Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieungdomars upplevda engagemang i samhällsfrågor och hurdetta engagemang kan komma till uttryck. Det empiriska materialet i studien är baserat på kvalitativa intervjuer med13 gymnasieelever. Som bakgrund till ämnet presenterar jag; vad de nationella styrdokumenten säger omsamhällsfrågor, en liten fördjupning om sociala rörelser samt aktuell forskning gällande ungdomars intresse församhällsfrågor och politik. Resultatet av min undersökning visar på ett svagt intresse för samhällsfrågor blandeleverna i stort men att miljöfrågor tycks ha en särställning vad gäller ungdomarnas intresse. Att rösta menade enmajoritet av respondenterna var en självklarhet medan partipolitik eller andra handlingar utav politisk karaktär ejansågs vara så viktiga för dem. De sätt som de intervjuades engagemang främst kom till uttryck på var viadiskussioner om samhällsfrågor i hemmet eller genom att skänka pengar till välgörande ändamål. Mitt resultat pekaräven på att ungdomar kan tänka sig att gå med i någon social rörelse eller bryta mot lagen om de blir engagerade inågon fråga men att gränsen går vid att fysiskt skada en annan människa.

Undervisningen i samhällskunskap på gymnasieskolan ska enligt anvisningarna i ämnesplanen bedrivas ”med utgångspunkt i samhällsfrågor”. Vad innebär det? I denna licentiatuppsats diskuteras ämnet samhällskunskap och dess potential, analyserat utifrån samhällsfrågor som didaktiskt begrepp. Studien är en sammanläggning av tre artiklar som bygger på tre studier. I den första studien analyseras begreppet samhällsfrågor i styrdokument över tid. Den andra studien bygger på en enkät som 74 gymnasielärare i samhällskunskap besvarat. Den tredje studien är slutligen en intervjustudie med sju av de lärare som medverkat i enkätstudien. Studiens design medger en successiv förflyttning av fokus från struktur till aktör. När analysen riktas mot samhällsfrågor som didaktiskt begrepp framträder samhällskunskapsämnet som ett ämne som är öppet för det oväntade och som låter såväl aktuella händelser som elevers genuina frågor forma ämnet. I uppsatsen diskuteras argument för att undervisning som sker med utgångspunkt i samhällsfrågor kan motverka ett instrumentellt förhållningssätt till ämnet. Göran Morén är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Han har tidigare erfarenhet som samhällskunskapslärare i gymnasieskola. Sedan 2013 har han ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. / This licentiate thesis examines and discusses the potential of the subject social studies by way of an analysis of the concept social issues. It comprises three articles which are based on three separate studies. The first was a discourse analysis on the concept of social issues in steering documents for social studies in upper secondary school from the 1960’s until the current curriculum. The second was a questionnaire in which 74 social studies teachers answered questions regarding their understanding and teaching of social studies, specifically in relation to the concept of social issues. The third study was based on interviews with seven teachers who had completed the questionnaire. The study allows for a shift in focus between structure and agency. Whereas the structure dominates the analysis in the first article the teachers, with agency, gradually move into the foreground in the other articles. With a social-constructionist perspective, phenomena like a school subject and teaching practice are seen as formed by both structure, such as discourse, and agents, in this case professional teachers. The text analysis shows that social issues as a didactical concept is shifting in its meaning and didactical function for the subject depending on the discourse. It is argued that social issues, in the current steering documents, are downplayed in relation to concepts like “core content” and “knowledge requirements”. The questionnaire that followed showed that teachers had an understanding of social issues that challenged the logic of the previous discourse analysis. They seemed to find it possible to combine “teaching with social issues as the point of departure” with the predefined content and knowledge requirements of the subject syllabus. Based on the results of the final interview study the third article argues that the subject social studies, when seen through the lens of social issues, is one that is open, strives beyond the limitations of  core content and calls for  authentic, sometimes controversial content. The conclusion of the licentiate thesis is that the concept of social issues carries the potential to create a subject that is meaningful for students and that challenges the risk of school becoming instrumental.

This project is about finding out if SSI (socioscientific issues; in Swedish:SNI) is a good method to use to make students more interested and motivated to learn science in the courses Nk1 and Nk2 in the Swedish upper secondary school. Many reports suggest that using socioscientific issues in the classroom when teaching will indeed raise the students will to learn. As SSI is a student-active method using recent, relevant and authentic questions from our society, the students often find the teaching more relevant and thus stimulating. The method used is a survey about SSI sent to science teachers in the upper secondary school, with questions about SSI; if they know what it is, if there are any advantages and disadvantages and how they think that the students have experienced the method. I am focusing my project on the topic biodiversity and if SSI is working well to teach about biodiversity.

The purpose of this thesis is to study how teachers teaches about controversial topics in the subject of social studies in relations to Albert Banduras theory of self-efficacy. Nine high school social studies teachers have been interviewed in order to fulfill this purpose. The teachers answers where then categorized into different categories of teaching strategies and influencing factors. The result shows that all of the teachers in the study applied teaching strategies that requires a high degree of self-efficacy. These strategies where pupil-centered to a high degree and correlates with ideals of deliberativ democracy as consensus weren’t necessarily the goal with the education. The source of the high degree of self-efficacy amongst the teachers seemed to be prior teaching experiences about controversial topics as all of the teachers claimed that their experiences where a major influencing factor for their classroom teachings. Other influencing factors such as the degree of heterogeneity in the classroom, type of high school program or the societal discourse surrounding the controversial topics where deemed as important but seemed to affect the choice of teaching strategies in a quite limited way. The fact that prior experiences where theprimary influencing factor supports the hypothesis that self-efficacy is an essential factor when teachers choose their teaching strategies as prior experiences of success (so-called mastery experiences) is the most important source for a strong sense of self-efficacy according to Bandura’s theory. / Denna uppsats har till syfte att granska samhällskunskapslärares undervisning om kontroversiella samhällsfrågor i ämnet samhällskunskap i relation till Banduras teori om upplevd självförmåga. För att uppfylla detta syfte har semistrukturerade intervjuer med 9 samhällskunskapslärare på gymnasienivå genomförts. Utifrån samhällskunskapslärarnas utsagor har en kategorisering kring lärarnas val av undervisningsstrategier samt de faktorer som påverkar detta val av undervisningsstrategier genomförts. Resultatet visade att samtliga lärare använde sig att undervisningsstrategier som i hög utsträckning förutsätter en stark upplevd självförmåga. Dessa strategier är elevcentrerade och bygger på samtalsdemokratiska ideal där konsensus inte nödvändigtvis är målet. Källan till denna starka upplevda självförmåga hos lärarna förefaller vara tidigare erfarenheter av undervisning om kontroversiella samhällsfrågor då samtliga lärare lyfte fram deras erfarenhetsgrad som en viktig påverkansfaktor för deras undervisning. Övriga påverkansfaktorer som graden av heterogenitet i klassrummet, typ av gymnasieprogram eller den samhällsdiskurs som omgärdar den kontroversiella samhällsfrågan uppgavs som viktiga men tycktes relativt sällan påverka valet av undervisningsstrategi i någon nämnvärd utsträckning. Att det är just erfarenheter som framförallt styr valet av undervisningsstrategi stödjer hypotesen att den upplevda självförmågan är central för valet av undervisningsstrategi då erfarenheter av framgång (s.k. mastery experiences) utgör den främsta källan till en stark känsla av upplevd självförmåga enligt Banduras teori.

Undervisningen i samhällskunskap på gymnasieskolan ska enligt anvisningarna i ämnesplanen bedrivas ”med utgångspunkt i samhällsfrågor”. Vad innebär det? I denna licentiatuppsats diskuteras ämnet samhällskunskap och dess potential, analyserat utifrån samhällsfrågor som didaktiskt begrepp. Studien är en sammanläggning av tre artiklar som bygger på tre studier. I den första studien analyseras begreppet samhällsfrågor i styrdokument över tid. Den andra studien bygger på en enkät som 74 gymnasielärare i samhällskunskap besvarat. Den tredje studien är slutligen en intervjustudie med sju av de lärare som medverkat i enkätstudien. Studiens design medger en successiv förflyttning av fokus från struktur till aktör. När analysen riktas mot samhällsfrågor som didaktiskt begrepp framträder samhällskunskapsämnet som ett ämne som är öppet för det oväntade och som låter såväl aktuella händelser som elevers genuina frågor forma ämnet. I uppsatsen diskuteras argument för att undervisning som sker med utgångspunkt i samhällsfrågor kan motverka ett instrumentellt förhållningssätt till ämnet. Göran Morén är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Han har tidigare erfarenhet som samhällskunskapslärare i gymnasieskola. Sedan 2013 har han ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. / This licentiate thesis examines and discusses the potential of the subject social studies by way of an analysis of the concept social issues. It comprises three articles which are based on three separate studies. The first was a discourse analysis on the concept of social issues in steering documents for social studies in upper secondary school from the 1960’s until the current curriculum. The second was a questionnaire in which 74 social studies teachers answered questions regarding their understanding and teaching of social studies, specifically in relation to the concept of social issues. The third study was based on interviews with seven teachers who had completed the questionnaire. The study allows for a shift in focus between structure and agency. Whereas the structure dominates the analysis in the first article the teachers, with agency, gradually move into the foreground in the other articles. With a social-constructionist perspective, phenomena like a school subject and teaching practice are seen as formed by both structure, such as discourse, and agents, in this case professional teachers. The text analysis shows that social issues as a didactical concept is shifting in its meaning and didactical function for the subject depending on the discourse. It is argued that social issues, in the current steering documents, are downplayed in relation to concepts like “core content” and “knowledge requirements”. The questionnaire that followed showed that teachers had an understanding of social issues that challenged the logic of the previous discourse analysis. They seemed to find it possible to combine “teaching with social issues as the point of departure” with the predefined content and knowledge requirements of the subject syllabus. Based on the results of the final interview study the third article argues that the subject social studies, when seen through the lens of social issues, is one that is open, strives beyond the limitations of  core content and calls for  authentic, sometimes controversial content. The conclusion of the licentiate thesis is that the concept of social issues carries the potential to create a subject that is meaningful for students and that challenges the risk of school becoming instrumental.

Syftet med denna studie är att utveckla en fördjupad förståelse kring möjliggörande och hindrande faktorer för elevers analysförmåga om en samhällsfråga i relation till en visuell modell. Närmare bestämt är frågeställningarna hur elevers förståelse av innehåll respektive en visuell modell, i detta fall ett punktdiagram, påverkar mellanstadieelevers analysförmåga i en samhällsfråga. Vi valde också att använda kunskapsformerna episteme, techne och fronesis för att identifiera hur och om eleverna använder sitt kunnande i innehållskunskaper, teknisk förståelse av modellen och förmåga att analysera en samhällsfråga. 24 elever i årskurs 6 deltog i studien och två forskningslektioner studerades där eleverna deltog i såväl helklassdiskussion som i gruppdiskussioner. Materialet bestod av filmat, ljudinspelat, transkriberat material från forskningslektionerna, samt skriftligt material i form av elevernas för- och eftertest. En textanalys gjordes på materialet och resultatet delades in i tre kategorier – elevernas förståelse för innehållet respektive modellen samt elevernas förmåga att analysera – och slutligen identifierades flera teman under respektive kategori. Vi använde oss av variationsteori och design based research för att slutligen göra en tematisk analys av innehållet. Resultaten av denna studie har diskuterats i form av möjliggörande och hindrande faktorer för att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell. Möjliggörande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var att ta hjälp av aktuella händelser, men att läraren behöver vara medveten om att det styr eleverna. Vidare var att explicit peka på mönster och avvikelser, hålla mängd och jämförelser i fokus samt stötta eleverna till mer strukturellt baserade analyser möjliggörare för eleverna att ta sig an de svåra samhällsfrågorna. Hindrande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var bland annat osäkerhet kring kunskapsinnehållet, att missförstånd kring huvudbegreppen även påverkade övriga begrepp i diskussionen samt variabler som inte används. Även när modellen och diskussionen skapar en känsla av overklighet är hindrande för eleverna i sina analyser. Sammanfattningsvis ställde samhällsfrågan som undersöktes, sambandet mellan BNP och koldioxidutsläpp, höga krav såväl på elevernas epistemiska kunskaper samt technekunskaper och utmanade eleverna i deras fronesiska kunskaper, det vill säga att värdera och analysera ett komplext samhällsfenomen.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur mellanstadielärare, verksamma inom ämnet samhällskunskap, resonerar kring kunskapsområdet samhällsfrågor och mer specifikt elevnära samhällsfrågor. Vidare undersöks lärares uppfattningar av undervisning i elevnärasamhällsfrågor och hur det arbetet kan kopplas till skolans demokratifostransuppdrag. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma lärare för att få en förståelse för deras tankar, upplevelser samt erfarenheter kring undervisning i elevnära samhällsfrågor. Studiens resultat visade bland annat att lärarna aktivt arbetar med elevnära samhällsfrågor och att de anser att det är en viktig del av samhällskunskaps-undervisningen. Resultatet antyder också att lärarna tolkar begreppet elevnära med ett bredare perspektiv än geografiskt. Lärarna delade uppfattningen av att eleverna behöver ha kunskap om samhället för att kunna verka i det. Vidare hade de föreställningen att samtal samt diskussioner är betydelsefulla och att de som lärare behöver skapa lärandemiljöer där eleverna lär sig att se olika perspektiv och får uttrycka sina åsikter. Lärarna såg få utmaningar med samhällsfrågor men att det då är upp till lärarna att göra det greppbart för eleverna. De belyser också att intresse och delaktighet vid undervisning med elevnära samhällsfrågor har betydelse för elevernas bildning till demokratiska samhällsmedborgare. / This essay is a qualitative study that aims to report how teachers active in middle school reasons about the subject civics with social issues and also pupil-related social issues. Furthermore, the aim is to investigate the purpose with teaching pupil-related social issues and if this study can be connected to the democratic task of nurturing citizens that teachers have. In order to do this, seven teachers have been interviewed in semi-structured interviews to get their thoughts and experiences on teaching pupils-related social issues. The results of the study showed, among other things, that the teachers are actively working with pupil-related social issues and that it is an important part of social science studies. The result also indicated that the teachers views the pupil-related perspective broader than only geographical. The teachers shared the opinion that the pupils need to have knowledge of society in order to be able to live in it. Additionally, the teachers held the notion that conversations and discussions are important and that the teachers need to create learning environments where the pupils learn to see different perspectives and also are able to express their opinions. The teachers in the study saw few challenges with teaching social issues but that it is up to the teachers to make it understandable for the pupils. They also demonstrate that interest and participation in pupils-related social issues are significant for the pupils´ formation into democratic citizens.

Det har vid flera tillfällen uppmärksammatsattdetfinnsproblemmedattenstörremängdmänniskorfildelar.DettaharframföralltlyftsframisvenskamedierisambandmedThePirateBaymåletår2009och2010.SvensklagstiftningförsökertillsammansmedandraländerattminskapådennatypavdelninggenomdiverselagförslagsåsomexempelvisIPRED,ACTAochSOPA.ACTAochSOPAärdockförslagsomintemottagitsvälavdenEuropeiskabefolkningen,vilketvisatsiggenomflerademonstrationerruntom,medmotivationenattlagförslagenkommerhämmadet”fria”internet.Förattkommaåtkärnantillfildelningenskapaslagstiftningarsomharsomsyfteattändrapåbeteendetmenförattdessaskallvaraeffektivamåstedeocksåförändradesocialanormersomfinnsisambandmedproblemet.Lagarnamåstealltsåtafästehosövrigainternetanvändareförattkunnakommaåtfildelarna.Hurkandåhårdarelagarochreglerangåendeupphovsrättpåverkaanvändareochderasbeteendepåsocialanätverk?Dennakvalitativastudietittarpåvilkaproblemsomfinnsmellananvändareavsocialanätverkochimmaterialrätten.Okunskapellerignoransavupphovsrättslagarharfleragångeruppmärksammats.Menhurdetserututanfördeklarafildelningssidornaharintevarituppmärksammat.Detsomundersöksäromanvändareavcommunitiesärmedvetnaomupphovsrättsproblematiken,hurderasbeteendeserutidagochdetskerförändringaribeteendetommedvetenhetenfinnsdär.Detvisarsigattanvändareärmedvetnaomdedebattersompågåttochpågåränidag.Användareväljerattinteföljaimmaterialrättenävenomdeärmedvetnaomderasegetbeteendedådensocialanormentillåterdetta.Användareärocksåistorutsträckninginteinsattaidedetaljersomrörupphovsrätten,vilketlederdemiettfalsktmedvetandeomvadderasrättigheterinnebär. / Program: Systemvetarutbildningen

The aim of this study is to find out which didactic strategies teachers use in grades 1-3 when they are working with current social issues in a social science classroom. Previous research in the field of social science is poorly studied and especially studies on how it is in the classroom. There are no studies for grades 1-3. In order to achieve the goal in this investigation, I have used interviews and observations as a method. The observation is done in three classes, one class for each grade. After the observations I have conducted interviews with the teachers of the classes. In order to analyse the subject matter, I have used Odenstad’s three profiles. The profiles are: orientation, analysis and discussion. With these three profiles I have categorized the content of the lessons. The result shows that there are both similarities and differences between the three teacher strategies and lessons. All teachers’ work is more or less between the orientation- and the discussion profile. Strategies that all three teachers use are to describe and explain to show association in the matter. One teacher has a strategy of using the subject of history to make associations. She also relates to the students' previous knowledge and impressions. Another teacher seems to have the strategy that the lesson about current social issues should give the students new concepts. Another strategy is to use a map of the world to make association in the matter. The last teacher also uses a world map to increase understanding and when she does it she take the opportunity to repeat the continents and countries. She also seems to have a strategy of using the social science lesson to train students to a suitable behaviour. Previous research shows, among other things, that social science is an invisible subject and that it works as a support to the other socially oriented subjects. In my study, I can see parts of that invisibility, but I can also see that social science is it’s own subject and a very living one.