2005) salutogena perspektiv och dess begrepp; känslan av sammanhang (KASAM) inom hälsofrämjande teori.   Metod Vi har valt en mixad metod och använt en förklarande sekventiell design hämtad från Creswell (2017) där forskaren först använder sig av kvantitativa data för att undersöka på bredden och därefter kvalitativ för att undersöka på djupet. Den valda forskningsmetoden innefattar en kvantitativ aspekt genom enkäter samt en kvalitativ aspekt genom semistrukturerade intervjuer. Vid analysen använder vi den hermeneutisk-fenomenologiska analysmetoden, som beskrivs av Eriksson med flera (2019), för att identifiera koder, teman, eventuella motsatsförhållanden och djupare förståelse.   Resultat I studien framkommer det att specialpedagoger kan hjälpa elever att få en känsla av sammanhang i skolan genom att arbeta på olika nivåer enligt Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Enligt studiens resultat spelar specialpedagoger en roll när det gäller att främja elevers närvaro i skolan och hantera problematisk frånvaro genom samarbete med lärare, vårdnadshavare och elevhälsoteamet. Genom att arbeta nära eleverna och deras närmiljö på både meso- och mikronivå samt analysera frånvarostatistik och belysa gynnsamma lärmiljöer på makronivå, kan specialpedagogerna bidra till att skapa en gynnsam och inkluderande skolmiljö. Även om det förekommer vissa skillnader i graden av engagemang inom främjande och åtgärdande områden, är majoriteten av specialpedagogerna involverade i båda dessa områden.   Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens uppdrag är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att arbeta förebyggande och undanröja hinder i lärmiljön. En specialpedagog behöver ha kunskap om närvaro och dess främjande arbete.  Specialpedagogens vana av att se till helheten blir ett viktigt perspektiv vid utredningar kring bakomliggande faktorer och planeringen framåt. Studien strävar efter att dra nytta av specialpedagogers erfarenheter och tidigare forskning för att bygga kunskap om närvaroarbetet på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.   Nyckelord främja skolnärvaro, KASAM, salutogent perspektiv, specialpedagog, systemteori

Resultatet visar på att elevassistenten utgör en heterogen yrkesgrupp utan krav på formell kompetens. Yrkesrollen är oklar och medför varierande arbetsuppgifter mycket beroende på den enskilde elevens behov och skolans organisation. Framträdande är relationen till eleven och dess föräldrar, klasslärare och arbetslag.

No description available.

Syftet med denna studie var att analysera läroböcker som används inom ämnet naturvetenskap. Analysen av läroböckerna utfördes för att undersöka hur hälsa sätts i perspektiv utifrån innehållet. De perspektiv som studerades var det biomedicinska perspektivet och det salutogena perspektivet på hälsa, vilka studerades i relation till kursmålet elever ska få en förståelse för mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra (Skolverket, 2011). Undersökningen utfördes genom en tematisk analys som både var teoristyrd och empiristyrd. De teman som först bearbetades fram var begrepp från kursmålet ovan; Mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer. Metoden hölls dock öppen vid den aktiva läsningen för att nya teman skulle kunna upptäckas, vilket gjorde att analysen blev mer empiristyrd. Analysverktyget var tabeller som visade på citat från de studerade läroböckerna. Tabellerna var konstruerade utifrån två huvudkategorier; den biomedicinska kategorin och den salutogena kategorin. Under båda huvudkategorierna fanns det tre underkategorier som var till för att förenkla analysarbetet. Citaten kunde utifrån denna förenkling beskrivas som att de innehöll ett fokus på sjukdom/skada eller på ett fokus som främjar hälsan. De läroböcker som analyserades var naturvetenskapligt inriktade och riktade mot årskurserna 1-6. Det resultat som analysen ledde fram till var att läroböckerna framförallt riktar in sig på det biomedicinska perspektivet vilket den tidigare forskningen också hade visat. Undersökningens mest intressanta slutsats var att det salutogena perspektivet bredde ut sig mer i läroböckerna som var riktade mot mellanstadiet vilket inte hade åbevisats i tidigare forskning.

Hälsofrämjande ledarskap är ett komplext fenomen som innefattar att främja hälsan i arbetslivet med hälsofrämjande aktiviteter. Studien fokuserade på det salutogena perspektivet, hälsa och hälsofrämjande arbete, arbetsrelaterad stress, arbetsmiljölagen samt ledarskapsteorier som kan kopplas till det hälsofrämjande ledarskapet. Studien syftade till att undersöka ledares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap och resurser som främjar deras hälsa. Elva ledare från två organisationer deltog i studien.  Halvstrukturerade intervjuer genomfördes som kategoriserades genom meningskoncentrering. Analysen resulterade i ett antal slutsatser som var gemensamma för flertalet av respondenterna. Majoriteten av ledarna ansåg sig inte vara hälsofrämjande ledare och var fokuserade på fysiska friskvårdsåtgärder snarare än psykosociala. Ledarna  hade en uppfattning om att det rådde otydlig ansvarsfördelning, bristande kunskap  om hälsofrämjande ledarskap, men tillgång till hälsofrämjande resurser. / Health promotion leadership is complex and includes promoting health in the workplace. The study focuses on the salutogenetic perspective, health promotion, work-related stress, work environment legislation and leadership theories that can be linked to health promotion leadership. This study aims to investigate if leaders have knowledge about health-promoting leadership and access to resources that are health promoting. Eleven leaders from two organizations participated. Semi-structured interviews were conducted thematised through meaningful concentrator. The analysis showed several recurring statements amongst a majority of the respondents which were that the leaders did not view themselves as health- promoting leaders and their focus were on physical working environment rather than psychological. The perception of responsibility in the matter was unclear in both organizations and the leaders generally lacked knowledge of health promotion leadership while having access to health promoting resources.

Denna studie handlar om problematisk skolfranvaro och arbetet med att framja narvaro i skolan. Syftet med studien ar att bidra med kunskap om, pa vilka satt kommunala handlingsplaner for okad skolnarvaro, realiseras och konkretiseras i en skolverksamhet. Genom att utga fran tva kommunala handlingsplaner med tydlig inriktning mot framjande och fdrebyggande verksamhet ar studiens syfte att utifran elevhalsopersonalens perspektiv undersoka hur arbetet omsatts med tanke pa framjandet av skolnarvaron. Studien bestar av atta intervjuer med elevhalsopersonal i verksamheten och en representant fran ett centralt narvaroteam. Undersokningen baseras pa fragestallningar som; Hur tillampas handlingsplanen i verksamheten? Vilka atgarder anser elevhalsan som speciellt framgangsrika for det forebyggande arbetet med att framja skolnarvaro? Hur arbetar elevhalsan med detta forebyggande arbete och vilka samverkansformer anses betydelsefulla for att framja narvaro? Vilka svarigheter och mojligheter ser elevhalsopersonalen med handlingsplanen? De teoretiska ramar som anvands i studien ar ett salutogent perspektiv enligt Aaron Antonovskys teori om KASAM samt Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Resultatet i studien visar att alla medverkande skolor kanner att handlingsplanen fungerar som ett stod i narvaroarbetet liven om arbetet varierar mycket mellan skolorna. De fiesta anser sig liven ha fatt battre kontroll pa franvaron och insatser satts in tidigare an forut. De fiesta skolor ser det som positivt att planen har ett fokus pa det framjande och forebyggande arbetet. Detta visar att narvaroarbete ar ett komplext arbete dar det galler att genom fasta rutiner fa balans i systemet och i ett tidigt skede kartlagga elevens situation, skapa goda relationer, gora anpassningar och satta in stodinsatser for att aka narvaron.

Studiens syfte var att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa såg på delen hälsa i ämnet. Studien ämnade undersöka hur lärarna undervisade i hälsa, hur de tolkade begreppet hälsa och hur de såg på hälsan relaterat till ämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Tidigare forskning visar på att den fysiska aktiviteten med framförallt bollspel och lekar dominerar undervisningen i idrott och hälsa samt att innehåll kopplat till olika perspektiv på hälsa får lite utrymme. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med tolv legitimerade lärare i idrott och hälsa i södra Sverige där intervjuerna kretsade kring lärarnas syn på hälsa och realisering av detta i undervisningen av ämnet. Resultatet analyseras med hjälp av olika teoretiska infallsvinklar innefattande: läroplansteorin, patogena och salutogena perspektivet, KASAM och hälsokorset. Sedan avslutas studien med en diskussion där resultatet kopplas samman med tidigare forskning. Studiens resultat visade bland annat på att den största delen av undervisningen i hälsa i ämnet sker genom fysisk aktivitet. Många lärare kunde själva se att de inte fick med hela hälsoperspektivet i undervisningen, men visste till exempel inte hur de skulle få in den psykiska och sociala hälsan på ett bra sätt eller hur det skulle ha tid med detta. Nästan alla lärare ansåg att hälsa är ett komplext och svårtolkat begrepp.

<p><strong>Abstract </strong></p><p><strong>   </strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong>                  </strong>Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?</p><p>                       – en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nivå:</strong>              C-uppsats i ämnet pedagogik</p><p> </p><p><strong>Författare:       </strong>Ellika Berggren och Ebba Franson</p><p> </p><p><strong>Datum:              </strong>2010-01</p><p> </p><p><strong>Handledare:    </strong>Inger Ahlgren<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong><em>Syftet:</em></strong> Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. <em>Syftet </em>med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla. Hela syftet kommer att utgå från ett salutogent perspektiv.</p><p> </p><p><strong><em>Metod:</em></strong> Studien präglas av en kvantitativ och kvalitativ inriktning. Antonovskys kortfattade livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. I enkätundersökningen deltog 57 elever i årskurs 8 i en hälsofrämjande skola. Bortfallet av dessa utgjorde 15, 7 %. Utav de återstående 48 eleverna valdes 4 personer ut för att delta i en intervjuundersökning. Dessa var en flicka och en pojke med hög KASAM samt en flicka och en pojke med låg KASAM.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat:</em></strong> Medelvärdet av samtliga elevers KASAM-poäng var 66, 7. Den faktor som intervjupersonerna med hög KASAM gemensamt upplevde som meningsfull i skolan var prestation. Utöver den ansåg flickan med hög KASAM att kompisarna var viktiga. Pojken med hög KASAM upplevde utöver prestation att lärarna, organisation och struktur, trygghet samt undervisning var meningsfulla. De faktorer som intervjupersonerna med låg KASAM gemensamt upplevde som meningsfulla var ämnena, kompisarna, prestation och trivsel. Utöver detta upplevde flickan med låg KASAM att fri tid och lärarna var meningsfulla.</p><p> </p><p><strong><em>Nyckelord: </em></strong>Salutogent perspektiv, KASAM, meningsfullhet, hälsofrämjande skola, elever<strong> </strong></p>

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                        – en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola   Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik   Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson   Datum:              2010-01   Handledare:    Inger Ahlgren     Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla. Hela syftet kommer att utgå från ett salutogent perspektiv.   Metod: Studien präglas av en kvantitativ och kvalitativ inriktning. Antonovskys kortfattade livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. I enkätundersökningen deltog 57 elever i årskurs 8 i en hälsofrämjande skola. Bortfallet av dessa utgjorde 15, 7 %. Utav de återstående 48 eleverna valdes 4 personer ut för att delta i en intervjuundersökning. Dessa var en flicka och en pojke med hög KASAM samt en flicka och en pojke med låg KASAM.   Resultat: Medelvärdet av samtliga elevers KASAM-poäng var 66, 7. Den faktor som intervjupersonerna med hög KASAM gemensamt upplevde som meningsfull i skolan var prestation. Utöver den ansåg flickan med hög KASAM att kompisarna var viktiga. Pojken med hög KASAM upplevde utöver prestation att lärarna, organisation och struktur, trygghet samt undervisning var meningsfulla. De faktorer som intervjupersonerna med låg KASAM gemensamt upplevde som meningsfulla var ämnena, kompisarna, prestation och trivsel. Utöver detta upplevde flickan med låg KASAM att fri tid och lärarna var meningsfulla.   Nyckelord: Salutogent perspektiv, KASAM, meningsfullhet, hälsofrämjande skola, elever

Hälsa och lärande påverkas av samma faktorer. En fullständig skolgång av god kvalité är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att motverka ohälsa och utanförskap i samhället. Oavsett vilka förutsättningar och behov eleverna behöver skolan därför erbjuda goda lärmiljöer där skickliga pedagoger verkar i samspel med varandra och eleverna, för att kunna skapa en skola för alla- även de elever som är i behov av särskilt stöd. I det arbetet blir elevhälsan en viktig pusselbit, då det i elevhälsan ska finnas pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk kompetens. Syftet med detta arbete är att få en fördjupad kunskap om och förståelse av den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan. En intervjuundersökning har gjorts med 8 respondenter, 4 yrkesverksamma speciallärare och 4 yrkesverksamma specialpedagoger som alla arbetar i en mellansvensk kommun. Resultatet av intervjustudien visar att respondenterna har likartade uppfattningar om vad den specialpedagogiska kompetensen innebär, men deras arbetsuppgifter skiljer sig åt, liksom hur elevhälsan på deras arbetsplatser är organiserad och vilket utrymme den pedagogiska diskussionen får i det forumet. Av resultatet som framkommit genom intervjuer med de åtta respondenterna så kan några slutsatser dras, bland annat att lokala förhållanden styr vad den specialpedagogiska kompetensen har för arbetsuppgifter på de olika skolorna och i elevhälsan där respondenterna arbetar, samt att den pedagogiska diskussionen i stort verkar försiggå i andra forum än i elevhälsan.