Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / There is a gap in our knowledge and understanding of perceptions of political activities, including the influence of education policies, by young adult Black males. There is a gap in our understanding of the formation of perceptions and attitudes. The purpose of this study is to gain a perspective of the perceptions of young adult Black male students regarding civic and political activism. By increasing our knowledge of Black students’ experiences and motivations, in relation to perception development, there could be lived experience-based pedagogy that encourages Black young adults to engage politically in a greater proportion. Additionally, such knowledge could provide insight toward being enabled to effectively react to perceived injustices and intolerant outcomes.

No description available.

Covid-19 pandemin satte stort tryck på den redan överbelastade hälso- och sjukvården.För landets alla vårdanställda innebar det en påfrestande arbetssituation. Syftet var attundersöka vårdanställdas upplevda arbetsmotivation under och efter pandemin. Studienhar sin teoretiska utgångspunkt i motivationsteorin Self-Determination theory för attförklara samt analysera vårdanställdas upplevda arbetsmotivation. En kvalitativ studiehar genomförts med insamlingen av empiri från åtta semistrukturerade intervjuer. Ettmålstyrt urval användes och avgränsades till vårdanställda som arbetat patientnära underpandemin och arbetar kvar inom vården. Resultatet visade att största förändringen varhögre upplevd kompetens efter pandemin. Arbetsmotivationen som respondenternaupplevde grundade sig i en inre känsla av meningsfullhet och att göra skillnad därpandemin resulterade i minskad upplevd autonomi för hälften av respondenterna.Sammanhållningen under pandemin hade ökat arbetsmotivationen och minskat efter.

Despite the best efforts of many organizations, protection of information assets continues to be a major problem for a number of firms. A large portion of data breaches can be attributed to employees of the organization, who have been commonly identified as the weakest link in an organization’s overall security profile. Organizations implement security policies to give their employees guidelines for appropriate behavior related to information protection. For policies to be effective, employees must exhibit adequate comprehension of the secure behaviors described in the policy. Security Education, Training, and Awareness (SETA) programs have been utilized as an organizational mechanism for communicating the details of security policies and the importance of employees’ compliance. Although researchers have identified the importance of SETA programs in the implementation of security policies, individual differences among employees may contribute to the effectiveness of a SETA program. One such difference is an employee’s orientation toward self-determined (intrinsic) or control-oriented (extrinsic) forms of motivation related to both the workplace context and situational tasks, such as participation in a SETA program. A theoretical model is developed to assess the influence of an employee’s overall work motivation and perceptions of the work environment on his or her situational motivation toward participating in an organization’s SETA program. Methods for capturing the hypothesized relationships and analysis of the associated data are described. The findings indicate that an employee’s perceptions of autonomy, competence, and relatedness while participating in the SETA program have a significant impact on the employee’s motivation toward the SETA program. SETA program motivation significantly influenced an employee’s attitude toward the information security policy (ISP), cognition of ISP concepts, and intention to comply with the ISP while also serving as a significant predictor of an employee’s decision to participate in an additional training program. Implications for both research and practice are discussed.

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förväntningar kring lärande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever på NV-programmet. Vi har sökt sammanlänka dessa attityder och förväntningar med elevernas motivation så som vi tolkar den utifrån en specifik teori som benämns ”self determination theory”. Detta är en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa är knutna till välbefinnande och kreativitet hos individer.Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkätsvar. Dessa data har vi analyserat på tre olika sätt. Ur dessa analyser växer en relativt koherent bild fram, där huvuddragen i denna bild är den av en större grupp elever som kan beskrivas som välmotiverade men där den underliggande karaktären på motivationen kan beskrivas som ett mellanläge mellan externt motiverad motivation och en motivation karakteriserad av inre vilja. En mindre grupp är inte fullt så motiverade och deras motivation karaktäriseras av att den i huvudsak drivs av yttre faktorer; studierna är något som måste genomföras för att nå mål som inte är direkt relaterade till själva ämnena. Ett fåtal individer uppvisar en motivation som är mer kopplad till lärandeprocessen i sig som man fann tillfredsställande. Vi har också funnit, att av de faktorer vi studerat, så är förväntningarna på yrkeslivet och förväntad vidare utbildning det som tydligast korrelerar med karaktären på motivationen. Vi diskuterar också några eventuella möjligheter som detta öppnar för pedagogisk vidareutveckling samt några möjliga vägar för vidare forskning.

I december 2019 erkändes Covid-19 som en pandemi. Distansarbete gavs ut som en rekommendationen till individer som har möjlighet att arbeta hemifrån, och arbetsgivare blev ansvarig för att det digitala ledarskapet fungerar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om distansarbete och transformativt digitalt ledarskap predicerar arbetsmotivationen. Urvalet kategoriserades till två grupper, utifrån arbetstagare som arbetade med relationsinriktade yrken samt ekonomi och it. Totalt genererades 79 st fullständiga enkätsvar där deltagarna var i åldrarna 21-60 år. En digital enkät konstruerades som var baserad på The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) samt Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Data analyserades i SPSS genom två multipla hierarkiska regressionsanalyser, där resultatet visade endast ett signifikant resultat vilket var att transformativt ledarskap positivt predicerar intrinsikal arbetsmotivation.

Studiens övergripande syfte var att skapa en förståelse för hur användare upplever HRIS i deras arbetsvardag genom att ta reda på hur sambandet mellan motivation och användande såg ut för digitala HR-system med utgångspunkt ur makroteorin Self-Determination Theory. Undersökningen hade ett pedagogiskt perspektiv med syfte att kunna dra slutsatser för att möjliggöra en lärandemiljö som bidrar till en hög motivation inom användandet av digitala HR-system. Genom en enkätundersökning besvarad av chefer och HR-personal i organisationer som använde ett digitalt HR-system för personaladministration kartlades motivationen till att använda systemet. Utöver motivation undersöktes även hur andra faktorer som stöd från organisationen, kön, ålder och personalansvar påverkade upplevelsen. Resultatet visade på tydliga korrelationer mellan en hög motivation och ett högt stöd från organisationen i tillämpningen av systemet. Vidare visade resultaten på positiva samband mellan kompetens och användning vilket tydde på att användarvänlighet och att känna sig kunnig i systemet var viktiga aspekter att ta hänsyn till inför en implementering eller arbete med redan implementerat system. Kön och ålder visade sig också vara faktorer som påverkar hur en användare upplever och motiveras till användning av systemet. Sammanfattningsvis visade undersökningen att HRIS innebar en effektivisering och positiv upplevelse för medverkande respondenter, samt en hög motivation till att använda systemet. Detta leder i sin tur ledde till autonomi och självbestämmande i medarbetarens arbetsvardag och därmed positiva värden för såväl individ som hela organisationen.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur musikpedagoger på kulturskolan beskriver sin syn på vad och hur eleverna motiveras i undervisningen. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer med fyra kulturskolelärare med olika instrumentinriktningar. Det insamlade materialet tolkades utifrån ett teoretiskt perspektiv grundat i self-determination theory (SDT) med förankring i de grundläggande behov som teorin formulerar som nödvändiga för att motivation ska uppstå. Studiens resultat visar att lärarna i sina beskrivningar av motivation i undervisningen betonar vikten av att eleverna känner social tillhörighet samt ges personligt inflytande på lektionsmaterial och uppmuntran till ett stärkande av tillit till sin egen förmåga.

No description available.

Public school physical educators have the opportunity to help students understand the importance of engaging in regular physical activity in order to combat America's obesity problem. However, students are often unmotivated to participate in their physical education classes. Providing students with an autonomy supportive environment increases intrinsic motivation. Self-determination theory states that higher levels of intrinsic motivation should lead to an increase in behavior, or higher activity levels in a physical education class. This study examined (a) the effects of increased autonomy on self-determination, and (b) the effects of increased autonomy on physical activity levels. Seventh and eighth grade girls (n = 122) in four classes participated in two fitness units (one allowing choice of activities, the other no choice). The 14-item abridged Situational Motivation Scale (SIMS) was administered pre and post each unit. Pedometers were used to measure step counts during both units. Results of the SIMS data showed there was a significant difference in motivation between the trials for all students, and between the groups (pre and post) during the second unit. There was no significant difference in step counts for all students between Unit 1 and Unit 2, and no difference between groups. The results revealed that increased autonomy in activity selection increases student self-determination, and therefore, should be implemented into the physical education curriculum. To truly determine the relationship between increased autonomy and activity levels, students need to be in an environment where they can be responsible for their own behavior, and where they can choose how much effort they are willing to put into the activities they have chosen.