Syftet med denna uppsats är att undersöka satsadverbialplaceringen i huvudsatser och bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal satsadverbial, samt ett lucktest, där satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper. Dock är korrektheten större i de receptiva kunskaperna. Vad gäller de produktiva kunskaperna används mycket få satsadverbial i bisatserna. Dessutom placeras dessa till mer än hälften avvikande, precis som fallet är med de receptiva kunskaperna gällande bi-satser. Inte är det satsadverbial som används mest och har högst korrekthet i huvudsatser i de pro-duktiva kunskaperna, men som har störst avvikande användning i bisatser. Inte är också det satsad-verbial med högst korrekthet i huvudsatser, men med mer än hälften avvikande placering i bisatser i de receptiva kunskaperna. Resultatet är i linje med Bolander (1987) och Hyltenstam (1978) som säger att placeringen av negationen i bisatser är mer svårinlärd och lärs in senare än i huvudsatser. Vad gäller övriga satsadverbial varierar användningen mellan olika informanter.

Detta är främst en kvantitativ studie men även en kvalitativ sådan. Denna studie jämför satsadverbialanvändningen mellan åtta elever i årskurs nio som läser svenska och svenska som andraspråk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet är att se skillnader angående satsadverbialanvändningen mellan uppsatser som har fått betyget G och VG för båda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror på dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för både huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas satsadverbial.            Resultatet visar att de informanter som fick betyget G använder fler satsadverbial än de informanter som fick VG gör. Däremot har VG-gruppen en större andel satsadverbial räknat i procent än G-gruppen. VG-gruppen placerar även sina satsadverbialen i större utsträckning än G-gruppen på andra positioner än dess vanliga plats i satsschemana. Men ingen informant placerar satsadverbialen på någon annan plats än satsadverbialets vanliga plats i bisatser.           Vidare har svenska som andraspråksgruppen en större andel satsadverbial än svenskgruppen. De vanligaste typerna av satsadverbial som informanterna använder sig av är nekande och modala medan ingen av informanterna använder motsättande, förklarande och konklusiva satsadverbial.

På senare år har det uppmärksammats att adverbet ens verkar ha börjat användas på ett nytt sätt, framför allt i frågeordsfrågor. I denna uppsats undersöks ens förekomst och funktion i frågeordsfrågor. Syftet är att nyansera de tidigare beskrivningar som finns av ens.  I uppsatsen analyseras tidningstext och textmaterial från sociala medier utifrån fyra kriterier som extraherats ur de befintliga beskrivningarna av ens: jämförelse, implicerad negation, diskrepans mellan sakförhållandet och talarens förväntningar samt förekomst i retoriska frågor. Resultatet av analysen är att ens ofta, men inte alltid, uttrycker någon form av jämförelse relaterad till ouppfyllda förväntningar hos talaren. I de fall där ingen jämförelse kan läsas in, kan ens funktion inte förklaras tillfredställande med de fyra kriterierna. Möjligtvis har ens där någon typ av mer allmänt förstärkande funktion. För att ens ska vara licensierat verkar det krävas att minst ett av kriterierna jämförelse, implicerad negation och diskrepans mellan sakförhållande och förväntningar är uppfyllt.

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

Om något är sant eller inte är upp till forskningen och vetenskapen att undersöka. Trots det kan mycket information upplevas som sanning även om det bara är en åsikt, egen erfarenhet eller myt. Den här studien undersöker hur privatpersoner online skapar sanningar utifrån en osanning. Undersökningen är baserad på en tråd från diskussionsforumet ”Flashback”. Tråden har en frispråkig och destruktiv diskurs om personer från Somalia. Analysen är baserad på olika sätt att få något att upplevas som trovärdigt, exempelvis modalitet, hänvisningar och objektivitet. Resultatet visar att de flesta åsikterna och upplevelserna är modifierade på olika sätt för att framstå som mer trovärdiga och om något är trovärdigt ökar det chansen att någon annan anammar samma åsikt eller åtminstone tror att den är sann. / Whether something is true or not is a matter for science and research to investigate. Although, a lot of information can pass by as true even though it might just be an opinion, personal experience or myth. This study investigate how private persons online create a truth out of something untrue. The investigation is based on a thread from the forum for discussion named ”Flashback”. The thread have an outspoken and destructive discourse about people from Somalia. The analysis is based on different ways to make something appear as reliable, for example modality, referencing and objectivity. The result shows that most opinions and experiences are in different ways modified to seem more reliable, and if something is reliabile it increases the chanses of someone else to acquire the same opinion, or at least believe it to be true.

Tidigare forskning visar att de positiva effekterna av integrerad grammatikundervisning i förstaspråksämnet är avhängiga av att grammatikundervisningen är anpassad efter elevers behov och kunskapsnivå, vilket även är något som genomsyrar gymnasieskolans läroplan och en förutsättning för att kunna ge alla elever möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. När det gäller svenskämnet och elevernas skrivutveckling förväntas eleverna under sin gymnasietid lämna den mer talspråkliga stil de träder in i skolvärlden med och i stället utveckla en mer formell stil, varvid förmågan att ordna och skapa samband mellan olika satser blir en viktig aspekt för elever att utveckla och ett relevant innehåll för grammatikundervisningen att behandla. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken undersöka hur användning av textbindning i form av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer korrelerar med betyg i gymnasieelevers texter, för att på så vis se om textbindning är en kvalitetsmarkör som är relevant att behandla i grammatikundervisningen i svenskämnet. För att undersöka detta genomförs en kvalitativ och kvantitativ textanalys av gymnasielevers texter. Resultatet från denna textanalys visar att de aspekter av textbindning som tydligast korrelerar med betyg är användning av tema-rema-struktur, då markerat tema och temaprogression är drag som ökar succesivt med varje betygssteg. När det gäller användningav logiska betydelsemarkörer är resultaten inte lika tydliga då vare sig frekvensen av samordning eller underordning skiljer sig åt mellan de olika betygsstegen, medan användning av textuella satsadverbial, underordnade satser och utvidgade satser är ett drag som förekommer mer frekvent på betygssteget A än på betygsstegen C och E. Sammantaget visar detta att textbindning är en kvalitetsaspekt som är värd att arbeta med i svenskundervisningen då användningen av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer varierar med elevers kunskapsnivåer. De aspekter av textbindning som i denna studie visat sig sammanfalla med betyg och därmed anses vara angelägna att arbeta med i svenskundervisningen är främst användning av markerat tema och temaprogression. Men även underordnade satser och textuella satsadverbial är drag där det framträder en ökad användning i det högsta betygssteget och kan därmed också vara ett relevant innehåll att behandla i grammatikundervisningen kopplat till utveckling av elevers skriftliga kommunikativa förmåga.