<p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete, på 20 högskolepoäng, som har utförts på Scania CV AB, Tekniskt centrum, Södertälje. Examensarbetet behandlar Side Blind Spot Detection och har resulterat i ett prototypsystem som detekterar objekt i döda vinklarna på sidorna av en lastbil. Systemet är ett aktivt säkerhetssystem som syftar till att förhindra olyckor och ge ökad trafiksäkerhet på vägarna. </p><p>Examensarbetet har varit tvådelat för att uppnå detta mål. Denna rapport behandlar främst val av sensorteknik för att upptäcka objekt i de döda vinklarna på sidan av en lastbil. Den behandlar också hårdvara till användargränssnittet samt installation av användargränssnittet och sensorerna i en lastbil. Den andra delen av examensarbetet har bestått av utformning av användargränssnittet och programmering av systemet. Detta kan läsas i rapporten "Side Blind Spot Detection - System och användargränssnitt" författad av Jenny Hedenberg och Hanna Torell, Chalmers Tekniska högskola, 2005. </p><p>I rapporten har sex olika sensortekniker studerats och utvärderats. De sex sensorteknikerna är ultraljud, passiv IR, lidar (aktiv IR), kamera, IR kamera och radar. Resultatet av utvärderingen visade att radar är den mest lämpade sensortekniken för den här typen av applikationer och det är därför radar används som sensor i prototypsystemet. </p><p>Systemet har tre olika lägen beroende på hur mycket information föraren önskar få när ett objekt befinner sig i döda vinkeln vilket styrs av en systemknapp. Föraren får informationen från användargränssnittet som består av två LED- displayer som är placerade i dörrkarmarna på vardera sida. Förutom att visa varningarna visuellt i LED-displayen används också ljud vid varning. Resultatet blev som förväntat och visar de funktioner som användargränssnittet har på ett bra sätt. Vad gäller resultatet av hela prototypsystemet så visar det att radar är ett bra val för denna applikation för att den klarar av de krav som ställs. Tester av systemet visar dock att den införskaffade radarn har begränsningar som försvårar filtreringen. Detta leder till att systemet inte är helt tillförlitligt eftersom systemet ibland missar objekt och ibland felvarnar för objekt som inte finns eller för objekt som inte är relevanta.</p>

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påstridsfordon och dess sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig. Genom ett sensortekniskt konceptbeskriver uppsatsen denna förändrade roll. Arbetet visar att genom utnyttjandet av elektrooptiska utblickar gårdet att optimera sensorerna inom respektive område och därigenom erhålla en bättre helhetslösning än idag. Attkombinera och optimera sensorsystemen utifrån respektive områdes behov underlättar för stridsfordonet attkraftsamla sin förmåga i tid och rum.Det påvisas även att allt inte behöver ändras och att vissa områden och funktioner skall behållas som de är idag. / In Sweden a huge readjusting of the armed forces is in progress. As a part ofthis readjusting there are, within different areas, several ongoing studiesfocusing on trying to find the organisation and equipment of the future. Thetime spans for these studies are beyond 2010.This thesis would like to contribute to this study by showing that the futurebattlefield demands new and more acute sensor capabilities. I will highlight thedemands and requirements for sensors on a combat vehicle by analysing of thefuture battlefield. From these demands I will identify the technical possibilitiesthat will solve the future needs of the combat vehicle in regard to electroopticalsensors.These possibilities are then linked to four separated areas within the vehicle.The areas are the capability to conduct surveillance, to manoeuvre, protectionand the use of firepower. The firepower capability includes that of the ownvehicle and that of other platforms.This analysis concludes that multi-sensor capacity, in combination withnetworked based information flows, will alter the role for the combat vehicle.Not only on the battlefield but also in regard to the users within the vehicleitself.This thesis makes an attempt to capitalize these changes by combining thepossibilities into a technical concept. This concept shows that by optimizingthe sensors for the different roles one also gets a maximized capability of thecombat vehicle in itself. It also concludes that not everything has to change andthat some of the old capabilities have to be kept. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 01-03

Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav. AUV-system är under utveckling men systemen behöverutvecklas ytterligare vad avser uthållighet och autonomi. Sensorer för sjöminröjningär under ständig utveckling. Hydroakustiska och optiska sensorsystem kommer iframtiden öka förmågan att detektera objekt på havsbotten. AUV-system isjöminröjningstillämpning kommer att förbättra förmågan till lägesuppfattning ochbidra till en förbättrad lägesbild i militära operationer. Genom att AUV-system kanoperera i tidigt skede, dolt och framskjutet kan de bidra med information omotillgängliga områden, vilket borgar för genomförande av gemensamma operationermed högt tempo. / The main purpose with this thesis is to highlight the tactical and operationalcapabilities with an AUV system, mainly in mine hunting, and show how an AUVsystem can be integrated in a network based defence.The threat and required capabilities are changing as time passes by. The sea mine hasevolved from contact and influence mines to today’s torpedo mines with a greaterperformance. The safety of personnel is important. Network based defence isintroduced. Control over the area of operation is required. With unmanned andautonomous underwater vehicles (AUV’s) it’s possible to meet the required demands.AUV systems with enhanced capability are being developed. The systems needfurther progress in fields like sustainability and autonomy. Sensors in Mine warfareapplications are getting better and better. Hydro acoustic and optical sensors will havebetter capabilities of detecting objects on the seabed. AUV systems in mine huntingapplications will enhance the capabilities of understanding and awareness in militaryoperations. An AUV system can operate, early, hidden and in the frontline in areasthat in the past were unapproachable. This contributes, and makes it possible toconduct joint operations in high tempo. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 01-03

Syftet med denna uppsats är att jämföra/analysera förmågorna till Suppression of Enemy Air Defences (SEAD) hosJAS 39 och en svensk UCAV år 2015. Årtalet 2015 är valt för att flera bedömare anser att det är först vid dennatidpunkt som en Unmanned Combat Air Vehicle (UCAV) har en utvecklingsnivå som tillåter att de sätts in i SEADuppdrag.I uppsatsen redovisas vilka krav som ställs på en plattforms sensorer och bekämpningsförmåga för attgenomföra ett SEAD-uppdrag mot två utvalda typer av mål. Därefter sker en jämförelse mellan de båda farkosternasförmåga att detektera respektive bekämpa de båda målen. Resultatet visar att JAS 39 som bemannad plattform har enfördel i de fall då operationer är hårt styrda av Rules of Engagement (ROE), särskilt gäller detta vid fredsbevarandeoperationer. Uppsatsen visar även att flygplanradarns förmåga att upptäcka och identifiera markmål är beroende avinförandet av en SAR-mod. Vidare konstateras att en UCAV genom att vara obemannad och signaturanpassad kan tastörre risker vid vapenleverans än JAS 39 Gripen, samt att en liten och signaturanpassad UCAV har stora svårigheteratt bära konventionella signalsökande robotar. En av slutsatserna visar på svårigheterna att med kameror i en UCAVåstadkomma en visuell omvärldsuppfattning liknande den för en pilot. För båda plattformarna gäller att SEADkapacitetenmot en radarstation till stor del är beroende av möjligheten att skjuta signalsökande robotar. Både för JAS39 och en UCAV är ett emitterlokaliseringssystem en viktig komponent för att kunna lokalisera en radarstation. För attklara detta från en plattform krävs Doppler Difference Of Arrival (DDOA). / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete, på 20 högskolepoäng, som har utförts på Scania CV AB, Tekniskt centrum, Södertälje. Examensarbetet behandlar Side Blind Spot Detection och har resulterat i ett prototypsystem som detekterar objekt i döda vinklarna på sidorna av en lastbil. Systemet är ett aktivt säkerhetssystem som syftar till att förhindra olyckor och ge ökad trafiksäkerhet på vägarna. Examensarbetet har varit tvådelat för att uppnå detta mål. Denna rapport behandlar främst val av sensorteknik för att upptäcka objekt i de döda vinklarna på sidan av en lastbil. Den behandlar också hårdvara till användargränssnittet samt installation av användargränssnittet och sensorerna i en lastbil. Den andra delen av examensarbetet har bestått av utformning av användargränssnittet och programmering av systemet. Detta kan läsas i rapporten "Side Blind Spot Detection - System och användargränssnitt" författad av Jenny Hedenberg och Hanna Torell, Chalmers Tekniska högskola, 2005. I rapporten har sex olika sensortekniker studerats och utvärderats. De sex sensorteknikerna är ultraljud, passiv IR, lidar (aktiv IR), kamera, IR kamera och radar. Resultatet av utvärderingen visade att radar är den mest lämpade sensortekniken för den här typen av applikationer och det är därför radar används som sensor i prototypsystemet. Systemet har tre olika lägen beroende på hur mycket information föraren önskar få när ett objekt befinner sig i döda vinkeln vilket styrs av en systemknapp. Föraren får informationen från användargränssnittet som består av två LED- displayer som är placerade i dörrkarmarna på vardera sida. Förutom att visa varningarna visuellt i LED-displayen används också ljud vid varning. Resultatet blev som förväntat och visar de funktioner som användargränssnittet har på ett bra sätt. Vad gäller resultatet av hela prototypsystemet så visar det att radar är ett bra val för denna applikation för att den klarar av de krav som ställs. Tester av systemet visar dock att den införskaffade radarn har begränsningar som försvårar filtreringen. Detta leder till att systemet inte är helt tillförlitligt eftersom systemet ibland missar objekt och ibland felvarnar för objekt som inte finns eller för objekt som inte är relevanta.

Bilar har en fortsatt tillväxt världen över där trafikinfrastruktur och trafikledning parallellt blir ett svårt område att hantera och reglera där en fortsatt tillväxt resulterar i olika slags trafikproblem för privatpersoner och verksamheter. Vidare påverkar byggnationer framkomlighet i trafiken där trafikstockningar uppstår vilket har en negativ påverkan på miljön. Därav har studiens syfte utgått ifrån att utreda huruvida ett trafikledningssystem kan komma att förbättra trafikflödet kring en byggnation i en specifik kommun. Vidare har en beskrivning kring hur företag kan förbereda sig inför en sådan implementation inkluderats i studiens syfte för att uppnå maximal effekt kring utvecklandet av trafikledningssystem. Därav har följande frågeställningar formulerats: F1: Vilka beståndsdelar bör ingå i ett digitalt TLS? F2: Hur kan trafikflöden förbättras genom digitala TLS? F3: Vilka förberedelser krävs inom en organisation för att implementera ett digitalt TLS? För att utreda dessa frågor har skribenterna valt att genomföra en fallstudie för att få ett brett och holistiskt perspektiv kring detta område. Då forskning om implementerandet av ett trafikledningssystem kring byggnationer har visat sig vara ett outforskat område var valet att genomföra en fallstudie det mest lämpliga. Vidare nyttjades även en abduktiv ansats för att få en omfattande bild kring ämnet som studerades. Därmed har en litteraturinsamling initierats för att inkludera utforskad fakta kring trafikledningssystem och implementerandet av en sådan förändring. För att styrka samt komplettera litteraturinsamlingen valde skribenterna att genomföra ett antal semistrukturerade intervjuer med aktörer som har erfarenhet och kunskap kring utveckling samt implementering av trafikledningssystem. Vidare intervjuades även aktörer från det företag studien arbetar med för att få kunskap och skapa en bild kring huruvida de är redo att ta emot en sådan lösning eller inte. Efter samtliga intervjuer fick skribenterna ta del av ytterligare information kring det ämne studien behandlar vilket resulterade i vidare sökningar bland sökmotorer och databaser för information. Sammanfattningsvis kom skribenterna fram till att ett digitalt TLS bör innehålla någon form av datainsamlingsmetod vilket i detta fall var antingen data från Google eller mikrovågssensorer beroende på huruvida trafikläget i fallkommunen ser ut. Vidare inkluderas det i studien en algoritm och ett datorkort som har till uppgift att bearbeta den insamlade trafikdata och, i de fall där en omdirigering av trafik krävs, generera vidare data till digitala meddelandeskyltar för att formulera nya eventuella trafiksituationer till trafikanterna. De resulterade algoritmer syftade till att beräkna tidsåtgången för ett antal rutter för att kunna identifiera och dirigera trafiken till den snabbaste rutten. Slutligen har denna studie konkluderat att ett trafikledningssystem inte bör implementeras eller utvecklas utan prioriterandet av en förändringsledning och ett formande av en datadriven kultur.Nyckelord: Trängsel, Arbetszon, Rusningstid, Trafik, Trafikledningssystem, Trafikljus, Sensorer, Dynamiska meddelandeskyltar, Förändringsledning, Datadrivet beslutsfattande, Genomförande av förändring.

This thesis is written on the subject of smart cities, where real-time temperature measuringsensors were tested at Vasakronan’s head office. The purpose of doing so was to evaluate theavailable sensor solutions for real-time measurements as well as analyze the sustainabilitybenefits of doing so. Three sensors were tested: Yanzi Climate, Texas Instruments SensorTag,and Smart Citizen Board. The measurements from the sensors were compared within the sensorsolution as well as between each other and the traditional measuring equipment Testo 480 andTinytags. A multi-criteria analysis was conducted to compare the qualities of the sensors, whichshowed that Yanzi was the best of these. Mainly this was due to the quality of measurementsand conformity within the sensor solution. The performance of the other sensor solutions weresimilar, although they had different strengths and weaknesses. Finally, the temperaturemeasurements from Yanzi was used to make a temperature map over the office. If implementedin real-time, this would serve as an indicator for the superintendents of the building whenmanaging the HVAC system, which could improve energy efficiency and decrease costs.Additionally, employees could use the temperature map for individual choice of the indoortemperature that suits them. This will result in improving social sustainability at the office, aswell as economic sustainability due to increased productivity of the employees. / Smarta städer är ett koncept som växer i popularitet bland forskare inom hållbarhet. Hittills harfokus främst varit på att minska energi- och materialflöden för hushåll, medan tillämpningar förkontor varit få. Därmed sågs ett behov av att utforska vilka hållbarhetsfördelar som kundeuppnås genom att tillämpa smarta städer-strategier på kontor.Syftet med examensarbetet är att utforska hur realtidsmätningar av temperatur på kontor kanbidra till hållbar utveckling. Detta inkluderar dels att utreda hur data från dessa mätningar kananvändas för att bidra till ökad hållbarhet, men också att implementera realtidsmätningar avtemperatur på kontor för att bedöma vilka möjligheter som finns i nuläget. Det var ocksånödvändigt att bedöma om sensorlösningarna har möjlighet att ersätta den traditionellautrustningen för temperaturmätningar.Arbetet krävde forskning inom områden som smarta kontor, sensorer med möjlighet att mätatemperatur i realtid, energiförbrukning i byggnader, traditionell mätutrustning för temperatur,och termisk komfort. Då sensorer med passande egenskaper för att kunna utföra testernafunnits gjordes ett val av tre sensorlösningar som skulle installeras på Vasakronans huvudkontor.Den huvudsakliga sensorlösningen som skulle placeras på hela kontoret valdes till Yanzi. De tvåövriga som skulle testas i mindre skala var Smart Citizen Board och Texas Instruments SensorTag.För att kunna avgöra kvaliteten på mätningarna var det nödvändigt att data sparades på ett brasätt. För Smart Citizen Board och Yanzi innebar detta att data var tvungen att hämtas från derasrespektive servrar, vilket gjordes genom att skriva program som kopplade upp mot deras servraroch hämtade data en gång i minuten. För Texas Instruments SensorTag gjordes lagring direkt pådatorns hårddisk.Yanzisensorerna som var installerade i en större skala användes också under testperioden för attsamla data till en temperaturkarta över kontoret. Den initiala tanken med temperaturkartan varatt användarna av kontoret skulle ha möjligheten att basera vart de sätter sig utifrån derastermiska preferenser. Därför behövdes även ett flertal test göras på Vasakronans kontor för attutröna om en temperaturkarta för denna användning skulle vara applicerbar där.Testerna på Vasakronans kontor var uppdelat i fem delar: 1) Jämförelse mellansensorlösningarna och de traditionellt använda Tinytag 2) Jämförelse mellan lufttemperaturenoch den operativa temperaturen och det termiska klimatet 3) Jämförelse mellansensorlösningarna och den traditionellt använda Testo 480 4) Test av sensorlösningarnastäckning på olika delar av kontoret 5) Insamling av data för temperaturkartan.I det första testet var sensorlösningarna placerade bredvid Tinytagsen och de var inställda för attmäta från fredag till tisdag. Resultaten från detta test var att det var stor skillnad i batteritidmellan sensorlösningarna samt att enhetlighet mellan de två enheterna från vardera lösningenvarierade kraftigt mellan de olika lösningarna. Yanzi bedömdes ha den bästa batteritiden ochenhetligheten mellan sensorernas mätningar.I det andra testet användes den traditionella utrustningen Testo 480 för att undersöka om detvar en signifikant skillnad i den termiska upplevelsen mellan olika områden på kontoret och ifalldessa kan användas för att skapa en temperaturkarta. Testet undersökte också omlufttemperatur var en bra indikator för den termiska upplevelsen i varje område. Resultatet från  detta test var att det är tillräckligt stora temperaturskillnader på Vasakronans kontor för att entemperaturkarta ska vara applicerbar. Slutsatsen var också att lufttemperatur är en tillräckligtbra indikator för det termiska klimatet.I det tredje testet jämfördes sensorlösningarnas tester med mätningarna av Testo 480. Dettagjordes för att utröna sensorlösningarnas noggrannhet. Testerna visade att Yanzi varsensorlösningen med de mest korrekta mätningarna.I testet av sensorernas räckvidd var det tydligt att SCB hade en fördel som endast berodde påhur bra Wi-Fi täckningen var i byggnaden. Varken Yanzi och TI hade täckning i hela byggnaden,då avstånden mellan gateway och sensorer blev för långt. Av de två hade Yanzi dock en fördel dåde kan använda sig av andra enheter som repeterar signalerna.I det sista testet samlades data in för att skapa temperaturkartan som användarna av kontoretskulle kunna basera sitt val av plats på. En lämplig skala och en prototyp av temperaturkartanutformades.Efter testperioden gjordes en multikriterieanalys för att avgöra vilken av sensorlösningarna sompassade denna typ av applikation bäst. Slutsatsen var att Yanzi var den som passade bäst. Dettaberodde främst på mätnoggrannheten, enhetligheten mellan sensorernas mätningar och att denvar mest pålitlig under testerna. TI och SCB hade liknande poäng men hade olika styrkor ochsvagheter och bör därför väljas för att passa varje enskilt fall.Slutsatserna av detta examensarbete är många. Studien har funnit att temperaturmätningar irealtid på kontoret kan bidra till en förbättrad hållbarhet. Förbättringarna uppnås främst inomenergibesparingar genom en annorlunda reglering av VVS-systemet och genom att förbättra dentermiska komforten hos användarna av kontoret via nyttjandet av temperaturkartan.I slutskedet av detta examensarbete är förhoppningarna att smarta städer och smarta byggnaderska fortsätta att utvecklas och då möjliggöras av sensorlösningar som fortfarande är ekonomisktförsvarbara men som är mer tillförlitliga än idag.

Autonomous vehicles rely on perceiving the environment using on-board sensor. These sensors have inherent limitations in terms of their effective range and risk occlusion due to their placement in the environment. These constraints limit the operational design domain of autonomous vehicles due to reliability and safety concerns. This report aims to show how an off-board sensor can be used as a complement to a vehicles on-board sensors. The goal of this sensor complement is to achieve an extension of the vehicle’s operational design domain and to relax constraints on the on-board sensors. Off-board sensors are less constrained in terms of sensor placement and allow for a more optimized location to perceive the environment. An autonomous vehicle is implemented and limitations in terms of sensing range and reliability is analyzed. An off-board camera based positioning system is also implemented and tested together with the autonomous vehicle in order to explore how an extension of the sensing range can be achieved. The extension of the operational design domain is tested by implementing a lane merge scenario which utilize both on and off-board sensor information. The lane merge scenario is also tested using different types of radio communication, namely 4G hotspot, 5G and wifi. The results of the lane merge scenario indicate that it is possible to achieve a range extension using an off-board sensor and thereby allow for a possible extension of the operational design domain of the autonomous vehicle. Although a range extension is possible, sending off-board sensor data over wireless radio raises questions on how applicable the solution is considering safety requirements in the automotive industry. / Autonoma fordon förlitar sig på att kunna uppfatta omgivningen med hjälp av sensorer ombord på fordonet. Dessa sensorer har begränsningar vid vilka avstånd de är tillförlitliga samt riskerar att bli ockluderade på grund av hur sensorn är placerad på fordonet. Dessa begränsningar försvårar fordonets användningsområde till följd av tillförlitlighet och säkerhetsaspekter. Denna rapport försöker visa hur en extern sensor kan användas för att komplettera sensorer ombord ett fordon. Målet med detta komplement är att åstadkomma en utökning av fordonets användningsområde samt minimera begränsningarna av fordonets förmåga att uppfatta omgivningen. Externa sensorer kan placeras med större frihet vilket möjliggör en mer optimal placering för att maximera förmågan att iaktta trafiken. Ett autonomt fordon implementeras och dess begränsningar i form av sensorkänslighet och pålitlighet analyseras. Ett externt kamera-baserat positioneringssystem är också utvecklat och testat tillsammans med det autonoma fordonet för att undersöka hur en utökning av användningsområdet kan genomföras. Utökningen av fordonets användningsområde testas genom att genomföra ett scenario där det autonoma fordonet ska dela körfält med en annan trafikant. I detta scenario används både sensorer ombord på det autonoma fordonet samt externa sensorer. Sensorinformationen delas genom olika typer av radiokommunikation, såsom, 4G hotspot, 5G och wifi för att se om nätverksfördröjningen har påverkan på resultaten. Resultatet tyder på att det är möjligt att uppfylla en utökning av det autonoma fordonets användningsområde genom att använda en extern sensor som utökar perceptionen av omgivningen. En utökning av användningsområdet är möjlig men väcker frågor om huruvida trådlös kommunikation kan uppfylla de krav och säkerhetsregulationer som finns inom bilindustrin.

Humans are growing older which presents challenges for the health care system. One solution for allowing individuals to continue living in their home, despite age related dif- ficulties, is a sensor based surveillance system. These systems can monitor a number of parameters, for example motion or temperature. If certain limits are exceeded the sys- tem can notify family members or health care services. The aim of this project was to build a prototype of such a system which also had to be cheap and easy to install and maintain. The final prototype consists of a motion detection sensor in the bathroom, a temperature sensor around the kitchen stove and a temperature sensor for measurement of ambient room temperature. Each sensor is connected to its own Arduino and they are all programmed with different limits. The sensors communicate wirelessly with a central hub through the communication protocol LoRa. Once the central hub, which consists of a Raspberry Pi, receives a LoRa signal it sends an email to a chosen address. / Människor blir allt äldre vilket är en utmaning för sjukvården. En lösning som tillåter individer att fortsätta bo i sina hem, trots åldersrelaterade svårigheter, är ett sensorba- serat övervakningssystem. Sådana system kan övervaka ett flertal parametrar, exemåelvis rörelse eller temperatur. Om vissa gränser överskrids kan systemet underrätta anhöriga eller hemtjänsten. Syftet med det här projektet var att bygga en prototyp av ett sådant system, som även skulle vara billig och enkel att installera och underhålla. Den slutgiltiga prototypen består av en rörelsedetektor i badrummet, en temperatursensor vid köksspisen och en sensor som mäter den omgivande temperaturen i ett rum. Varje sensor är kopp- lad till en egen Arduino och de är alla programmerade med olika gränsvärden. Sensorerna kommunicerar trådlöst med en centralenhet genom kommunikationsprotokollet LoRa. När centralenheten, som består av en Raspberry Pi, tar upp en LoRa-signal skickar den ett email till en vald adress.

Over the last few years the interest in indoor plants has increased. Whether they are used for decorating, as mood boosters or sometimes as food in cooking, people want to come closer to nature by bringing it into their homes. However removing plants from their natural habitat could have negative implications on their well-being. In order to achieve an optimal environment, the current location for the plants need to emulate their native environment. Taking sunlight and watering  into consideration isn’t always enough: temperature, humidity, soil nutritional level and soil pH level are also factors that needs to be monitored. This thesis covers the creation of a prototype that measures sunlight, temperature and humidity, compares the measurements to a database of plant needs, and then displays the result on a website. The aim is to enable a more effective care of indoor plants. In the end a system was created that can take measurements, are capable of comparing the two sets of data and then visualize the result on a website for the user. / Under de senaste åren har intresset för inomhusväxter ökat. Oavsett om de används för att dekorera, som humörförstärkare eller ibland i matlagning vill människor komma närmare naturen genom att föra den in i sina hem. Att ta bort växter från deras naturliga livsmiljö kan dock ha negativa konsekvenser för deras välbefinnande. För att uppnå en optimal miljö måste den nuvarande platsen för växterna emulera deras ursprungliga miljö. Att tänka på solljus och vattning är inte alltid tillräckligt utan temperatur, luftfuktighet, jordens näringsnivå och jordens pH-nivå är andra faktorer som också behöver ses över. Det här examensarbetet omfattar skapandet av en prototyp som mäter solljus, temperatur och luftfuktighet, jämför mätningarna med en databas över växtbehov och sedan visar resultatet på en webbplats. Syftet är att göra det möjligt för användaren att effektivisera skötseln av inomhusväxter för växternas välbefinnande såväl som för sitt egna. I slutändan skapades ett system som kan utföra mätningarna och är kapabelt att jämföra dessa två samlingar data som sedan visar resultatet på en webbplats för användaren.