The mental health of students has worsened over the last ten years in form of stress, depression and burnout. Reports on students' health shows that stress is a common occurrence in school. This means that efforts to promote the management of stress among students is important. The school as an arena for public health work is important because half of the Swedish population are students. Earlier studies also show that the degree of sense of coherence (SOC) is a fundamental factor to manage the amount of stress that students are exposed to. The aim of this study was to investigate the prevalence of stress and to what extent students ‘SOC affects the risk of stress regarding age and gender, and if there is any association between stress and SOC. The study is based on a quantitative method based on convenience sample selection and includes 85 respondents between ages 19-42 year. Univariate, Chi two test and binary regression analysis was used to answer the study’s questions. The results of this study showed association between stress and gender where women experienced more stress than men. The result also showed association between stress and the degree of SOC where students with low sense of coherence had seven times higher chance to be often stressed compare to students with high sense of coherence. There where however no association between stress and age as well as between stress and education programs. Further, no association was observed between the degree of SOC and age or between the degree of SOC and gender. The conclusion in this study is that there are differences in stress between gender, where female students reported feeling higher stress compare to male students. An additional conclusion that can be drawn is that there is association between the degree of SOC and stress. Coping and salutogenic perspective was used as a theoretical basis for the discussion of the results.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka skolpersonals upplevelser och utmaningar gällande övergångar för elever till, inom och från grundsärskolan. Genom att besvara forskningsfrågorna är målet att kunna förtydliga vilka framgångsfaktorer kontra riskfaktorer skolpersonalen upplever vid en övergångsprocess. Som datainsamlingsmetod valdes en triangulering bestående av en digital enkätundersökning samt tre fokusgruppsintervjuer. Urvalet till såväl den digitala enkätundersökningen samt fokusgruppsintervjuerna riktades mot personal på förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Analys av data har skett med stöd av den salutogena teorin (Antonovsky) samt transfer. Resultatet av enkäten visar att flertalet av deltagarna framför allt önskar få tillräcklig med tid för att hinna med förberedelser inför en övergång. Samtalen i fokusgrupperna handlar om framgångsfaktorer kontra riskfaktorer som deltagarna upplevt under de övergångar de varit delaktiga i. Studiens resultat är intressant för skolpersonal samt verksamma lärare inom grundskola, grundsärskolan och gymnasiesärskola, speciallärare, specialpedagoger och även personal som arbetar på förskola. Nyckelord: framgångsfaktorer och riskfaktorer, intellektuell funktionsnedsättning, salutogent perspektiv, transfer, övergångar grundsärskola/grundskola.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Komvuxlärare beskriver att de arbetar med motiverande samtal samt deras syn på metoden som en extra anpassning för elever i behov avstöd i vuxenutbildning. För att få svar på mina frågor har jag först studerat tidigare studier som belyser olika typer av forskning kring faktorer som påverkar vuxnas studiemotivation samt implementering av metoden motiverande samtal MI i vuxenpedagogiska verksamheter. Därefter har jag gjort kvalitativa intervjuer med ämneslärare som är verksamma inom kommunal vuxenutbildning. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt för att undersöka variation och mönster i lärarnas uppfattningar om arbete med motiverande samtal. De teman som skapades diskuterades i relation till den tidigare forskningen och jämfördes med MI-sprinciper. Resultatet visade att alla intervjuade lärares erfarenheter och uppfattningar av motiverande samtal med vuxna studerande inte överensstämmer med MI-s grunder. Det innebär att samtalen kunde ses som motivationsstödjande men inte motiverande. Pedagogerna använde inte någon uttalad modell för att stödja sig på vid genomförande av samtalet. Skillnaderna märktes också i att lärarna hade olika åsikter om i vilket syfte motiverande samtal genomföras. Resultatet stämde väl överens med tidigare forskning som uppvisade att kommunikation samt pedagogers förhållningssätt är viktiga förutsättningar för ett konstruktivt samtal med elever i svårigheter om deras mål och behov. Det framkom i studiens resultat att pedagogerna kunde betydligt höja vuxna elevernas studiemotivation genom att med fördel arbeta med motiverande samtal enligt modellen med alla samtalets faser som beskrivs i metoden MI. De kunde också stärka sig i samtalsledarrollen, utveckla sin kompetens efter att ha tillägnat kunskap om MI som en extra anpassning och ett funktionellt arbetssätt med vuxna elever i behov av stöd och deras studiemotivation.

The purpose of this study has been to investigate how special education pedagogues interpret and perform the prevention and promotion assignments in the governing documents as well as how policy is created to deliver it in their own school contexts. I work from a salutogenic perspective focusing on health factors when discussing possibilities but also obstacles to working proactively. The obstacles have been made visible in order to use them as a starting point to discover new possibilities. I utilized semi-structured interviews with seven special education pedagogues from different age groups and cities. Data was collected, analyzed and categorized according to themes from a hermeneutic approach, a so-called hermeneutic spiral. Main themes that allow for a health prevention and health promotion outlook are: 1. shared leadership, 2. clear delegation of responsibilities with mandate, 3. having sufficient time 4. cooperating school culture, 5. positive approach towards work tasks at hand 6. a shared knowledge about governing documents and the schools’ visions.   The involved special education pedagogues interpret the health prevention and promoting assignments as being imperative to be ahead as much as possible, in order to reduce the amount of reactive work. Results indicate that the needs are bigger than the available resources in school contexts, resulting in feelings of moral dilemmas and feelings of insufficiency among the informants. Resources need to be divided between the academic tasks and the health promoting task, enabling all students to get equal possibilities of academic success and minimizing feelings of inadequacy. In this case it is imperative to receive enough support in time. My study is put together as a puzzle, one piece gets added to another, contributing to the bigger picture, aiming to make it as clear as possible. The bigger picture indicates a complex situation where clear leadership along with collaboration towards a common vision is essential. Schools are differently developed in this aspect and frequent changes of principals and staff complicates the systemizing and sustainability of the school culture. The study ends with discussing the main themes from salutogenic theory and background research. The final discussion is directed towards the operational development of school practice and context. My study shows that all the informants want to prioritize health prevention and health promotion work. The assignment is complex and the analysis demonstrates the importance of the principal taking the lead in establishing direction and vision. Special education pedagogues face the difficult situation of needs being greater than resources which makes it impossible to give support to all students who need it. This reality stands in contradiction to The United Nations Child Convention (2011) which is enacted in law, as well as The Salamanca declaration (1996) which states that support to children must have the highest economic priority in order for the education system to enable all children regardless of individual differences to be equally included. The same thing is declared in the school law (2010:800). Student health priorities in the school culture, time for dialogue and reflection as well as less staff turnover are commonly mentioned as health factors to perform the prevention and promotion assignments. In spite of clear governing documents, results show that school practice is not equally accessible for all children which is a worry for the informants. Schools see a reduction in staffing and resources while the academic as well as social needs are rapidly increasing. The student care team members experience more situations involving anxiety, panic attacks and students worrying about not being able to achieve as they wish, along with learning issues. This context can be challenging and mandates need to be clear between staff and given by the principal to avoid conflicts between professional roles risking taking time from the core assignment with the students. Systematic proactivity from screening of health- and risk areas and factors need to be built into all school contexts with the purpose of building bridges from what is working, the health factors, to the areas in need of development according to the salutogenic perspective, where learning and health go hand in hand. Results as well as previous research show that it is important that all professionals within a school are united and can cooperate in supporting the students' learning and well-being. The principal´s view on special education and student support is crucial for equality and accessibility for all students. Improvement of the psychosocial environment shows positive effects on learning and well-being.

Ämnet idrott och hälsa har fått ett större ansvar att lära elever att ta hand om sin hälsa pålängre sikt jämfört med tidigare sekel enligt Larsson (2016, s.266). Sett till dagens samhälle har den psykiska och fysiska hälsan enligt Ekblom och Ekblom (2021, s.19) drastiskt försämrats bland barn och unga. I Sverige har Skolverket (2019, s.37-38; 2021) gått ut med att undervisningen ska ske utifrån ett salutogent perspektiv vilket är en förändring gentemot hur idrott och hälsa har sett ut historiskt. Det har visat sig att hälsoundervisning i skolan har varit bristande (Skolinspektionen, 2021, s.15). Syftet med denna studie är att analysera och diskutera hur lärare undervisar om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på inhämtad data genom kvalitativa intervjuer med sex lärare inom ämnet idrott och hälsa, från sex olika skolor i västra Skåne. Antonovskys(2005) begrepp KASAM har använts för analys av insamlat material. Empirin har sedermera legat till grund för resultat som diskuteras med hjälp av bland annat tidigare forskning. Studien visar att samtliga lärare har utgått från ett salutogent perspektiv i sin undervisning där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skapats genom varierande tillvägagångssätt. Resultatet synliggör att våra intervjuade lärare arbetar mycket med att göra kunskaperna om hälsa begriplig i form av hur de planerar lektioner oavsett om lektionen sker praktiskt eller teoretiskt. De arbetar konsekvent med relationsbyggande och individanpassningar för att göra undervisningen om hälsa hanterbar för eleverna.Slutligen försöker de sätta hälsa och idrott i relation till varandra för att på så vis motivera eleverna och därigenom uppnå meningsfullhet. Detta görs för att eleverna ska uppleva en känsla av sammanhang i undervisningen och utveckla ett livslångt lärande.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål – att bli behöriga till ett nationellt program.Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger. Informanternas svar har sedan kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet blev sju olika framgångsfaktorer: egen vilja och motivation, lärarnas förhållningssätt, liten grupp, gruppsamhörighet, personalgrupp, arbetsmodell och schema. Dessa sju har jag sedan delat upp på tre olika nivåer: individ, grupp och organisation. De framgångsfaktorer som informanterna ansåg var viktigast placerades på individnivå: egen vilja och motivation och lärarnas förhållningssätt.

AbstractHantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling.Våra forskningsfrågor är följande:•Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande?•Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande?Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform. Studien innefattar en intervju med sju specialpedagoger på sex gymnasieskolor i en större och en mindre stad i Sydsverige. Arbetet är uppdelat i tre valda teman; ”Specialpedagogernas definitioner av begreppen motivation och lustfyllt lärande”, ”specialpedagogens roll i arbetet med motivation och lustfyllt lärande”, samt ” lärmiljöns betydelse när det gäller elevernas motivation och lustfyllda lärande”. Resultatet speglar våra föraningar om vikten av specialpedagogsikt förhållningssätt där relationer och samtalet spelar en betydande roll inom arbetet med motivation och lustfyllt lärande. Enligt oss har vårt syfte uppfyllts och våra forskningsfrågor har blivit behandlade. Vi har fått en större förförståelse hur specialpedagoger arbetar praktiskt när det gäller att arbeta med motivation och lustfyllt lärande på individ, - grupp-, och organisationsnivå, både på ett förebyggande och på ett åtgärdande sätt. Detta i förlängningen kommer att gynna motivationsarbetet och det lustfyllda lärandet på samtliga nivåer i organisationen. Det har framkommit att specialpedagogens största redskap i det förebyggande arbetet är ”byggandet” av relationer. När relationerna är etablerade öppnar dessa upp för samtal och kommunikation. I det åtgärdande arbetet ser vi även här relationen som en viktig faktor för att främja arbetsklimatet, vilket i sin tur leder till en välfungerande lärmiljö. Specialpedagogen kan betraktas som en informationsspridare. Vikten av tydlighet och struktur i det uppföljande/åtgärdande arbetet är också en betydande del i detta arbete.

Sammanfattning/Abstract Det här examensarbetet handlar om problematisk skolfrånvaro och hur skolan genom att inta ett salutogent perspektiv kan jobba med framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Vi redogör för tidigare forskning om orsaker till frånvaro och insatser för att öka närvaro. Vi har genomfört ett antal intervjuer, och genom tematisk analys kodat svaren i teman. Dessa teman förankrar vi i aktuell forskning för att sedan dra slutsatser utifrån respondenternas svar. Vi utgår dessutom från två perspektiv: det salutogena och det socialekologiska. Enligt det förra så är det viktigt med begriplighet, förutsägbarhet och meningsfullhet för eleven. Enligt det senare så spelar hela livssituationen en avgörande roll för välbefinnande hos den enskilda eleven. Vi har delat in våra teman i tre delar, som utgår från i vilken fas skolan befinner sig i vad gäller arbetet med skolfrånvaro. Dessa delar utgör förebyggande arbete, åtgärder samt reparerande insatser. Våra resultat visar bland annat att den personliga relationen mellan lärare och elev är viktig. Vidare visar resultaten att det är viktigt med en känsla av sammanhang i hela elevens kontext. / This thesis addresses problematic school absenteeism and how schools can work on success factors for increased attendance by adopting a salutogenic perspective. We review previous research on the causes of absenteeism and interventions to increase attendance. We conducted a series of interviews and used thematic analysis to code the responses into themes. These themes are anchored in current research, from which we draw conclusions based on the respondents' answers. Additionally, we approach the issue from two perspectives: the salutogenic and the social-ecological. According to the former, it is important for students to have comprehensibility, predictability, and meaningfulness. According to the latter, the overall life situation plays a crucial role in the well-being of the individual student. We have divided our themes into three parts, based on the phase the school is in regarding work with absenteeism. These parts consist of preventive work, interventions, and remedial measures. Our results show, among other things, that the personal relationship between teacher and student is important. Furthermore, the results indicate that a sense of coherence in the student's entire context is essential.