Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

The aim of this essay is to describe and problematize students' experiences and perspectives on teaching a locally rooted controversial social issue in social studies from a process perspective. A starting point for the study is that teaching controversial social issues can contribute to students' democratic education by allowing students to practice participating in political conversations, increasing their political self-confidence and learning perspective-taking. Students' perspectives on teaching is investigated by collecting log books in a class during a period of teaching about a locally rooted controversial social issue in a social studies course at the upper secondary school. The logbooks were collected on five occasions and consist of the students’ reflections of the lessons.  The result of the study can be related to the students' development of thoughts on the current question, the students' experiences of the teaching and their own reporting of what skills they have acquired. Firstly, the students developed their thoughts around the issue and showed evidence of perspective-taking. Particularly important for this is contextualization and the students' participation in a seminar where the issue was discussed. Secondly, the students felt that the teaching gave space to show feelings and opinions, but during the process also experienced obstacles to express feelings and opinions. These obstacles were linked to the relationships in the class, to the fact that the issue was perceived as complex and complicated and to a lack of knowledge on the issue to be able to take a stand. Factors that enabled the students to show feelings and opinions were, on the other hand, the seminar where the students shared the experience of being listened to and respected, that there were norms that enabled equal participation in the discussion and that they felt well prepared for the task. Finally, the results shows that the students' reflections on their knowledge went from being connected to the issue itself to being more connected to abilities such as arguing and speaking in front of others and perspective-taking. These abilities can also be said to have a strong connection to the school's democratic educational mission. / Syftet med denna uppsats är att beskriva och problematisera elevers upplevelser och perspektiv på undervisning i en lokalt förankrad kontroversiell samhällsfråga i samhällskunskap ur ett processperspektiv. En utgångspunkt för studien är att undervisning i kontroversiella samhällsfrågor kan bidra till elevers demokratiska fostran genom att eleverna får träna sig i att delta i politiska samtal, att de ökar sin politiska självtilltro samt lär sig perspektivtagande. Elevers perspektiv på undervisningen undersöks genom insamling av loggböcker i en klass under ett arbetsområde i kursen samhällskunskap 2 på gymnasiet. Loggböckerna samlades in under fem tillfällen och består av elevernas reflektioner från lektionerna. Resultatet av studien kan relateras till elevernas utveckling av tankar i den aktuella frågan, elevernas upplevelser av undervisningen och deras egen rapportering av vilka kunskaper de fått med sig. För det första utvecklade eleverna sina tankar kring frågan och visade prov på perspektivtagande. Särskilt betydelsefullt för detta var kontexutalisering och elevernas deltagande i ett seminarium där frågan diskuterades. För det andra upplevde eleverna att undervisningen gav utrymme för att visa känslor och åsikter men upplevde under processens gång också hinder för att uttrycka känslor och åsikter. Dessa hinder var kopplade till relationerna i klassen, till att frågan upplevdes som komplex och komplicerad och till avsaknad av kunskap i frågan för att kunna ta ställning. Faktorer som möjliggjorde för eleverna att visa känslor och åsikter var å andra sidan seminariet där eleverna delade upplevelsen av att bli lyssnade på och respekterad, att det fanns normer som möjliggjorde likvärdigt deltagande i diskussionen samt att de kände sig väl förberedda för uppgiften. Slutligen visade resultatet att elevernas reflektioner kring sina kunskaper gick från att vara kopplade till själva sakfrågan till att i högre grad vara kopplade till förmågor så som att argumentera och prata inför andra och perspektivtagande. Dessa förmågor kan också sägas ha en stark koppling till skolans demokratiska fostransuppdrag.

This thesis aims to explore students’ argumentation and decision-making relating to authentic socioscientific issues (SSI). The ability to make informed decisions about socio scientific issues has been recognized to be an important element in science education to achieve the goal of scientific literacy. However, deliberation on SSIs deals with the fact-value intertwinement and has proven to be a tricky affair, both for students and teachers. In paper I, the focus is on upper secondary students’ use of different reasons in arguing about the existence of wolfs in Sweden. To investigate the students’ ability to find supporting reasons from different subject areas in their informal argumentation, the SEE-SEP model was used as an analytical framework. The results showed that the value aspect dominates students’ informal argumentation on the SSI of wolves in Sweden. In paper II a six-step SSI instructional model is presented, designed to develop students’ ability to argue about complex multi-disciplinary issues. This six-step SSI instructional model aims to create a forum that encourages students to interact with one-another and discuss their arguments dynamically. In paper III students’ argumentation and decision-making upon an authentic SSI relating to environmental toxins in fish from the Baltic Sea, was studied. The students’ argumentation and decision making processes were followed closely and data were collected during multiple stages of the SSI-instructional model. The analysis focused on students’ skills of evaluation and the relationships between the values, knowledge and experiences that they used in their argumentation. The results showed that even though all of the students had access to the same information and agreed on the factual aspects of the issue, they came to different decisions, depending on their background values, knowledge and experiences (i.e. their intellectual baggage). Implications for teaching and research are discussed. / Förmågan att fatta välgrundade beslut i sociovetenskapliga dilemman (SSI) har lyfts fram som ett viktigt inslag i naturvetenskaplig undervisning för att förbereda eleverna på ett liv som medborgare i ett samhälle där kontroversiella frågor med naturvetenskaplig koppling förekommer i allt högre grad. Att hantera SSI-frågor i undervisningen och handskas med sammanflätningen av vetenskapliga fakta, värderingar och etiska perspektiv innebär dock stora utmaningar för både elever och lärare. Fokus i denna avhandling är inriktat mot att ytterligare synliggöra de ingående komponenterna och processerna som sker i arbetet med SSI-frågor, och därmed belysa viktiga aspekter som bör iakttas vid implementering av SSI-frågor i undervisningen. Genom studie I detekteras olika argument baserade på kunskaper, värderingar respektive erfarenheter kopplat till olika ämnesområden, och i studie II förs resonemang att det s.k. intellektuella baggaget, bestående av personliga värderingar, kunskaper och erfarenheter, styr viktning och värdering av olika argument och därmed vilket beslut som slutligen tas. En given slutsats är att SSI-baserad undervisning i det naturvetenskapliga klassrummet alltid måste bygga på en tolerans för en sammanflätning av vetenskapliga fakta, värderingar och etiska perspektiv.

No description available.

Elevers intresse för skolämnet kemi sjunker mellan mellanstadiet och högstadiet. En pedagogisk arbetsform som kan verka motivationshöjande för elever är att utgå från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll [SNI] i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka hur fall av SNI skrivs fram i läroböcker för kemi riktade till mellanstadiet och högstadiet. Lärobokstexterna analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys för att se hur SNI skiljer sig mellan de olika stadierna, samt formas av innehållet. Resultaten visar att båda läroböckerna lyfter flera samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i form av intressekonflikter om samhällets användning av naturresurser. Dock ser vi att det saknas ekonomiska och politiska perspektiv i boken för mellanstadiet vilket hindrar etiska och ekonomiska diskussioner. Det leder till att det är otydligt vem som egentligen bär eller bör bära ansvar i dessa frågor, och eftersom texterna presenterar olika vanor som enskilda individer kan förändra uppfattas ansvaret ligga på dem. Däremot inkluderas ekonomiska och etiska perspektiv i högre grad i boken för högstadiet. I båda böckerna introduceras frågorna efter ämnesinnehållet, vilket går emot principen för SNI-baserat arbetssätt eftersom det är samhällsfrågan som ska styra kunskapsinhämtningen. Likaså överensstämmer inte de frågor som efterfrågar ett rätt svar med principerna för SNI. Men det finns också exempel på flertalet frågor där eleverna tränas i kritiskt tänkande, vilket är i enlighet med SNI-baserat arbetssätt. Undersökningen bidrar till att lyfta diskussioner kring kritisk granskning av läromedel och de synsätt som läroböcker ger uttryck för.

The purpose of this paper is to examine how teachers for the younger ages perceive the conceptof social issues and what subject-specific didactic considerations they make regarding them intheir social studies teaching. The research questions that the paper aimed to answer are whatsubject-specific didactic considerations teachers for the younger ages make in their teaching ofsocial issues, and what role does the teacher believe they take or should take in social studiesteaching. Previous research regarding teaching social issues has examined the teaching of olderstudents. This, together with the few descriptions in the policy documents regarding socialissues for younger students, is the basis for the interest to fulfill this study.The method is based on a phenomenographic research approach and empirics were collectedthrough qualitative semi-structured interviews. A total of six teachers were interviewed, withformal qualifications in the subject of social studies. Their answers were then analyzed basedon the theory within the phenomenographic research approach and Vygotsky's socioculturalperspective.The result consists of three qualitatively different categories that describe the teacher'sperception of the concept of social issues and teaching of the content including the purpose andmethod. The results show that teachers work with social issues from a democratic perspective,a values-based perspective and based on current events.

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman. / Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.

I denna undersökning studerades en grupp gymnasieelevers kunskapsutveckling i samband med ett kursmoment, bestående av fyra olika delmoment, som konstruerades som en del av denna undersökning. Eleverna som deltog i undersökningen går för tillfället i årkurs 1 på Naturvetenskapsprogrammet och den kurs som eleverna läste och som kursmomentet genomfördes i var kemi 1. Kursmomentet genomfördes med målsättning att utöka elevernas kunskaper inom utvalda ämnesområden från ämnesplanen i kemi, men också med syfte att skapa förutsättning för eleverna att utveckla Scientific Literacy samt stärka sin förmåga att kunna diskutera och att ta ställning i olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Detta undersökes genom att dels låta eleverna besvara en enkät där de själva fick ta ställning till sin egen kunskapsutveckling efter att de hade deltagit i kursmomentet, men även genom att granska deras kunskaper i samband med rättningen av den hemuppgift som eleverna utförde som sista del av momentet. I uppgiften efterfrågades att eleverna dels skulle beskriva olika kemiska analystekniker, men också att redogöra för potentiella lösningar till olika miljöproblem utifrån principer för hållbar utveckling. De slutsatser som kunde dras utifrån undersökningen var att kursmomentet hade gett förutsättningar för eleverna att stärka sina kunskaper och förmågor inom de efterfrågade ämnesområdena. Dock framkom också att viss bearbetning av de olika delarna av momentet behöver genomföras för att ytterligare stärka korrelationen mellan utförandet av kursmoment och de mål som det var avsett att uppnå. Både under och efter genomförande av kursmomentet analyserades även den didaktiska process som ägt rum i samband med arbetet. Utifrån detta kunde slutsatser presenteras angående hur man som kemilärare kan resonera kring organisering av arbete och planering av tidsåtgång, om man önskar utforma ett liknande kursmoment eller vill använda det som ligger till grund för detta arbete / In this research, the knowledge development of a group of high school students during a course component was studied. The course component, which consisted of four separate parts, was developed for this investigation. The students who participated in the investigation are all in year one in high school, and study at the Science programme. The course component was included in their chemistry course. The course component was developed to increase the students’ knowledge within selected topics from the curriculum, however, also to offer the postulation to develop Scientific Literacy, as well as to increase their ability to discuss societal issues while including a scientific perspective. To be able to carry out the investigation, two different data selections were accomplished. One where the students responded to a survey, where they had to reflect upon their own knowledge development, and another, where their subject knowledge was examined during the assessment of an assignment that they had to carry out as the last part of the course component. The instructions for the assignment was to first describe different analytical tools used in chemistry, and secondly, to narrate different solutions on how to deal with environmental issues, using a perspective of sustainable development. The conclusion drawn from this research is that the course component provided the students the opportunity to increase their knowledge and their strengthen abilities within the requested subject areas. However, it also emerged from the study that, if the different parts om the course component were to be adjusted, the result might have been more successful and the correlation between the course component and the main purposes for it to be carried out might had been stronger. The didactical process that has been carried out during this work has also been analysed. Hence, suggestions about how to reflect upon time requirements and work organisation if one, as a teacher, wishes to either implement this course component in their own tutoring, or do something similar, is presented in the end of this report.

Diskussioner om användandet av embryonala stamceller är exempel på ett område där naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhällshällsdebatten. Värderingar med t ex etiska utgångspunkter påverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten från denna forskning tillämpas. När sådana frågor, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen är det angeläget att belysa att det i samhällsdebatten förekommer en diskussion där företrädare för ståndpunkter för fram olika argument i frågan. Ett sätt att möta detta behov är att designa en undervisningssekvens som innehåller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan användandet av skrivramar ge. I denna undersökning har ett levande rollspel om embryonala stamceller designats, och några av komponenterna i denna undervisningssekvens har undersökts i en designbaserad studie vid fyra gymnasieskolor. Ett analysverktyg har satts samman av befintliga analysverktyg ur forskningslitteraturen med en del med vars hjälp man kan studera argumentstruktur baserat på Toulmins argument patterns (T), en annan del som tar fasta på inslaget av specifika biologiska kunskaper (K) och en tredje del som belyser den epistemiska nivån (E). TKE- analys av argument kan ge ett underlag som kan användas till att belysa betydelsen av hur undervisningen i SSI läggs upp för elevernas möjligheter att utveckla naturvetenskapliga argument av hög kvalitet. Med analysverktyget TKE kan man se hur olika delar av en undervisningssekvens påverkar utvecklingen av argumentens kvalitet. Eftersom de tre delarna av TKE innehåller olika kvalitativt beskrivna och rangordningsbara nivåer så är det möjligt att koda argumentens kvalitet och därefter genomföra en hypotesprövning. Vid en sådan hypotesprövning bör man beakta att de kodade resultaten är parade ordinaldata och att hypotesprövning kan ske med Wilcoxons teckenrangtest. Genom analys av argument med analysverktyget TKE kan man belysa kvaliteter på olika nivåer hos argument. De kvaliteter som syns i TKE-analys av argument är också kvaliteter som ger belägg vid bedömning enligt skolverkets kunskapskrav aspekt fyra för biologikurserna i gymnasieskolan. TKE - analys visar i att argumentens kvalitet är god efter förberedelserna med skrivramarna som stöd. Rollspelsdiskussioner med konsensuskrav verkar påverka argumentens kvalitet i kvalitetsklassen E men i övrigt kan det inte påvisas att rollspelsdiskussionen bidrar till att argumenten av högre kvalitet kan uttryckas. Men argumentens kvalitet kan förbättras signifikant genom aktiviteter efter rollspelsdiskussionen som att man efter denna erbjuder skriftlig återkoppling på skrivna argument. / Discussions about the use of embryonic stem cells is an example of a socioscientific issue (SSI) where the use of scientific progresses meets the social debate where values with for example ethic points of view affect the discussion. When such topics, socioscientific issues, are included in educational instructions, is it important to illustrate that a discussion takes place in the social debate where arguments based on different points of view are presented. One way to meet this need is to design a teaching sequence, which contains a live role play with a discussion, where students are given the opportunity to exchange arguments with scientific grounds and to listen to others. The use of writing frames is a further contribution to the development of argumentation instruction for an SSI. In this study, a live role play is designed on the socioscientific issue embryonic stem cells. Parts of these teaching sequences have been analyzed in a design based study in four upper secondary schools. An analysis tool has been developed based on the didactic literature with one part that shows the structure of arguments based on Toulmin’s argument patterns (T), a second part that focus on the specific biology knowledge (K) and a third part that makes it possible to analyze the epistemic level (E) of the argument. TKE-analysis could be useful when studying the quality of arguments to show the importance of how instructions for teaching in SSI are structured in order to give the students opportunity to develop scientific arguments of high quality.  When analyzing arguments with TKE it is possible to see how different parts of teaching sequences are affecting the development of the quality of arguments with a focus on the structural and conceptual qualities. Since it is possible to rank the quality levels of the three parts of TKE it is possible to test hypotheses. In such a hypothesis-testing it is important to notice that the results from the TKE analysis are paired ordinal data and that hypothesis-testing could be done with Wilcoxon’s sign rank test. By using TKE–analysis it is possible to get information about the quality of arguments of different levels. The qualities of arguments that are illustrated in TKE-analysis are qualities that also are important in assessment with the grade criteria aspect four for the scientific courses from the Swedish national agency for education. TKE-analyses of shows that the qualities of arguments are good after the arguments are prepared supported by the writing frames. The role play discussion affects only the epistemic level of arguments only in the consensus discussion. In the other quality categories, T and K there were no significant increase of the argument quality after the role play discussions. But according to TKE-analysis, the quality of arguments could be increased significantly by offering activities after the role play discussion such as written feed back on written arguments.

I am part of and dependent on a bigger unit – humanity. I am one of the small parts that build up this organism. Being human is an identity that I cannot choose, sometimes it is heavy to carry this role but it is also a support – and necessary for my survival. – My text describes some of the experiments I have performed, a few pages from my journal and some thoughts on which I base my making. My method has been an ethnographic exploration with myself and some objects I created as tools for researching my own body in relation to public spaces, using similar methods as Gösta Arvastson and Billy Ehn describe in their book Etnografiska Observationer (Arvastson & Ehn 2009).  I noticed unconscious synchronised patterns of movement performed by people inhabiting public spaces. After some experiments I realized that I feel insecure when I break those patterns. It became clear to me that my body is programmed to, and does its best, to fit into certain norms. However, sometimes I am incapable or don´t want to conform.