The purpose of this study was to investigate perceptions and experiences of compassion fatigue that exist among social workers who work with the investigative work of unaccompanied children and adolescents. The study further investigated their experiences of preventive and counteracting actions. In this qualitative study, interviews were conducted with six social workers who worked with unaccompanied children and adolescents. The results show that social workers have experiences of compassion fatigue. There are many descriptions of burnout syndrome, and a few descriptions of secondary traumatic stress. The results also show that social workers have many ideas about how to prevent or counteract compassion fatigue, both with ideas in the form of self-care or ideas about organizational changes. / Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue som finns bland socialsekreterare som arbetar med utredningsarbete av ensamkommande barn och ungdomar. I studien undersöktes också deras upplevelser av förebyggande eller motverkande åtgärder. Studien är kvalitativ och sex socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar intervjuades. Resultatet visar att socialsekreterarna har upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue. Det finns många beskrivningar av utmattningssyndrom, och ett fåtal beskrivningar av sekundär traumatisk stress. Resultatet visar också att socialsekreterarna har många tankar om hur man förebygger eller motverkar compassion fatigue, både i form av egenvård eller idéer om organisatoriska förändringar.

Föreliggande studie undersöker om lärare har en universal personlighetstyp inom fem-faktor modellen och om det finns någon signifikant skillnad mellan kön och personlighet hos lärare. Ämnet är av intresse då det för närvarande är brist på lärare i Sverige och yrket är i behov av höjd attraktivitet. Diskussioner för att hitta en lösning har varit att ta reda på vem som vill bli lärare, varför de arbetar kvar i yrket och vad dessa individer har gemensamt, och personlighet framkommer som ett möjligt svar. Studien var genomförd genom självskattningsformulär skickat via e-mail till ett antal skolor; universitet, folkhögskolor, gymnasium och högstadium i södra Sverige. Analys av resultaten visade på en möjlig personlighetstyp hos lärare. Ingen signifikant skillnad mellan kön hittades. / The current study investigates if teachers show a consistent trend of personality traits within The Big Five personality model and if there is any significant difference between gender and personality among teachers. This study is relevant due to the overall lack of consistent workforce within the profession and struggles to try to improve its status throughout Sweden. Part of the discussions to find solutions is to find out who becomes a teacher, why they remain within the profession and what these people have in common, personality being a topic of interest. The Big Five personality model is one of the more commonly used instruments to distinguish personality through the use of five main traits and values that individuals score within them. The study was conducted through the use of a self-report survey e-mailed to a number of schools; universities and secondary schools, in southern Sweden. Analysis of the results showed that there was a  personality trend among teachers and no significant difference between the genders but due to the study’s size it is unclear how universal these results are.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.

Den ekonomiska globaliseringen och ökade världshandeln har lett till att multinationella företag till viss del fått ta sig an den roll som stater tidigare har haft och många företag har börjat använda sig av corporate social responsibility (CSR) som ett verktyg för detta. Frågan är om utvecklingen har gjort att andra aktörer, såsom fackföreningar, som tidigare varit en självklar aktör på den politiska arenan och en given del av den svenska företagssfären, nu kommit i skymundan. Det leder vidare till frågan om vad fackföreningar i så fall har för roll idag. Det föreligger ett gap i forskningen vad gäller fackföreningarnas roll i CSR-diskursen samt levnadslöner i utvecklingsvärlden, som kan ses som en del av CSR-konceptet. Ambitionen är att denna kvalitativa flerfallsstudie ska kunna bidra till den kunskapsbrist som tycks finnas gällande svenska fackföreningar och deras syn och roll vad gäller CSR och specifikt levnadslöner. Resultatet av studien visar att svenska fackföreningar överlag är skeptiska till CSR och att ett införande av levnadslöner är komplext. Vidare visar resultatet att det som står i vägen för levnadslöner är en svag stat och en ovilja bland företag och länder att införa konceptet. Studien avslutas med en diskussion om fackförbundens framtida roll som intressent till företagen samt vilka implikationer som föreligger i ett potentiellt införande av levnadslöner. / Economic globalization and increased world trade have resulted in multinational corporations (MNCs) having to take on the role that states previously possessed and as a response many companies have started to use Corporate Social Responsibility (CSR) as a means to manage the task. The question is whether this development has put other players in the global arena aside, such as labor unions, which historically have been a given stakeholder group in the political arena as well as in the field of Swedish business. This further leads to the question of what the role of labor unions is today. There is a gap in the research regarding the role of labor unions in the CSR-discourse as well as living wages in the developing world, which can be seen as a part of the CSR-concept. Based on a qualitative study of how Swedish unions perceive CSR and in particular living wages, we aim to fill this gap. The result of the study shows that unions are skeptical towards CSR and that an implementation of living wages is complex. In addition, part of the obstacles that stands in the way of an implementation of living wages is a weak state and an unwillingness among corporations and countries to adopt the concept. The study concludes with a discussion about the future role of labor unions as a stakeholder of corporations as well as the implications that exist in a potential adoption of living wages.

<p>Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.</p>

No description available.

No description available.

Background: Nurses face many challenges in the nursing profession. One challenge is the ability to handle patient trauma and at the same time, as a nurse, process their trauma. With more awareness about how secondary traumatic stress shows itself in nurses and its aftermath, the stress can be identified in earlier stages. Aim: The aim of this literature review is to map how the aftermath of secondary traumatic stress show itself in nurses, described by nurses. Method: This study has been designed as a qualitative literature review with searches carried out in the databases CINAHL and PubMed. The mapping resulted in ten articles that were reviewed for their quality. Result: The metasynthesis of the identified articles resulted in seven subthemes, desire to leave nursing, providing insufficient care, teamwork, depersonalization, emotional distress, lack of resources and knowledge deficit. Conclusion: When the secondary traumatic stress overpowers the nurse, it may result in the nurse leaving its profession. Future research should thereby focus on methods that support the nurses exposed to secondary traumatic stress and lessen their feeling of exhaustion. Methods that help not only the nurses but also the patients they care for. / Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar inom sitt yrke. En av dessa utmaningar är att handskas med patienters trauma och samtidigt kunna bearbeta dess trauma. Med ökad kunskap om hur sekundär traumatisk stress visar sig och dess följder kan denna stress identifieras i ett tidigare skede. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga efterföljderna av sekundär traumatisk stress för sjuksköterskor, beskrivet av sjuksköterskor. Metod: Studien har designats som en kvalitativ litteraturstudie med genomförda sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Kartläggningen resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades. Resultat: Metasyntesen av de identifierade artiklarna resulterade i sju underteman, viljan att lämna yrket, ge otillräcklig vård, lagarbete, depersonalisering, emotionell stress, brist på resurser och brist på kunskap. Slutsats: När den sekundära traumatiska stressen blir dem övermäktiga så kan det resultera i att sjuksköterskorna lämnar yrket. Framtida forskning bör därför fokusera på metoder som stöttar sjuksköterskor exponerade för sekundär traumatisk stress och lindrar deras känsla av utmattning. Metoder som ytterst är till gagn inte bara för sjuksköterskor utan även för patienterna de vårdar.

Posttraumatic stress disorder (PTSD) is a diagnosis given after the development of maladaptive behavior following exposure to traumatic events. This is the first quantitative study regarding the Swedish emergency dispatching population (n = 97) and posttraumatic (secondary traumatic) stress. The main research question for this study was: “How prevalent are clinically significant posttraumatic stress symptoms among Swedish emergency dispatchers?”; the secondary research question formed became: “What relationship, if any, can be found between the prevalence of clinically significant posttraumatic stress symptoms and other psychological ailments such as depression and burnout?”. The study used a digital questionnaire containing the screening tests ProQoL, MADRS-S and PCL-C to examine the prevalence of symptomology among dispatchers. The participants answers are then analyzed using correlation matrices, one sample t-tests, reliability analyses and descriptives to identify correlations, prevalence rates and other statistically significant items. 57 of the 97 respondents (58.8%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect moderate PTSD, 50 of the 97 respondents (51.5%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect mild depression and 76 of the 97 respondents (76.3%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect burnout. The study concludes that there is an elevated prevalence of PTSD symptoms among Swedish emergency dispatchers (Student’s t = 3.85, Cohen’s d = 0.391, p &lt;.001) and that these symptoms are significantly and positively correlated to symptoms of burnout (r = 0.740, p &lt; .001) and depression (r = 0.820, p &lt; .001). / Posttraumatiskt stresstillstånd (PTSD) är en diagnos som ges efter utvecklingen av maladaptive beteende till följd av exponering till traumatiska händelser. Detta är den första kvantitativa studie som riktar sig mot den svenska nödsamtalsoperatörs populationen (n = 97) angående posttraumatisk (sekundär traumatisk) stress. Den primära frågeställningen i denna studie blev: “Hur prevalent är klinisk signifikant posttraumatiskt stressymptom hos svenska nödsamtalsoperatörer?”; den sekundära frågeställningen blev: ”Vilken relation, om någon, kan finnas mellan prevalensen av klinisk signifikanta posttraumatiska stressymptom och andra tillstånd av psykologisk ohälsa såsom depression och utmattning?”. Studien använde ett digitalt frågeformulär som innehöll screeningtesterna ProQoL, MADRS-S och PCL-C för att undersöka prevalensen av symptombilden hos nödsamtalsoperatörer.  Deltagarnas svar analyserades med hjälp av korrelationsmatriser, one sample t-tester, reliabilitets analyser samt descriptives för att identifiera korrelationer, prevalensen samt andra signifikanta statistik. 57 utav 97 respondenter (58,8%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka måttlig PTSD, 50 utav 97 respondenter (51,5%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka mild depression och 76 utav 97 respondenter (76,3%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka utmattning. Studien drar slutsatsen att det finns en högre prevalens av PTSD symptom hos svenska nödsamtalsoperatörer (Student’s t = 3,85, Cohen’s d = 0,391, p &lt;,001) samt att dessa symptom är signifikant och positivt korrelerade med symptomen för både utmattning (r = 0,740, p &lt; ,001) och depression (r = 0,820, p &lt; ,001).

Syftet med den här uppsatsen är att belysa det organisatoriska samt kollegiala stödets betydelse i förebyggandet av sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar flera yrkesgrupper, däribland socionomer. Följderna av sekundär traumatisering kan påverka den drabbades privat- samt yrkesliv och det kan i vissa fall leda till utbrändhet, PTSD eller PTSD-liknande symtom. Uppsatsen är av kvalitativt slag och använder sig av semistrukturerade intervjuer med socionomer för att för att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser av det förebyggande arbetet mot sekundär traumatisering. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på individuella copingstrategier för att förebygga sekundär traumatisering och mindre på det kollegiala samt organisatoriska stödets betydelse i frågan. Resultatet från det insamlade materialet analyseras i en tematisk analys genom de teoretiska perspektiven organisationskultur och känsloarbete samt psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visar att det organisatoriska och kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse för det förebyggande arbetet av sekundär traumatisering. Trots detta visar resultaten av vår studie också att mycket av detta ansvar istället hamnar hos individen. Studien visar också att det kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse men att det också har sina begränsningar då det sällan finns några riktlinjer för hur stödet ska vara utformat. Även ansvaret för detta kan felaktigt tillskrivas till individnivå och leda till stress för individen. Tidigare forskning har inte fokuserat på helheten av problemet utan snarare de individuella strategierna. Vi ser därför att det är av stor vikt att framtida forskning fokuserar på även det organisatoriska och kollegiala stödets betydelse i förebyggande av sekundär traumatisering för att lyfta en del av ansvaret ifrån individen.