Produktionen av rekombinanta biofarmaceutiska läkemedel, exempelvis monoklonala antikroppar, är en oumbärlig men ansträngande process. Under 2019 var sju av de tio mest sålda läkemedlen globalt baserade på rekombinant producerade monoklonala antikroppar. En betydande flaskhals i utvecklingen av stabila cellinjer är screening och selektion av högproducerande singelcellkloner. Tekniker som utspädningskloning (limiting dilution) och fluorescensaktiverad cellsortering (FACS) når idag medelmåttiga resultat som bäst, men saknar förmåga att både isolera produktiva singelcellkloner och hålla cellviabilitet på en acceptabel nivå. Samtidigt kan CellCelectorn™, ett helt automatiserat instrument utformat för att detektera, selektera och isolera singelcellkloner, screena celler för att kartlägga deras produktivitet. CellCelectorn™ är utrustad både med brightfield- och fluorescerande kameror och kan ranka samtliga cellkloner i en provplatta efter produktivitet för att sedan överföra de mest lovande klonerna till en destinationsplatta för vidare analyser och singelklonexpansion. Med avstamp i detta instrument var syftet med projektet att utveckla ett automatiserat arbetsflöde för screening och selektion av högproducerande singelcellkloner med hög genomströmning vid generering av stabila cellinjer. Inledande tester med redan utvecklade och produktiva cellinjer genomfördes för att undersöka CellCelectorns™ prestanda och för att upprätta och optimera sekundära parametrar relevanta för instrumentets kapacitet. Då dessa inledande tester var framgångsrika utfördes en polyklonal selektion i syfte att utveckla tre stabila cellinjer producerandes olika antikroppar. Dessa cellinjer skulle sedan användas för att undersöka CellCelectorns™ förmåga att isolera och överföra de mest lovande singelklonerna till en destinationsplatta. Dessa test kunde tyvärr inte genomföras, då kontaminering i de polyklonala poolerna hade uppstått, men de övergripande resultaten av detta projekt indikerar att CellCelectorn™ är kapabel till att screena för och ranka singelkloner efter deras produktivitet samt att selektera högproducerande klonkandidater under en enda arbetsvecka. Framtida tester är dock nödvändiga för att säkerställa CellCelectorns™ förmåga att isolera singelcellkloner med hög genomsnittlig cellviabilitet för att kunna genomföra singelklonexpansion. / The production of recombinant biopharmaceuticals, such as monoclonal antibodies (mAbs), from stable mammalian cell lines is an indispensable yet strenuous process. In 2019, seven of the top ten most sold drugs globally were based on monoclonal antibodies produced recombinantly. A prominent bottleneck in stable cell line development is the screening and selection of high target protein producing single clone candidates. Today, techniques such as limiting dilution and Fluorescence Activated Cell Sorting (FACS) receive moderate success at best at isolating single clones while keeping cell viability high. Simultaneously, the CellCelector™ is a fully automated instrument designed for the detection, selection, and isolation of single cell clones. Containing both a brightfield and fluorescence-detecting camera, the CellCelector™ can screen cells to measure their productivity and rank them accordingly, meaning high target protein producing clones can be selected and transferred to a destination plate for single clone expansion. Thus, this project aimed at developing an automated high-throughput workflow using the CellCelector™ to streamline the screening and selection steps of stable mammalian cell line generation. Several tests with stable proof-of-concept cells were performed to evaluate the performance of the CellCelector™ and to establish favorable secondary parameter settings. As initial proof-of-concept tests showed promise, a polyclonal selection to obtain three stable Human Embryonic Kidney (HEK) cultures expressing different antibodies was carried out in order to test the CellCelector™ proficiency in clone selection and picking. Unfortunately, no clone picking or single clone expansion could be executed due to bacterial contamination in the cell cultures. Nevertheless, the overall results of this project indicate high potential of the CellCelector™ to detect and identify promising stable clone candidates for single clone expansion over the course of a single work week. Future tests are however required to solidify CellCelector™ ability to isolate monoclonal clones while preserving cell viability for single clone expansion.

ABSTRACT Functional hypothalamic amenorrhea, FHA, is the clinical diagnosis for a woman in whommenstrual periods have been absent for three months or longer and where no other organic ormedical explanation is found. The aim was to explore characteristics and life experiencesamong women showing signs of FHA and to investigate what diagnoses and treatment/advicethey received when seeking medical help. Self-reported data were collected via an onlinesurvey. Descriptive data were presented regarding global representation, education levels,characteristics, life experiences, diagnoses, treatment/advice, treatment satisfaction, recoverysuccess and congruence between undertaken lifestyle changes and treatment/advice.Respondents consisted of 1,035 women from 71 different countries. The results showedcommon characteristics among respondents: the majority reported body appearancedissatisfaction, drive for thinness, high expectations of oneself, anxiety, obsessive behavioursand perfectionism. Life experiences were childhood bullying, loneliness and having a closerelative with mental health issues. Less than half of the participants received the diagnosisFHA and roughly a third did not receive any diagnosis/were told nothing was wrong. One infive were not given any treatment/advice that would help them regain their menstrual period.Ninety-three percent of those who recovered stated that they had gained weight, engaged lessin physical activity and/or undertaken cognitive behavioural therapy. Seventy-two percentwere dissatisfied with the treatment/advice they were given. In conclusion, the results fromthis study point to FHA as an underdiagnosed/misdiagnosed, neglected and mistreatedmedical condition and public health issue affecting women globally. / SAMMANFATTNING Funktionell hypotalamisk amenorré, FHA, är den kliniska diagnosen för en kvinna som varitutan menstruation i tre månader eller längre, där ingen annan organisk eller medicinskförklaring hittats. Syftet var att utforska förekomsten av personlighetsdrag ochlivserfarenheter bland kvinnor med kliniska tecken på FHA och att undersöka vilka diagnoseroch behandling/råd de fått när de sökt vård. Självrapporterad data inhämtades viainternetbaserade frågeformulär. Deskriptiv data presenterades avseende global representation,utbildningsnivå, personlighetsdrag, livserfarenheter, erhållna diagnoser, erhållnaråd/behandling, tillfredsställelse med behandling, behandlingsframgång och samstämmighetmellan livsstilsförändringar och erhållna råd/behandling. Svarspersonerna bestod av 1 035kvinnor från 71 olika länder. Resultaten visade gemensamma personlighetsdrag blandsvarspersonerna: majoriteten rapporterade kroppsmissnöje (utseendemässigt), strävan eftersmal kropp, höga förväntningar på sig själv, ångest/oro, tvångsmässiga beteenden ochperfektionism. Livserfarenheter var mobbning under barndomen, ensamhet och att ha ensläkting med psykisk ohälsa. Mindre än hälften fick diagnosen FHA och ungefär en tredjedelfick ingen diagnos/fick höra att ingenting var fel. En av fem fick ingen behandling/råd somhade kunnat hjälpa dem att återfå sin menstruation. Sjuttiotre procent var missnöjda medbehandlingen/råden de fick av sin läkare. Nittiotre procent av de som återfick sinmenstruation uppgav att de hade gått upp i vikt, ägnat sig mindre åt fysisk aktivitet och/ellergenomgått kognitiv beteendeterapi. Sjuttiotvå procent var missnöjda med den behandling/rådde gavs. Sammanfattningsvis pekar resultaten från denna studie mot att FHA är ettunderdiagnostiserat/feldiagnostiserat, negligerat och felbehandlat medicinskt tillstånd ochfolkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen.

Olika former av digitala medier är något som får allt större plats både i samhället och i skolan. I detta arbete har vi därför undersökt datorspelens pedagogiska möjligheter för kunskaps-utveckling utifrån de didaktiska frågorna i svenskämnet på en gymnasieskola med en utpräglad datorspelsprofil. Insamlingen av det empiriska materialet har skett via två kvalitativa metoder. Tre lärare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer och tre fokusgrupper, med fyra elever i vardera grupp, har genomförts. Analysen av den empiriska undersökningen grundar sig i teorin om sociokulturellt lärande, vikten av litteracitet kopplat till datorspel samt samhörigheten i affinity groups. Mycket av analysen bygger på tidigare forskning av James Paul Gee och Christina Olin-Scheller där bejakande av elevintresse och motivation är något som figurerar prominent. Resultatet visar på svårigheter att inkludera datorspel i svenskundervisningen på grund av utformningen av ämnesplanen, trots att många likheter mellan mer traditionella texttyper och datorspel nämns av lärarna. När datorspel används nyttjas det främst som ett motivationsverktyg för att få de datorspelsintresserade eleverna intresserade av att genomföra skoluppgifter. Detta är något som samtliga elever uppskattar, även om lärarna anser att det måste existera en balansgång mellan bejakandet av elevintresse och syfte och mål. Vår diskussion kretsar kring huruvida svenskämnets historia är det som försvårar användandet av datorspel på grund av sin tradition där typografisk text fortfarande värderas högt i skolan. Även frågan om hur bejakande en lärare kan vara i sin undervisning av elevintressen samt att datorspel kan ha en positiv effekt för att avdramatisera misslyckanden diskuteras.

Sekundär traumatisk stress är ett problem inom socialt arbete. Begränsad forskning finnsangående hur det skulle kunna förebyggas samt behandlas. Syftet med litteraturöversikten vardärför att sammanställa kunskapsläget av befintlig litteratur angående faktorer som förebyggersamt behandlar sekundär traumatisk stress hos socialarbetare. Studien avsåg även att undersökavilken effekt faktorerna hade. Litteraturöversikten utgick från metodiken av en scoping review.Datamaterialet bestod av 15 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades medinnehållsanalys, ytterligare gjordes en narrativ sammanställning av de kvantitativa artiklarna.Resultatet visar att individuella faktorer som att kunna hantera sina känslor i olika situationeroch sammanhang samt att utföra egenvård, är exempel på betydelsefulla förebyggande ochbehandlande faktorer. Regelbunden handledning samt stöd från chefer och medarbetare, ärexempel på organisatoriska faktorer som hade en betydande roll i det förebyggande ochbehandlande arbetet mot sekundär traumatisk stress. / The purpose of this study was to compile the state of knowledge in the existing literature aboutfactors that prevent and treat secondary traumatic stress in social workers. The study also aimedto investigate the effect of the factors. This literature review was based on the methodology ofa scoping review. The data was contained by 15 different scientific articles. All these articleswere analyzed by content analysis, and further there were a narrative compilation of thequantitative articles. The results of the study show individual factors like to be able to deal withtheir emotions in different kind of situations and contexts, and to perform selfcare, are someexamples of meaningful factors. Regular guidance and support from managers and other coworkersare some examples of important organizational factors in the prevention and treatingwork against secondary traumatic stress.

The purpose of this study is to increase knowledge about how counselors at youth centers deal with emotional burdens like to working with sexually exposed young people. Previous studies have shown that working with trauma can lead to secondary traumatization. There is a particular risk of secondary traumatization if you encounter repeated trauma stories. Counselors at youth centers meet young sexually exposed people for treatment talks.Through semi-structured qualitative interviews with six counselors from six different youth centers the study has observed several coping strategies that the counselors use. These strategies can be categorized into two different themes; individual coping strategies and coping strategies that the organization offers. The individual strategies can be categorized into emotion focused coping strategies and problem focused strategies. The study showed that the councelors mostly used emotion focused strategies like acceptance, distancing, avoiding and social support. The study also showes that the councelors used problem focused strategies like self care, having meaningful leisure time, demand-reducing strategies and setting limits. The study also showes that counselors don´t know of any target documents or routines for managing emotional stress at work.

Sekundär traumatisk stress definieras som ett psykiskt tillstånd som uppstår när en individ berörs av en annan individs trauma. Syftet med föreliggande studie var attundersöka socialarbetares kunskap och erfarenheter av sekundär traumatisk stress bland familjehemsföräldrar. Därtill ämnade studien utforska vilken generell kunskap socialarbetare har om sekundär traumatisk stress, vilken förekomst av sekundär traumatisk stress som socialarbetare som arbetar med familjehem ansåg att det fannsbland familjehemsföräldrar samt vilka metoder och potentiella strategier socialarbetare har för att bemöta sekundär traumatisk stress bland familjehemsföräldrar. Studien har en kvantitativ ansats för att samla in data från socialarbetare i Värmlands och Örebro län. Studiens resultat visade att en majoritet av de tillfrågade socialarbetarna: (1) Var bekanta med termen sekundär traumatisk stress. (2) Ansåg att familjehemsföräldrar riskerade att drabbas av sekundär traumatisk stress. (3) Använde vissa strategier och metoder för att bemöta sekundär traumatisk stress hos familjehemsföräldrar, men att majoriteten saknade en empiriskt beprövad metod. / Secondary traumatic stress is defined as the emotional distress that occurs when an individual learns about another individual's trauma. The aim of this research was to investigate what knowledge and experiences social workers have about secondary traumatic stress among foster care parents. It also aims to explore what general knowledge social workers have about secondary traumatic stress, to what extent social workers perceive that secondary traumatic stress occurs among foster care parents and what methods and strategies social workers have for prevention and intervention. The research design uses a quantitative approach to collect data from social workers in the Swedish counties of Värmland and Örebro.The findings of the study were that most of the social workers in the study: (1) Were familiar with the term secondary traumatic stress. (2) Thought that foster care parents were at risk of being affected by secondary traumatic stress. (3) Used certain strategies and methods for prevention and intervention, but that the majority lacked an empirically tested and approved method.

Every day people are exposed to crimes in Sweden, which can lead to both emotional and practical difficulties. Having the opportunity to get support and help after a traumatic incident can reduce the negative consequences of a crime, such as posttraumatic stress disorder and secondary victimization. In many communities in Sweden there are local support services for the crime victims, but in the district of Östra Norrbotten there are no support activities that specifically address this issue. The purpose of this thesis is to investigate if the police in Östra Norrbotten feel that they can offer the crime victim sufficient support or refer to such support. Eight police officers in the district were interviewed to learn about their experiences. The results show that the majority of respondents felt that there are gaps in the field they can´t provide the crime victims to a support that they deem as sufficient or refer to such support. The fact that crime victims do not receive support can lead to negative impact on the recovery from all events. / <p>Validerat; 20130317 (global_studentproject_submitter)</p>

Att jobba med socialt arbete idag innebär att man i sitt dagliga arbete möter personer på individ-, grupp- och samhällsnivå som befinner sig i någon form av kris. Något som beroende på situationen kan leda till uppkomsten av negativa effekter, exempelvis sekundär traumatisering. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka i vilken utsträckning nyexaminerade socionomer upplever detta fenomen i arbetslivet. Utifrån syfte och frågeställningar sammanställdes fyra teman som undersöktes med hjälp av en kvantitativ ansats där datainsamlingsmetoden bestod av en frågeenkät som besvarades av totalt 126 deltagare. Utifrån resultaten av dessa teman framkom det att majoriteten av deltagarna inte har diskuterat fenomenet under studietiden och att de någon gång har upplevt sekundär traumatisering både i och utanför arbetslivet. Resultatet av den insamlade datan tolkades sedan med hjälp av två teoretiska begrepp: förebyggande och resiliens. Studiens resultat visar vidare på vikten av att informera socionomstudenter om de eventuella riskerna med socialt arbete samt hur dessa kan förebyggas och motverkas. / Working within the social work arena today means that you in your daily work meet people at individual, group and community level who are in some form of crisis. Something that, depending on the situation, can lead to the emergence of negative effects, such as secondary traumatization. The purpose of this thesis was therefore to examine if and to what extent newly graduated sociologists have experienced or are experiencing this phenomenon in their work. Based on the purpose and questions, four themes were compiled that were investigated using a quantitative approach where the data collection method consisted of a questionnaire that was answered by a total of 126 participants. Based on the results of these themes, it appears that the majority of the participants did not discuss the phenomenon during the study period and that they have at some point experienced secondary traumatization outside of and in their work life. The result of the collected data was then interpreted using prevention and resilience as a theoretical outset. These results show the importance of informing sociology students about the possible risks of social work and how these can be prevented and countered.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka socialarbetarens förståelse av sekundär traumatisering, samt om de själva eventuellt upplevt eller påverkats av sekundär traumatisering. Studiens material baserar sig på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barn och unga, en målgrupp som anses vara särskilt sårbar för sekundär traumatisering, enligt tidigare forskning. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och utifrån teorierna resiliens och coping. Resultaten visade en brist på kunskap kring sekundär traumatisering hos respondenterna. Samtidigt pekar deras beskrivningar på att de själva upplever symtom på sekundär traumatisering. Studiens slutsats är att kunskap kring sekundär traumatisering saknas bland socialarbetare inom socialtjänsten trots att sekundär traumatisering är en risk för denna yrkesgrupp. / The purpose of this qualitative study was to examine social workers' conceptualisation of secondary traumatization, as well as whether they themselves experience symptoms of secondary traumatization or been affected. The study material is based on semi-structured interviews with social workers who work with children and young people, a group considered particularly vulnerable to secondary traumatization according to previous research. The interview material was analysed using thematic analysis and the theories of resilience and coping. The results indicated a lack of knowledge about secondary traumatization among the respondents. At the same time, their descriptions suggest that they themselves experience symptoms of secondary traumatization. The study's conclusion is that knowledge about secondary traumatization is lacking among social workers in social services, despite secondary traumatization being a risk for this professional group.

Introduktion: Efter en främre korsbandsskada och korsbandsrekonstruktion (ACLR) drabbas många av en upprepad skada. En anledning kan vara att en ACL-skada medför neuroplastiska förändringar som kan ge ett ökat neurokognitivt beroende. Det här kan i sin tur innebära en nedsatt kapacitet att utföra motoriska uppgifter med samtidiga sekundära uppgifter – även kallat dual task-förmåga. Graden av neurokognitivt beroende mäts ofta genom dual task-tester (DT-tester) där den s.k. DT-kostnaden då kan komma att avslöjas. Syfte: Att undersöka om individer med ACLR visar större DT-kostnad än oskadade individer under hopptest med sekundära kognitiva uppgifter. Därtill att undersöka om självskattad psykologisk beredskap har ett samband med dual task-kostnaden hos individer med ACLR. Metod: 20 personer med ACLR och 20 personer utan knäbesvär utförde drop jump-test med sekundära kognitiva uppgifter (DT-testet). Både motoriska och kognitiva prestationer utvärderades. Gruppernas prestationer jämfördes mellan varandra med oberoende T-test. För kartläggning av psykologisk beredskap, omfattande känslor, självförtroende och riskbedömning användes enkäten Anterior Cruciate Ligament Return to Sport after Injury (ACL-RSI). För att bedöma sambandet mellan ACL-gruppens prestationer på DT-testet och totalpoängen på ACL-RSI användes Pearson’s korrelationskoefficient. Resultat: De oberoende t-testen bekräftade att ACL-gruppen presterade sämre än kontrollgruppen på DT-testet. I den motoriska uppgiften hade ACL-gruppen medelvärdet 85 % och kontrollgruppen 94,6 %. I den kognitiva uppgiften hade ACL-gruppen medelvärdet 66.7 % och kontrollgruppen 82,9%. Det uppvisades ett svagt positivt men ej signifikant samband mellan ACL-gruppens prestationer på DT-testet och ACL-RSIs totalpoäng. Konklusion: ACL-gruppen presterade sämre än kontrollgruppen på DT-test med sekundär kognitiv utmaning. Däremot visade sig psykologisk beredskap inte influera ACL-gruppens prestation på DT-testet. Resultaten styrker hypotesen att individer med ACLR har svårare att utföra DT-test med sekundära kognitiva utmaningar, men inte hypotesen att lägre psykologisk beredskap negativt påverkar deras prestationer.