Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i åk 8 och 9 uttrycker sitt intresse för samhällsfrågor och vilka frågor som intresserar samma målgrupp. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 98 respondenter. Jag har dessutom genomfört en gruppintervju med 6 elever. Som verktyg för min analys och som bakgrund har jag använt mig av relevant litteratur och tidigare forskning i form av två undersökningar genomförda av Ungdomsstyrelsen kring attityder och värderingar. Detta har tillsammans med ett hermeneutiskt angreppssätt utgjort grunden för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att 6 av 10 är intresserade av samhällsfrågor och omkring hälften diskuterar samhällsfrågor med både andra i egen ålder och med vuxna. 62 procent tror att de skulle rösta i val som vuxna, vilket är lågt i jämförelse med vad Ungdomsstyrelsens undersökning visat. 82 procent menar att det är viktigt att förstå hur vårt samhälle fungerar.Under gruppintervjun med sex elever blev det tydligt att för dessa elever var det invandring och dess konsekvenser som engagerade mest som ämne och samhällsfråga och ledde till en stor debatt om detta.

Denna konsumtionsuppsats är en systematiskt strukturerad litteraturstudie. Studien utgår från tre valda frågeställningar som vi besvarar genom analyser av litterärt material följt av en diskussion med avslutande slutsats. Det analyserade materialet innefattar svenska såväl som internationella studier. I dagens samhälle har i princip varje elev tillgång till sociala medier på ett eller annat sätt. Detta innebär att de på internet kan läsa om aktuella händelser, kontroversiella frågor och andra ämnen som kan komma att påverka elevernas synsätt på omvärlden. Hur tas detta in i undervisningen? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kontroversiella och aktuella frågor framställs i undervisningen på lågstadiet. Elever i låga åldrar bildar genom olika medier egna uppfattningar om sin omvärld och behöver därför ges stöd i skolan för att förstå hur samhället fungerar.

Syftet med arbetet har varit att undersöka och tolka samhällskunskapslärares uppfatt-ningar om hur barn i årskurs 4–6 bör undervisas om kontroversiella samhällsfrågor. För att göra detta användes kvalitativa intervjuer som metod, och fem samhällskunskaps-lärare från tre olika skolor intervjuades. När intervjuerna skulle tolkas användes her-meneutiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade bland annat att lärarna de-lade uppfattningar om att kontroversiella samhällsfrågor är en viktig del av samhälls-kunskapsundervisningen. De valde ut samhällsfrågor i undervisningen utifrån vad som är aktuellt i media och utifrån vad som intresserar deras elever. De delade också uppfattningen om att även om man ska prata om kontroversiella samhällsfrågor, ska man som lärare inte göra eleverna överdrivet oroliga så att de bara blir skrämda. Något som de uppfattade som utmanande med kontroversiella samhällsfrågor var att se till att klassrumsdiskussioner inte blev för livade, eller att någon elev som berördes av en samhällsfråga blev ledsen. Samhällskunskapslärarna uppfattade det dock inte som att dessa utmaningar var så stora att de undvek kontroversiella samhällsfrågor, utan kon-staterade bara att det finns utmaningar, men också möjligheter med undervisning av kontroversiella samhällsfrågor. / <p>Godkännande datum: 2018-05-30</p>

Social studies is a subject in which current affairs, processes and developments must be dealt with to a greater extent than in other subjects. This study means to examine how civics teachers address this by means of their didactic leadership. Four civics teachers have been interviewed to this end. The study employs a non-normative framework of didactic leadership and symbolic interactionism.  The results confirm previous studies regarding the didactical opportunities that the study of current affairs bring to the social studies: Current affairs can be used to make theoretical concepts interesting and concrete, teaching can compensate for one-sided reporting to offer the pupils a more complete worldview. The study also shows challenges: current affairs can evoke negative emotions or memories amongst the pupils, current affairs can cause time pressure regarding leadership decisions and challenge the intended plan. The teachers face and use these aspects in different ways based on experience, style of leadership and context. In the analysis, four strategies of leadership emerge that the teachers often use in their handling of current affairs.

No description available.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskaper om lågstadielärares uppfattning om pojkars och flickors delaktighet i samtal om samhällsfrågor, samt hur lärare möjliggör delaktigheten för eleverna i samtalen. För insamling av material till studien har fyra intervjuer gjorts med fyra lärare på lågstadiet. Resultatet pekar på både skillnader och likheter i pojkars och flickors deltagande i samtal. Resultatet visar också på hur lärare möjliggör för att få alla elever delaktiga i samtal. Lärarnas beskrivning av arbetssätt kan möjliggöra för elevers deltagande. Däremot finns det säkerligen flera strategier och metoder för att få alla elever delaktiga i samtal om samhällsfrågor. Det skulle då krävas fler studier för att undersöka detta.

I denna studie har elevers kunnande inom komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell i form av ett plotdiagram undersökts. Studien undersökte även hur elevers resonemang i olika åldrar skiljer sig i frågan kring att föra kvalitativa resonemang. För att ta reda på detta ställdes två frågeställningar där den ena berörde vad elever lär sig och inte lär sig inom olika samhällsfrågor med hjälp av ett plotdiagram. Den andra frågan berörde vad som skiljer elevers sätt att föra kvalificerade resonemang utifrån ett plotdiagram i olika årskurser. Detta gjordes genom en fenomenografisk och variationsteoretisk ram där materialet som analyserades var för-och eftertester samt gruppdiskussioner som eleverna förde efter utförd undervisning. Det som synliggjordes i studiens resultat var bland annat att elever med hjälp av en visuell modell, kunde få syn på kausala samband och bakomliggande orsaker till vissa världsliga problem som dessa samhällsfrågor belyser. Även att ju mer eleverna är förtrogna med ämnesinnehållet desto mer kvalitativa resonemang kan de föra, vilket sker på mellanstadiet men inte i samma utsträckning som på högstadiet. Detta blir intressant då de yngre eleverna för mer kvalificerade resonemang än de äldre. / Säger bilden mer än tusen ord? – Om utveckling av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen

AbstractIn this final thesis, I examine controversial issues, topics, and subjects found in the literaturestudents use in upper middle school and high school. Its main objective is to determine whatproblems the literature leaves teachers to solve and what tactics, methods, and tools theycan use in the classroom.Overall, the literature is neutral in terms of language. As a result, it is difficult to distinguishcontroversial subjects, issues, and topics. It is important for teachers to complement theliterature with materials that fill in the gap between the time when the material was publishedand the time when students use it. There are times when material writers choose not toprovide perspective and nuance. To some degree, this is to meet some of the curriculum'srequirements, but at the expense of a broader perspective. Consequently, some of thematerial could lead students to view the world and the future in a negative light.As a result, teachers might not be able to maintain that much is being done to make theworld a better place, and some of it is succeeding.The Tactics, tools and methods the literature present is to not always give nuancedperspectives to make it easier for the students to accept the content. As a result of thedemand for equality among sexes, ethnicities, and sexual orientations, that has become areality. The point is that a nuanced perspective might expose the students to views thatoppose equality and human rights. The literature provides students with concrete ideas onhow they can impact income equality in the future as parents. By forming a family, thestudents will gain everyday political power. In general, the literature focuses more on thefuture of the student than on what can be done today.

The society of today is getting more polarised, and people is keeping themselves to their bubbles of opinions. This is a development which threatens the trust between citizens, an important building block in a functioning democracy. The school is one of the best places for youngsters to meet different ideologies, opinions, and perspectives in different political issues. Especially in the social studies subject, which according to the Swedish curriculum is supposed to let pupils analyse political issues. In past studies many teachers are talking about a fear of teaching in controversial political issues. The purpose of this study is to figure out how social studies teachers act when controversial public issues appear in the education, what kind of challenges they experience in those situations and describe any possible connections between the teacher’s strategies and the challenges. The study was done through semi structured interviews with four social science teachers. The result of the study shows that all the teachers interviewed used a strategy when the brought in facts to their education. Three of the teachers did it more clearly through an objective presentation of the issue. All of the teachers also used strategies where they included different perspectives and balancing them, giving them the same importance, in different classroom discussions. When it was considered necessary, the teachers privileged one perspective. These strategies had a possible effect on the challenges the teachers met since the teachers did not experience fear of teaching controversial public issues and rarely saw any lack of the competence in themselves in relation to controversial public issues. Although the teachers that participated in the study saw obstacles in their daily work caused by the Swedish curriculum of the social studies subject and student related challenges.

Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?