Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

Bakgrund: År 2020 bröt covid-19 ut i Sverige och medförde omfattande konsekvenser för både individ och samhälle. Vård- och omsorgssektorn, som redan befann sig i en ansträngd bemanningssituation, stod inför ännu större utmaningar. Under denna period hade flera äldreboenden svårigheter med att hantera situationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende under covid-19 pandemins första två år, 2020 respektive 2021. Fokus ligger på att studera erfarenheter av krav, egenkontroll, och stöd i arbetet. Metod: Studiens empiri samlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 7 undersköterskor som hade arbetat på ett särskilt boende i början av covid-19 pandemin. Empirin analyserades med en tematisk analys. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman. Högre krav utifrån ej anpassade riktlinjer, med försämrade förutsättningar för att uppfylla kraven i arbetet och otydliga riktlinjer som försvårade omvårdnadsarbetet. Det framgick även att otydliga arbetsuppgifter ledde till minskad egenkontroll, på grund av förändrat handlingsutrymme, erfarenheter av isolering, stress och maktlöshet, samt känslan av att arbetet var gränslöst. Slutligen belyser studiens resultat betydelsen av stöd i arbetet, som framgick främst i form av det kollegiala stödet och enhetschefens stöd, som däremot upplevdes olika. Slutsats: Undersköterskorna upplevde en påverkad psykosocial arbetsmiljö både före och under pandemin. Höga krav och låg egenkontroll medförde ett spänt arbete, vilket trots gott socialt stöd medförde risker för psykisk ohälsa.

Intensivvården står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor inom intensivvård då det råder stor brist på specialistsjuksköterskor. Vårdenhetscheferna inom intensivvård har en operativ roll mitt i organisationen och har sedan tidigare en känd pressad arbetssituation. HR-avdelning är en del inom Hälso- och Sjukvårdsorganisationen som har till uppgift att stödja cheferna i de olika verksamheterna. Syftet med studien var därför att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av den stödjande funktionen HR i sitt arbete med kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor inom intensivvård. Som metod användes kvalitativ design för att besvara syftet med studien, 11 vårdenhetschefer på intensivvårdsavdelningar i Sydöstra och Västra sjukvårdsregionen har intervjuats. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultatet visar att vårdenhetscheferna till största del arbetar självständigt med kompetensförsörjning. En stor del i arbetet kring kompetensförsörjning handlar om att behålla sin personal då det är få sökande till lediga tjänster. HR:s roll är att stödja cheferna i organisationen men erfarenheterna från vårdenhetscheferna är att HR kan ha svårt att ge det stöd som krävs då de upplevs ha bristande insikt i verksamheterna. Kompetensbristen behöver arbetas med strategiskt högre upp i organisationen.

Alla har vi hört om bristen på vårdpersonal och framförallt sjuksköterskor. Till och med Världshälsoorganisationen beskriver en global brist på just sjuksköterskor. I Sverige har vi en omfattande brist som beräknas öka till följd av att befolkningen blir äldre och antalet komplicerade sjukdomstillstånd ökar. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården när viktigt för att bibehålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syftet med studien var att undersöka samband mellan sjuksköterskans intention att lämna och olika arbetsförhållanden. Studien är utförd med en kvantitativ metod där en webbaserad enkätundersökning har utförts bland sjuksköterskor som är fastanställda inom hemsjukvården i en medelstor kommun i Sverige. En totalundersökning utfördes vilken resulterade i en svarsfrekvens på 28% (n=36). Spearmans rangkorrelation gjordes i SPSS och resultaten visade starkast samband mellan intentionen att lämna samt variablerna bristande kompetensutveckling och missnöje med lön. Resultatet visade att majoriteten (83,4%, n=30) har en positiv inställning till sitt arbete och att de inte aktivt söker nytt jobb som sjuksköterska (58,4%, n=21) eller utanför sjuksköterskeyrket (86,1%, n=31). Samtidigt svarar 1 av 3 att de ganska ofta eller ofta tänker på att lämna sin nuvarande anställning. Utifrån det resultatet som påvisades blir det ändå svårt att dra några generella slutsatser medtanke på det låga svarsdeltagandet. Det vi dock kan dra som slutsats är att det finns vissa arbetsförhållanden som tydligt har samband med sjuksköterskans intention att lämna där ledarskapet haren stor betydelse. Det krävs fortsatt forskning inom området.

Background: The rapid advancements in technology to measure different bodily functions have enabled normal person to measure various biological values of a body such as a heartbeat, calories, blood pressure, and more. These measurements can help healthcare providers provide better disease assessment, but what are the challenges that make it difficult for healthcare providers to adopt such devices? Purpose: This thesis investigates the challenges that healthcare providers face in adopting wearable devices. Method: To achieve the thesis' purpose, the authors choose to conduct a quantitative study through a survey and a qualitative study through semi-structured interviews. The data was acquired through an online survey of Indian healthcare providers and the public, which was distributed using the messaging app WhatsApp. To ensure that enough responses were collected, the authors adopted a non-probability snowball sampling approach. The interviews were conducted in India in person. The questionnaire was divided into five sections based on the Theory of Planned Behaviour (TPB) and the Technology Acceptance Model (TAM), two well-known theories for predicting human behaviour on technology adoption. Finding: The findings reveal that individuals' attitudes towards using wearables and their purchase intentions serve as strong predictors of its adoption intention. The study also highlights that the primary challenges hindering the adoption of wearable technologies in the healthcare sector are the ease of use and device affordability. These findings contribute to a better understanding of the factors influencing the adoption of wearables, offering valuable insights for healthcare professionals and stakeholders in promoting their effective implementation.

Bakgrund: Under de senaste 30 åren har dödligheten i hjärt-kärlsjukdomarna minskat och fler och fler personer lever med sjukdomen. Träningsbaserad hjärtrehabilitering (THR) är en effektiv sekundär-preventiv åtgärd som förblir en underutnyttjad behandlingsform på grund av bristfälligt deltagande. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra deltagande i THR. Syftet med studien av förbätt-ringsarbetet var att genom den teoretiska modellen COM-B undersöka hur patienter uppfattar vad som underlättar eller hindrar deras deltagande i THR. Metod: Med hjälp av Nolans förbättringsmodell testades två förändringar inom ramen för THR, näm-ligen ”Min träningsplan” och ”Träning ute”. Studie av förbättringsarbetet var en kvalitativ studie som baserades på COM-B modellen. Data från sju semistrukturerade intervjuer transkriberades och analy-serades med hjälp av deduktiv innehållsanalys. Resultat: Resultat av förbättringsarbetet visade förbättrat deltagande i THR. I genomsnitt påbörjade 62 % av patienterna THR och de deltog i genomsnitt två tillfällen mer än före förbättringsarbetet. Stu-dien av förbättringsarbetet visade på att dynamiskt tankesätt, aktiv livsstil, stöttning, ansvarstagande, målbilder, positiva känslor kring träning och upplägg verkade vara förknippade med det som underlät-tade deltagande i THR. Det som hindrade deltagande i THR var samsjuklighet och trötthet, svårighet att få ihop sitt livspussel samt oro och rädsla kring fysisk aktivitet. Slutsats: Oberoende vilka förändringsidéer som hade testats framstod det att patienternas egna för-mågor och motivation utvecklades genom större fokus på beteendeförändring som framtagande av ”Min träningsplan” och ”Träning ute” gav upphov till. Det sociala sammanhanget, trygghet kring fysisk akti-vitet, framtidshopp, välbefinnande och längtan till livet innan sjukdomen var faktorer som gjorde att deltagande i THR ersatte andra konkurrerande beteenden. / Background: During the last 30 years, mortality from cardiovascular diseases has decreased and more and more people are living with the disease. Exercise-based cardiac rehabilitation (ExCR) is an effective secondary prevention measure that remains an underutilized form of treatment due to poor participation. Purpose: The purpose of the improvement work was to increase participation in ExCR and the study of the improvement work aimed to use the COM-B theoretical model to investigate how patients apprehended hindering and promoting factors regarding participation in ExCR. Method: Using Nolan's improvement model, two changes to the framework for ExCR were tested, namely "My training plan" and "Training outside". The study of the improvement work was a qualitative study based on COM-B model. Data from seven semi-structured interviews were transcribed and ana-lysed using deductive content analysis. Results: Results showed improved participation in ExCR, 62% of patients started ExCR and they attended an average of two more sessions than before the improvement work. Study showed a growth mind-set, active lifestyle, support, taking responsibility, goal images, positive feelings about training and setup were promoting factors for participation in ExCR. Barriers were co-morbidity, fatigue, difficulty putting together the life's puzzle and worry and fear about physical activity. Conclusion: Regardless of which change ideas had been tested, it was clear that the patients' own abil-ities and motivation were developed through a greater focus on behavioural change, which the development of "My training plan" and "Exercise outside" gave rise to. The social context, feeling safe, hope for the future, well-being and longing for life before the illness were associated with capability to manage competing behaviours in order to participate in ExCR.

The purpose of this study is to gain insight into how cost control affects physicians’ performance in terms of motivation and dysfunctional behaviour, and their ability to maintain patient safety. In the study, a qualitative method was used and four participants from Danderyd hospital were interviewed with semi-structured questions to gain material to answer the research question. In order to analyse the data, transcriptions of the interviews were made, and a thematic analysis method was used. Based on the analysis, four main themes emerged; Cost control, Motivation, Change in Behaviour and Patient safety. Among the physicians, results showed that physicians’ performance is negatively affected by cost control, resulting in decreased patient safety. Motivation was found to be indirectly affected and dysfunctional behaviours were found to be negatively affected by cost control. Resulting of cost control, physicians cannot fulfil their ethical obligations and perform more poorly because resources are decreased, primarily due to lack of care beds. Furthermore, the findings indicate that patient safety is negatively affected by the influence of cost control on dysfunctional behaviour. There is no adverse effect of cost control on patient safety when it comes to motivation.

The world is experiencing a lasting shortage of organ donations – a problem more severe in some countries than others. Literature on the matter argues that an explanation for this is the various legal default consent systems, and the importance put on the opinions of the family members regarding the donation question in case of sudden death. This paper establishes the causal inference between cadaveric organ donation rates and the French amendment of the public health code, of 2017, which limited the authorization given to the family members - aiming to decrease family refusal rates and consequently increase cadaveric organ donation rates. By applying the synthetic control method, a synthetic counterfactual to France is constructed from a donor group, including comparable European countries. The counterfactual, Synthetic France, resembles what would have happened in France in the absence of the amendment. The results show that the legal amendment of article L1232-1 in the public health code (code de la santé publique) was likely the driving force behind the increased donation rate in the subsequent years. The main finding of this study is robust and statistically significant, providing confidence to the claim of causal inference.

Syftet med uppsatsen var att undersöka enhetschefers arbetssituation och vilka förutsättningar enhetschefer inom hemtjänst upplever sig ha för att utföra ett tillitsbaserat ledarskap. Fokus har legat på möjligheter och hinder vilket framgår av frågeställningarna. För att besvara frågeställningarna har sex enhetschefer inom hemtjänst intervjuats. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har därefter transkriberats och analyserats enligt tematisk metod. Tidigare forskning om tillitsbaserat ledarskap och chefers organisatoriska förutsättningar har legat som grund både vid insamlandet av empiri och vid analys och diskussion av resultatet. Resultatet har indikerat att enhetschefer arbetar under organisatoriska förhållanden som försvårar ett tillitsbaserat ledarskap enligt de definitioner om tillitsbaserat ledarskap som framkommit i tidigare forskning. Dessa förhållanden omfattar bland annat begränsat handlingsutrymme, detaljstyrning och stora arbetsgrupper. Vidare visade resultaten även att enhetscheferna strävar efter att arbeta med tillit gentemot sina medarbetare. Samtidigt som många verksamheter har en ambition att arbeta med tillitsbaserat ledarskap, är hemtjänsten fortsatt starkt influerad av New Public Managements principer, vilket försvårar implementeringen av ett tillitsbaserat ledarskap.

Våld mot barn är ett stort globalt samhällsproblem och mörkertalet tros vara stort. Tidigare forskning har fokuserats på konsekvenserna av det direkta våldet där ökade risker för otaliga konsekvenser visats. På senare tid har det även lagts fokus på det bevittnade våldet och 2021 skedde ett tillägg om barnfridsbrott i Brottsbalken vilket bland annat innebär att det är brottsligt att utsätta barn för bevittnat våld. Barnsjuksköterskan möter dagligen barn i sitt arbete och ses i många fall vara en person barnen kan anförtro sig till angående en våldsam hemsituation. Forskning har visat att ju mer kunskap kring ämnet barnsjuksköterskan besitter, desto lättare har hen att bemöta våldsutsatta barn. Därför är det angeläget att beskriva konsekvenser av att bevittna våld i hemmet mellan närstående vuxna under uppväxten, vilket var syftet med denna systematiska litteraturstudie. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, MedLine och PsycINFO. Datainsamling och analys genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry samt kvalitetsgranskades med hjälp av CASP. Resultatet bildade två huvudteman, påverkan på barnens hälsa och att ta efter närstående vuxnas beteende. Dessa sammanfattar att det bevittnade våldet har stor risk att ge konsekvenser från tidig barndom till vuxen ålder. Genom ökad kunskap ses resultatet kunna stärka barnsjuksköterskan, övrig hälso-och sjukvårdspersonal samt eventuellt andra professioner i mötet med barn som bevittnat våld i hemmet. Att barnen får hjälp och stöd i sin situation ses viktigt för deras hälsa och mående ur ett nära perspektiv men även ur ett längre perspektiv, för att skapa en hållbar utveckling över tid.