Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje. Genom en annan premiss, den spatiala, visade de svenska journalisterna på en stark tendens att placera samerna i ett mytiskt mellan-rum, där fjällen fungerade som en gränslös kuliss, som befäste samernas utanförskap i det svenska produktiva landskapet. Då den svenska definitionen av samerna inte baserades på yttre karaktärsdrag, utan på en yrkesutövning, destabiliserar den de flesta västerländska uppfattningar om ras. Denna studie presenterar därför några ledtrådar till hur och varför moderna minoritetsfrågor är så komplexa för den svenska självbilden. / The first political movement of the Sami, the indigenous Swedes, at the turn of the last century, became the starting point, not only for the political organization of the Sami, but also for a debate concerning the racial identity of the Sami. The debate dealt with the right to the land, and whether the use of the land should only be allowed for the nomadic reindeer herding Sami, or whether the right should be extended to all Sami regardless of means of living. The argumentative classification at the time was based on the Sami’s occupation, but with racial premises around the Sami’s temporal and spatial belonging. One of the premises for the argumentation, the temporal belonging of the Sami, was marked by a strong belief on behalf of the Swedish media that the Sami were at risk of disappearing. I argue that this came to have a racial logic in the form of an anachronistic belonging outside a (Swedish) evolutionist timeline. Through the means of a separate logic, the spatial, the Swedish journalists showed a strong tendency to place the Sami in a mythical in between-ness, in which the mountains functioned as a borderless backdrop, which confirmed the alienation of the Sami in the Swedish productive landscape. Because the Swedish definition of the Sami was not based upon physical features, but upon a professional category, it destabilizes most western notions about race. This study therefore presents some clues to how and why modern minority issues are so complex within the Swedish self-image.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2006.

Denna undersökning syftar till att undersöka bilden av de nomadiska samerna så som den framstår i ett urval av svenska läroböcker tryckta mellan 1868-1958 och jämföra den bilden med en mer allmän bild av utomeuropeiska nomader. För att uppnå detta syfte utgår undersökningen från Kenneth Nygrens bildbegrepp som innebär att alla beskrivningar och värderingar som förmedlas i materialet, det stereotypa och enkla och det nyanserade och komplexa, betraktas för att synliggöra en mer fullständig bild av samerna i svenska läroböcker. Exempel är hur familjerelationer beskrivs, vilka egenskaper folket tillskrivs och deras relation till andra folk-, och till naturen. Genom att jämföra flera bilder över en längre tidsperiod kan förändringen i synen på samerna intill grundskolans införande synliggöras. Bilden av de nomadiska samerna jämförs med den av de utomeuropeiska nomaderna för att tydligare belysa vilka likheter och skillnader som finns mellan bilderna. Resultatet av undersökningen visar att46det finns några gemensamma element som står sig stadigt över tid. Men bilden av samerna framstår i ett fredligare, och trevligare ljus, samt att bilden av samerna också är mer nyanserad. / This study aims to show how the image of the Sami has changed during 1868-1954 by studying what Swedish textbooks have highlighted about the Sami. Furthermore, this study compares the image of the Sami to the image of Non-European nomads to show the relationship between these images but also how they change during the period. The study uses the theory of image that Kenneth Nyberg formulates in his thesis. Every description and valuation in the textbooks are considered, the stereotypical and elementary as well as the elaborated and complex. Specific descriptions and valuations that are highly valued are those concerning, family relations, characteristics, relations with other cultures, and the relation with nature. The result of this study shows that the image of the Sami and of the Non-European nomads have similarities between each other that are lasting over time. The study also shows that the image of the Sami is more elaborated and that they are portrayed in a friendlier way than Non-European nomads.

No description available.

This paper seeks to provide a better understanding of the supposed connection between Parish Sami and the little researched stone remnants of grouse trapping, i.e. bird mazes, that show a spatial concentration to Västernorrland and Gävleborg counties - by using spatial analysis, historical-ethnographical analogies, folklore studies and two case studies. The results are contradicting; the spatial analysis shows no or little signs of a connection between remains of Sami type and place names indicating Sami presence. The analogies show a likeness between methods where sticks and branches were used instead of stones to create the fences which lead the birds to the snare-traps. However, these methods were used by both Swedish farmers and Sami. There are several folklore records that connect Sami and the bird mazes, and one tells of how the Sami taught the parish inhabitants the method. The case studies show an apparent spatial connection between bird mazes and a Parish Sami home and a nomadic Forest Sami complex. Nomadic Forest Sami in the region have been shown to be the ancestors of Parish Sami. Based on these results, the author proposes that the bird maze method was first used by Forest Sami and later used by their descendants Parish Sami, but somewhere along the way the method was taught to or picked up by Swedish farmers. In any case, this study might be used as a jumping off point for the further work and research into the physical remains of Sami in the region that are well needed, in particular the Parish Sami, but also bird mazes.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka och jämföra i vilka sammanhang samer representeras ochgestaltas i två norrbottniska nyhetstidningar, Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens Kurirensamt hur de skiljer sig från vad samer skriver om sig själva i sin egen press, tidskriften Samefolket.Uppsatsen består av två undersökande delar, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ, där StuartHalls teorier kring representation kombineras med framinganalys.Den kvantitativa delen visar att samer framförallt förekommer i nyhetssammanhang, att dennorrbottniska pressen framförallt rapporterar om samisk politik medan den samiska pressen fokuserarmer på kultur. I merparten av artiklarna är tonen neutral. Undersökningen visar också att samer i mer änhälften av alla artiklar som undersöks ges störst utrymme att aktivt föra sin talan i texterna.Den kvalitativa delen tar sig formen av en framinganalys, där resultaten pekar mot att de norrbottniskatidningarna tenderar att använda sig av konfliktgestaltning medan den samiska pressen är mer neutral isin rapportering. Även om samerna ges störst utrymme att tala aktivt i de analyserade texterna, visarundersökningen att gestaltningen tenderar att flytta fokus från sakfrågor till förmån för exempelviskonfliktgestaltning.

Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa. / Environmental justice has its origin in the US and comes from the African-American Civil Rights Movement. Today the environmental justice rhetoric can be found among researchers and politicians as well as grassroots movements. However, it does not exist in Sweden to a great extent. This study focuses on the debate around the establishment of a mine in Kallak, Sweden, and what kind of rhetoric different actors uses. The content analysis of newspaper articles show that there are both similarities and differences in this debate compared with the global rhetoric of environmental justice.

This essay is about the issues between minorities and the media in the present day, with a focus on the conflicts in northern Sweden involving the Sami-people. This essay uses quantitative content analysis to examine news articles published between 2002 and 2016 to investigate changes in how the Sami minority is depicted in local media. This topic is influenced due to the Culture Capital event of 2014 that took place in the city of Umeå, located in northern Sweden. The event involved a lot of Sami culture, tradition and performances which might have had an effect on the type of news that local newspapers published. The results show that articles that involve news about conflicts, discrimination and other negative attributes have lowered throughout the years since 2002. The biggest change can however be seen in the period after 2009 where the negative articles lowered to a much higher degree than the years before. This essay has found a possible correlation between the event and media portrayal in local newspapers.

Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals.