Bakgrund: Det finns ett flertal lagrum i Sverige som reglerar ungas rätt tilldelaktighet i beslut som rör dem själva. Det är en grundläggande rättighet och ettcentralt uttryck för att visa respekt för ungas status som självständiga subjekt. Detär inte alltid möjligt för unga att införliva delaktighet på egen hand utan de är oftaberoende av professionella. Professionellas uppfattningar om ungas rätt tilldelaktighet kan dock utgöra ett hinder för dess införlivning.Syfte: Syftet med studien var att undersöka professionellas upplevelser av ungasdelaktighet i samhällsvård och vilken betydelse det har för vården.Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats har använts i studien. Detinsamlade materialet har antagit en kvalitativ ansats och är baserat på 11vetenskapliga artiklar från databaserna Psycinfo och Sociological abstract.Artiklarna har analyserats genom en tematisk analys.Resultat: 6 teman identifierades i studien: "Betydelsen avdeltagande", ”Förutsättningar hos unga", "Förutsättningar hos professionella","Skydd av unga", "Relationers påverkan på delaktighet" och "Utmaningar ochframtida behov ”.Diskussion: Resultatet visar på att professionella uppfattar ungas delaktighet somen viktig aspekt i praktiken. Samtidigt finner de utmaningar i att införliva det. Deupplever ett behov av mer kunskap inom området och ett bättre välfärdssystem. / Background: There are several different laws in Sweden governing youngpeople’s rights to participate in decisions that concerns themselves. It is afundamental right and an expression of showing respect for young people’s statusas independent subjects. It is not always possible for young people to incorporatetheir participation on their own as they often depend on professionals. Theprofessionals’ perceptions of young people’s right to participation may be anobstacle to its incorporation.Aim: The aim of this study was to explore professionals’ experiences of youngpeople’s participation in social care.Method: A literature review with an inductive approach has been used for thestudy. The collected material has adopted a qualitative approach and is based on11 articles found in databases Psycinfo and Sociological Abstracts. The articleshave been analyzed through a thematic analysis.Results: 6 themes were identified in the study: ”The importance ofparticipation”, ”Conditions for young people”, ”Conditions forprofessionals”, ”Protection of young people”, ” Impact of relationships onparticipation” and ”Challenges and future needs”.Discussion: The results show that professionals consider participation to be animportant aspect of their practice. At the same time, they find challenges inincorporating it. They experience a need for more knowledge in the area and abetter welfare system.

Prior studies have shown that individuals with experiences of child welfare interventions have high rates of adverse social and health outcomes. Yet little is known about whether they are disproportionately subjected to crime victimization. Using repeated cross-sectional data for 32,332 adolescents in Stockholm (of which around 1% is placed in family foster care), this study asks whether adolescents placed in family foster care have higher rates of crime victimization compared to same aged peers living in other family types. The aim is also to examine if this trend is the same for adolescents placed in family foster care over time.Results from gender stratified logistic regression analyses show that adolescents placed in family foster care have a higher risk of reporting various forms of crime victimization compared to adolescents living in intact families. The differences were less pronounced when compared to adolescents living in single parent families. With the exception of having experienced severe threats, where they show an increase in risk over time, results from interaction analyses suggest that adolescents in family foster care generally follow the same decreasing trend as their peers living in other family types. Implications for research, policy and practice are discussed.

Barnkonventionen har blivit lag och det ställer högre krav på kommuner och socialtjänst att tillvarata barns rättigheter. Detta gäller i synnerhet barn i samhällsvård, där det sedan länge rapporterats om missförhållanden och brister. Samtidigt är familjehemsbristen ett nationellt problem idag och kommuner har svårt att möta de ökade behoven av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka familjehemssekreterares samt familjehems erfarenheter av hur arbetet med familjehem fungerar i Umeå kommun med omnejd. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med familjehemssekreterare och familjehem som sedan analyserades med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att stabilitet behövs på många olika plan, såväl i socialtjänstens organisation som i själva familjehemmets situation. Ytterligare framkommer att ett gott samarbete mellan olika aktörer, inte minst mellan socialtjänsten och familjehemmen, är grundläggande för framgångsrika placeringar. Båda grupperna vittnar emellertid om att det i nuläget finns omständigheter som försvårar stabilitet och samarbete. Som exempel nämns nuvarande lagstiftnings betoning på föräldrarätten, socialtjänstens höga personalomsättning och ovisshet vid placeringar. Studiens resultat påvisar ett behov av vidare forskning kring hur framtidens familjehemsvård ska utformas för att åtgärda de brister som föreligger idag. Uppsatsens titel är ett citat från en av studiens intervjuade familjehem.

Föreliggande studie handlar om professionellas syn på föräldrars roll och betydelse vid arbete med ungdomar som befinner sig i någon form av vård i samhällets regi. Varje år får tusentals barn och ungdomar vård i samhällets regi och forskning visar att föräldrarnas delaktighet är en av faktorerna som avgör vårdresultatet. Kvalitén på ungdomarnas relationer med sin familj kan vara antingen en risk- eller en skyddsfaktor. Då föräldrars bristande förmåga är en av de vanligaste orsakerna till att ungdomar är i behov av vård anses studien viktig. Syftet med studien är att belysa socialarbetarens erfarenheter och upplevelser av föräldrarnas roll för ungdomen i vård. För att kunna svara på detta har arbetet utgått från följande frågeställningar:   1.     Hur arbetar de professionella för att inkludera föräldrarna i ungdomens vård?   2.     Hur upplever de professionella föräldrarnas förmåga att vara en resurs för sin ungdom i vård?   För att svara på ovanstående frågor så har fem kvalitativa intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom området. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutik och studiens resultat har analyserats utifrån Urie Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning i avseendet att de professionella är av uppfattningen att föräldrar är oerhört viktiga för sina barn. Som delar i barnets mikrosystem är föräldrarna del av en grund till huruvida barnet utvecklas gynnsamt. De kommer att påverka ungdomen senare i ungdomens liv oavsett kvalitén på deras relation. En viktig del i de professionellas arbete är därför att få en fungerande allians och relation med föräldrarna till ungdomen i vård, samt mellan ungdomen och föräldrarna. Det finns dock tillfällen när detta är problematiskt och de professionella kan tvingas till beslut om att minska en förälders delaktighet, exempelvis när denne är en förövare och på något sätt begår övergrepp mot sitt barn. Studien visar på ett fortsatt behov av forskning inom området och då med fokus på ungdomars bild av sina föräldrars betydelse när de är i behandling och även få föräldrarnas perspektiv.

Hem för vård eller boende har varit omskrivna i svensk media för missförhållanden det senaste året. Tidigare forskning har visat att placerade ungdomar är en utsatt grupp. Frågor som denna studie försöker besvara är vilka behandlingsmetoder som används inom HVB idag och hur förenligt dessa är med evidensbaserad praktik. Teoretisk utgångspunkt som denna studie tar är social konstruktivism och kategorisering. Studien är av explorativ karaktär där syftet är att kartlägga hem för vård och boende (HVB) som är inriktade mot behandling av ungdomar 13-18 år. Genom kvantitativ innehållsanalys kodades och analyserades innehållet av n=295 HVB hemsidor inriktade mot behandling för ungdomar, 13-18 år. Resultat visar att fältet HVB är i en förändringsprocess där KBT som metod är mest framträdande. Metoder som har vetenskapligt stöd när det gäller missbruk och kriminalitet angavs i låg utsträckning. Många HVB uppgav inget om personal som är betydande när det gäller behandling på HVB. / Residential care agencies in Sweden have been described in the Swedish media for malpractice in recent years. Previous research has shown that youth in residential care are a vulnerable group. This study tries to answer what methods are used by residential care agencies in Sweden today and how compatible these methods are with evidence-based practice. The theoretical framework for this study is social constructivism and categorization. The study is of an exploratory nature and the aim is to map residential care agencies in Sweden (HVB) that are focused on the treatment of adolescents by the age of 13-18 years. Through quantitative content analysis, the content of n = 295 HVB websites were coded and analyzed. Results show that the HVB field in Sweden is in a process of change where CBT as a method is most prominent. Methods that have scientific support for addiction and criminal behavior were mentioned to a small extent. Many HVBs did not provide information on staff which is significant when it comes to treatment and care at HVB.

No description available.

Holmqvist, L & Niia, K. SOCIETY’S FORGOTTEN CHILDREN. A STUDY OF THE SOCIAL SERVICE’S WORK WITH YOUNG PEOPLE WHO AGE-OUT OF FOSTER CARE. Degree project in Social Work, 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2017This is an essay dedicated to the young people who has been placed in out-of-home care, and because of their age has to leave their placements to stand on their own. International, as well as swedish research shows that this is a vulnerable group of young people who often both has a broken past and an uncertain future ahead of them, and that many of them has a hard time faring as independent adults. In many other countries, the transitional period these young care leavers goes through when they make their journey to independence is high on the agenda. In Sweden however, this group and their unique situation has gotten very little attention, neither in the legislation, from scientists or from social workers. In Sweden we put in a lot of resources and effort to support children in care, but very little to when it's time for these young people to leave the system. The purpose of this essay has been to find out why this group of young people seems to be invisible in the swedish context. To do that we’ve studied previous research, legislation and conducted interviews with social workers working with these youths. To help analyse our empiricism and find an explanation to the problem, we’ve used theories about the social workers room for manoeuvre, the individualisation of the swedish society and how New Public Management has come to effect the public sector. We’ve found that Sweden’s general and universal laws which puts a big responsibility on the individual, combined with the fact that these young people falls right in the crack between childhood and adulthood -both according to law and in the eyes of the population, are factors that plays a big part in the reasons as to why these young care leavers in Sweden seems to become a “hidden-population”.

The aim of this study was to examine whether certain background variables (sex, age group, reasons for placement, amount of problems, involuntary placement/voluntary placement) affect the probability of children/youths being placed in emergency homes (jourhem) and whether these variables correlate with the occurrence of placement breakdown. The material consists of 445 requests for children/youths to be placed in emergency homes in six municipalities within the Stockholm region during a three-year-period (2016-2018). Frequency tables, cross tables and simple and multiple logistic regression were used to analyze the data and Bronfenbrenner's theory of developmental ecology was used as the theoretical framework. Results show that emergency homes differ from other types of placement in some regards: behavioral problems reduced the probability of placement occurring significantly compared to problems relating to the parent's abilities as a caregiver. Youths had a significantly higher risk for placement breakdown than children. Involuntary care reduced the likelihood of placement occurring and increased the risk for placement breakdown compared to voluntary placement. The prevalence of placement breakdowns was similar to the figures found in prior research on other forms of placements. The implications for social work and the need for further research is discussed.

The aim of this study was to investigate the leaving care services provided to youth leaving residential care in Sweden. Through the use of qualitative research interviews residential care workers perception of what practical and emotional needs youth leaving care have, and whether current aftercare services meet these needs, were examined. The study further sought to compare the swedish and english leaving care services. The main findings of the study were that the residential care workers interviewed expressed that they had a good working relationship with the local social services and that they through the residential care services were able to provide some degree of aftercare. They further identified loneliness as the most prominent emotional need of youth had after leaving care. The most pressing practical need youth leaving care were described as help concerning apartment and job searching, how and when to pay bills as well as managing a budget. The residential care staff further conveyed a wish for a higher degree of regulation surrounding aftercare services. Their main reasoning was to assure that youth leaving care received aftercare regardless of the economic situation of the local municipalities.

The purpose of this study has been to describe and analyze how former foster children experienced foster care which have been filled with maltreatment and neglect and how this has influenced their adult life when it comes to health, education and relationships. We also wanted to study how the former foster children coped with their placement. Furthermore we wanted to study whether there has been any turningpoints during their growth. Finally we wanted to describe how the former foster children experienced the authorities control. To make the purpose of this study complete we chose to use qualitative interviews with six former foster children as our research method. When we analyzed the results we used developmentalpsychopathology, sense of coherence and earlier research. Our results shows that former foster children who have been maltreated and neglected in foster care have health problems, both mental and physical, they enter adolescence with low education and they have problems with close relationships. Our results also shows that former foster children who have been in foster care for a longer timer tend to have lower Sense of coherence. Furthermore our study shows that our interviewees are satisfied with their lives today.