In a time where energy efficiency and saving measures are becoming more common terms in the energy industry, it is necessary to examine the district heating networks. One of the possible measures for efficient district heating is low-temperature secondary system. This thesis examines the potential benefits available with low temperature secondary heating systems versus conventional primary connections by comparing simulated models with the data collected from existing secondary system. The simulated cases in the report is modeled, calculated and simulated in the software NetSim. The results of the simulations demonstrated a reduced power requirement for the low temperature system with 4.8 kW, which approximately is a decreasing of 6 %. Heat losses from the simulated models turn out to be lower than the actual operating systems as a result of increased temperatures in the network. The difference between the simulated and real operating systems can therefore be useful in future projects for validation. Something that can be seen is that the line density of the secondary networks often is below what is considered as a profitable expansion. This does however not mean that secondary systems should not be built, as more aspects of a low temperature secondary system may be of interest to energy companies. The price models for secondary heat networks that were investigated differ, which could indicate that the market for secondary heat in district heating systems is young and under development. / I en tid där energieffektiviseringar och besparingsåtgärder blir allt mer aktuella begrepp inom energibranschen finns det anledning att undersöka fjärrvärmenäten. En av de tänkbara åtgärderna för effektivare fjärrvärmenät är lågtempererade sekundärsystem. Detta examensarbete undersöker vilka eventuella fördelar som finns med lågtempererade sekundära värmesystem kontra konventionella primäranslutningar, genom att jämföra simulerade modeller med insamlad data från befintliga sekundärsystem. De simulerade fallen i rapporten är modellerade, beräknade och simulerade i programvaran NetSim. I resultatet från simuleringarna påvisas ett minskat effektbehov för de lågtempererade systemet med 4,8 kW, vilket motsvarar en sänkning med ungefär 6 %. Värmeförlusterna från de simulerade modellerna visar sig vara lägre än de faktiska driftfallen till följd av ökade temperaturer i näten. Just skillnaden mellan de simulerade och verkliga driftfallen kan därför bli användbara vid framtida projekt för att validera projekteringen. Något som också kan utläsas är att linjetätheten (levererad MWh/meter kulvertledning) för de sekundära näten ofta understiger vad som anses som en lönsam utbyggnad, det betyder dock inte att sekundära system ej bör byggas, då fler aspekter av ett lågtempererat sekundärnät är av intresse för energibolagen. De prismodeller för sekundärvärme som undersökts skiljer sig åt vilket skulle kunna indikera att marknaden för sekundärvärme är ung och under utveckling.

I Sverige utförs en stor del av arbetet med våldsutsatta kvinnor av personer som arbetar på olika kvinnojourer. Detta arbete innefattar främst att tillhandahålla stödjande samtal till de våldsutsatta kvinnorna, som ofta kan lida av posttraumatiskt stressyndrom till följd av våldet. Dessa stödsamtal beskrivs i tidigare forskning som påfrestande för de personer som arbetar inom kvinnojouren. Stödsamtal med våldsutsatta kvinnor som lider av posttraumatiskt stressyndrom kan leda till upplevelser av sekundär traumatisering hos den som tar del av kvinnans traumatiska berättelser. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som arbetar inom kvinnojourer upplever de mentala påfrestningar som arbetet med våldsutsatta kvinnor kan medföra samt hur dessa påfrestningar kan förstås och hanteras. Materialet till denna studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som arbetar inom olika kvinnojourer. Materialet har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. De flesta av intervjupersonerna berättade att de upplevt mentala påfrestningar som till exempel ilska, trötthet, frustration, vanmakt och nedstämdhet till följd av arbetet. Begreppet sekundär traumatisering var relativt okänt för de flesta av respondenterna. Många av dem kunde inte heller säga sig upplevt symtom av sekundär traumatisering till följd av arbetet. Handledning samt stöd från kollegor var viktiga komponenter gällande hanteringen av dessa påfrestningar. Ytterligare ett resultat som framkom var intervjupersonernas inställning till arbetsrollen där respondenterna delade med sig av olika föreställningar om vad arbetsrollen innebär. Av resultatet framgår således att det finns tendenser av mentala påfrestningar som i vissa fall kan förklaras med hjälp av sekundär traumatisering. Olika copingstrategier används för att hantera de påfrestningar som arbetet medför. Arbetsrollen är komplex då den bygger på en historia av en stark ideologisk övertygelse som har sin inverkan på förhållningssättet mellan empati och distans i mötet med den våldsutsatta kvinnan.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter och för att de ska kunna ge en god vård är det viktigt att ha ett empatiskt förhållningsätt. En möjlig negativ konsekvens av att vårda svårt sjuka och lidande patienter är compassion fatigue som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att ge patienten en god och säker omvårdnad. Forskning visar att individer inom sjuksköterskeyrket löper en högre risk än andra yrkeskategorier att drabbas av compassion fatigue. Definitionen av compassion fatigue och hur det påverkar sjuksköterskan är inte helt klarlagd då begreppet är relativt nytt. Syfte: Syftet är att beskriva compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv samt beskriva vilka faktorer som orsakar uppkomsten. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs granskningsmodell.  Resultat: Artiklarna visade att ålder, kön, erfarenhet som sjuksköterska, utbildningsnivå och arbetstider är faktorer som påverkar uppkomsten till compassion fatigue. De visar även att sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen är en orsak till compassion fatigue, samt att det egna känslolivet, omvårdnaden av patienter och arbetsmiljön påverkas. Diskussion: Då det råder kunskapsbrist bland sjuksköterskor om ämnet och att detta upplevs som en orsak till compassion fatigue, bör sjuksköterskor redan under grundutbildningen undervisas om att sjuksköterskeyrket kan leda till personlig ohälsa. Många sjuksköterskor lämnar yrket på grund av compassion fatigue. Detta leder till en försämrad hållbar utveckling genom ökade kostnader, sämre arbetsmiljöer och försämrad patientsäkerhet.

Background: Compassion Fatigue is described as a negative effect of caring and can be difficult to identify without having previous knowledge about the phenomena. Research shows that being exposed to other persons suffering and not being able to take distance from it, increases the risk of developing Compassion Fatigue. Problem: Nurses often works in an environment with high workload and suffering. In their work, nurses engage in patients suffering and are at greater risk for Compassion Fatigue. Aim: The purpose was to describe nurse’s experiences of Compassion Fatigue. Method: A general literature review was conducted and the analysis contained five quantitative articles, four qualitative and two with mixed method. Result: Caring for patients whose condition is getting worse showed to be central in the development of Compassion Fatigue. Working in oncology and palliative care units contributed to higher exposure and a sense of inadequacy appeared when the nurses did not see any way to help the patients to recovery. Stress and not being able to make distance between work life and private life also led to the development of Compassion Fatigue. Conclusions: Compassion Fatigue occurs in caring professions and contributes to both physical and psychological effects. Nurses and employers may therefore need more knowledge about Compassion Fatigue to apply adequate interventions and decrease the risk of developing Compassion Fatigue.

Bakgrund: Socialarbetare är en yrkesgrupp där höga sjuktal förekommer, och stress är en orsak. Att uppleva stress utifrån att hjälpa klienter som lider tros kunna leda till en sekundär traumatisk stress hos socialarbetare. I förlängningen kan detta leda till compassion fatigue, en form av emotionell utmattning av att arbeta med att hjälpa andra. Syfte: Syftet var att presentera compassion fatigue och dess relation till socialarbetare, med avseende på hur det påverkar socialarbetaren. Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på tretton kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar, vilka granskats och analyserats med inspiration från Innehållsanalys. Resultat: Att hjälpa klienter som lider efter traumatiska händelser kan leda till sekundär traumatisk stress för socialarbetare i direktkontakt med dessa klienter. I slutändan kan detta leda till att socialarbetaren slutar på sitt jobb. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer kan skydda socialarbetaren från att drabbas. Slutsats: För att socialarbetare ska klara av att arbeta med denna klientgrupp bör utbildningsprogram informera framtida socialarbetare om compassion fatigue.

Myocardial infarction affects the individual's life situation and often requires adjustments in several areas. In order to prevent new infarctions, much focus is needed on lifestyle changes. The nurse's role in caring for individuals with myocardial infarction is to teach and discuss non-pharmacological treatment and to motivate and support lifestyle changes. By highlighting how individuals experience lifestyle changes, the nurse can promote understanding of the changes the individual is facing and undergoing. The aim of this study was to describe individuals experiences of lifestyle changes following a myocardial infarction. A literature study was conducted with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles where two themes emerged: factors that limit lifestyle changes and factors that facilitate lifestyle changes. In summary, knowledge of the factors that facilitate and limit the performance of lifestyle changes generates a greater chance for the nurse to provide the individual with individually designed information, guidance and teaching. / Hjärtinfarkt påverkar individens livssituation och som ofta ställer krav på anpassning inom flera områden. För att motverka nytt insjuknande i hjärtinfarkt ligger ett stort fokus på livsstilsförändringar. Sjuksköterskans roll i vård av individer med hjärtinfarkt är först och främst att undervisa och diskutera om icke farmakologisk behandling samt att motivera och stödja till livsstilsförändringar. Genom att uppmärksamma hur individer upplever livsstilsförändringar kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för de förändringar som individen ställs inför och genomgår. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där två teman framkom: faktorer som begränsar livsstilsförändringar och faktorer som underlättar livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis genererar kunskap om vilka faktorer som underlättar respektive begränsar utförandet av livsstilsförändringar en större chans för sjuksköterskan att tillgodose individen med individuellt anpassad information, handledning och undervisning.

Bakgrund: Forskningen visar att brottsoffer och förövare ofta är samma personoch att utsättas för gatuvåld som ung kan leda till både kortvarig och långvarigpsykisk påverkan inom en rad olika problemområden. Syfte: Att undersöka vuxnaindividers upplevelse och uppfattning av att ha blivit utsatt för gatuvåld som ung,med fokus på rättsväsendet, brottsofferstöd, psykisk ohälsa, kriminalitet,bearbetning och behov. Metod: Denna studie är kvalitativ, med utgångspunkt ifenomenografi och fenomenologi. Materialet består av fyra semistruktureradedjupintervjuer och analysen har utgått från systematisk textkondensering.Resultat: Det framgår att alla informanterna har fått någon form av långvarigpsykisk påverkan, som depression, självmedicinering, irrationella rädslor, PTSDsymtom, sömnproblem, bristande tillit, extra vaksamhet, självskadebeteende. Detsom utmärker sig är att de som har fått minst sammanslaget stöd samtidigt har fåttmest psykisk påverkan och upplever sig ha blivit dåligt bemötta av rättsväsendet.Det framgår inga indikationer på att informanterna har blivit våldsamma ellerpåbörjat en kriminell karriär efter att ha varit utsatta för våldsbrott. Slutsats: Detär viktigt att rättsväsendet och verksamheter som arbetar för brottsoffer arbetarutifrån en enhetlig organisation där alla ungdomar som har utsatts för brott får ettindividanpassat stöd under rättsprocessens samtliga led, med uppföljandesamtalupp till ett år efter händelsen. Att lägga extra kraft och resurser i ett tidigt skedekommer sannolikt att minska psykisk ohälsa och kostnader för samhället i ettlångsiktigt perspektiv. / Background: Research shows that the victim and the perpetrator often is the sameperson, and to be assaulted can lead to prolonged as well as brief psychologicaleffects within several areas of concern. Objective: The purpose of this study is toexplore adult’s experience and perception of having been exposed to streetviolence in their teens, focusing on the judicial system, victim support, mentalillness, processing and needs. Methods: This study is qualitative, with the startingpoint in phenomenography and phenomenology. The material consists of foursemi structured in-depth interviews, the analysis proceeding from systematic textcondensation. Results: All the informants have some form of long-term mentalinfluence, such as depression, self-medication, irrational fears, PTSD symptoms,sleep problems, lack of trust and extra vigilance. What stands out is that thosewho have received less aggregated support also are those who have the greatestpsychological impact while experiencing poor response from the judiciary. Thereare no indications of the informants turning violent or having started a criminalcareer after their experience of been exposed to violent crimes. Conclusion: Itseems that it is utmost important that the judiciary and units that support youngvictims work from an unified organization and that all young people subjected tocrimes should receive personalized support throughout the whole legal processwith follow-up talks up to one year after the event. Adding extra power andresources at an early stage will probably reduce problems with mental health andcosts in a long-term perspective.

Bakgrund: Sjuksköterskor idag ställs för fler traumatiska upplevelser under kort tid än en individ utanför det vårdande yrket gör under en livstid. Empatitrötthet är för den svenska sjukvården ett relativt nytt begrepp. För att förstå empatitrötthet har även fenomenet empati beskrivits kort i bakgrunden. En vidare och djupare förståelse för fenomenet empatitrötthet presenteras i resultatet.Syfte: Syftet med studien är att utforska fenomenet empatitrötthet ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: En icke systematisk litteraturstudie har gjorts baserad på olika ansatser för att få ett helhetsperspektiv på fenomenet empatitrötthet.Resultat: Empatitrötthet är ett fenomen som påverkar omvårdnaden kring patienter och anhöriga. Sjuksköterskor med längre erfarenhet löper mindre risk för att utveckla empatitrötthet. Idag finns det inga riktlinjer för hur empatitrötthet ska motarbetas, utan sjuksköterskor använder egna strategier för att hantera sin empatitrötthet. / Background: Nurses today are exposed to more traumatic events under short period of time than a person outside the caring environment experiences in a lifetime. Compassion fatigue is a relatively new concept in the Swedish health care. To understand compassion fatigue has the concept empathy further been discussed in the background. A deeper understanding for the phenomena compassion fatigue is presented in the result. Aim: The aim for this study is to further explore the phenomena compassion fatigue from a nursing perspective. Method: A non systematic literature review has been used in this study based on literature using different approaches to get a holistic view on the phenomena compassion fatigue. Result: Compassion fatigue is a phenomena which affects the caring regarding patients and their relatives. Nurses with longer experience are less likely to develop compassion fatigue. Today there are no guidelines for how to counter compassion fatigue, but nurses are using their own methods to handle the phenomena compassion fatigue.

Die Morphologie der Mitralklappe bei primärer und sekundärer Mitralklappeninsuffizienz ist noch nicht hinreichend Untersucht. Mit Hilfe einer neuartigen 4D-Software kann durch eine hohe zeitliche und räumliche Auflösung eine umfassende Analyse der Mitralklappe sowohl bei primärer und sekundärer Mitralklappeninsuffizienz als auch bei gesunder Mitralklappe erfolgen. Die hierdurch gewonnen Erkenntnisse haben eine hohe klinische Relevanz und verbessern das Verständnis der Erkrankung erheblich.

The aim of this study is to reach a deeper understanding of which feelings counsellors encounter among social workers and how they deal with these, as well as how counsellors can prevent secondary trauma among social workers. This study is based on six semi-structured interviews with professional counsellors who are counselling social workers in the social services, who work with children and adolescents. The data is analyzed by using a thematic analysis. The analysis of the result is interpreted with the theory of emotional labor.This study indicates that counsellors face strong emotions among social workers, something the counsellors need to manage. Counsellors also need to manage their own feelings,something the majority do by taking support of colleagues. To prevent secondary traumaamong social workers, it is important to talk about it, to have knowledge about it and that thesocial workers harbor each other’s feelings. However, the counselling cannot prevent secondary trauma by itself. The findings are in line with previous research, but this study focuses on the counsellor’s perspective, something that is absent in the current research field.