Refugees who have fled from the ongoing civil war in Syria that arrived in Germany often develop post-traumatic stress symptoms (PTSS). The aim of this study was to determine health care services utilization (HCSU), health care costs and health-related quality of life (HrQoL) of Syrian refugees with mild to moderate PTSS without current treatment in Germany. The study was based on the baseline sample of a randomized controlled trial of a self-help app for Syrian refugees with PTSS (n = 133). HCSU and HrQoL based on the EQ-5D-5L and its visual analogue scale (EQ-VAS) were assessed with standardized interviews. Annual health care costs were calculated using extrapolated four-month HCSU and standardized unit costs. Associations between health care costs, HrQoL and PTSS severity were examined using generalized linear models. Overall, 85.0% of the sample utilized health care services within four months. The mean total annual health care costs were EUR 1920 per person. PTSS severity was not associated with health care costs. The EQ-5D-5L index score and the EQ-VAS score was 0.82 and 73.6, respectively. For Syrian refugees with higher PTSS severity, the EQ-5D-5L index score was lower (−0.17; p < 0.001). The HCSU and the resulting health care costs of Syrian refugees with mild to moderate PTSS without current treatment are low and those with a higher PTSS severity had a lower HrQoL.

Background: The world is facing new conditions and people are living longer, therefore an increased need for care and greater challenges for nurses to offer high- quality healthcare. Training and hiring more nurses is not considered an optimal solution, but the application of digital care services seems to respond to the increased need for a functioning care. It is therefore important for the nurse to have competence and continuously develop in digital tools to provide a high-quality nursing care. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of the application of digital care meetings. Method: The method was designed as a literature study consisting of eight scientific articles. In the analysis, relevant information was color-coded and the data was grouped into subcategories and categories. Results: Four categories were identified, which were “Digital care meetings mean new challenges”, “Digital care meetings contribute to increased accessibility and quality” and “Digital care meetings facilitate a continuous relationship”. All articles discussed the advantages and disadvantages of digital care-services, which turned out to depend on the situation and the participants in a digital care-conversation. Conclusion: The technology is a challenge for nurses whose experience and knowledge can be questioned in the event of an insufficient telehealth-technology. Digital care meetings complement the care the patient already receives but cannot replace physical meetings. / Bakgrund: Världen präglas av nya förutsättningar och människor blir äldre och lever längre, vilket har medfört ett ökat vårdbehov och större utmaningar för sjuksköterskor att erbjuda omvårdnad av hög kvalité. Att utbilda och anställa fler sjuksköterskor anses inte som en optimal lösning utan tillämpningen av digitala vårdtjänster tycks svara på det ökade behovet av en fungerande vård. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha kompetens samt kontinuerligt utvecklas inom användningen av digitala verktyg för att ge en god och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att tillämpa digitala vårdmöten. Metod: Metoden var utformad som en allmän litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. I analysen färgkodades relevant information och data grupperades sedan i övergripande underkategorier och kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades, ”Digitala vårdmöten innebär nya utmaningar”, ”Digitala vårdmöten bidrar till ökad tillgänglighet och kvalitet” samt ”Digitala vårdmöten underlättar en kontinuerlig vårdrelation”. Samtliga artiklar diskuterade både för- och nackdelarna med digitala vårdmöten, vilket visade sig bero på situationen och deltagarna i ett digitalt vårdsamtal. Konklusion: Teknologin är en utmaning för sjuksköterskor vars erfarenheter och kunskaper kan ifrågasättas vid en bristande telehälsoteknik. Digitala vårdmöten kompletterar vården patienten redan får men kan inte ersätta fysiska träffar.

ABSTRACT Purpose - The quality of health care is lacking, and increased continuity of care can contribute to and be a prerequisite for increasing quality. Despite the knowledge of the good effects of continuity of care, there is a knowledge gap in what it takes to achieve it. Thus, the purpose of the study is: To investigate barriers and opportunities for continuity of care in healthcare patient flows. Method - The study is a case study that combines both qualitative and quantitative data. The study began with a pilot study that included literature studies and dialogues with the organization. To collect data, the data collection techniques used were document study, observation and interview. The collected data were analyzed continuously and was compared and strengthened by theory to confirm the validity of the study. To further increase validity, triangulation was considered as an essential part of the study. Results - The study's results show that the extent of continuity of care is seen to differ between ambition and ability, the ambition is high, but the ability is low. Furthermore, the barriers to continuity of care were identified as a lack of availability in terms of staff, the healthcare IT system and the idea of the current way of working as a single solution to maintain continuity of care. Additional barriers identified were emergency cases and the time aspect. Based on the barriers, improvement proposals have been developed, through changes that should take place in the long term, but also how the work for continuity of care can be improved through the existing conditions. Implications - Based on the results of the study, theoretical and practical implications have been developed. A new dimension of existing theory has been discovered, which suggests that flow efficiency can lead to continuity of care. Through this, it has also been established that the flow perspective can have good effects in health care. It has been confirmed that there is a lack of continuity of care, and a deeper understanding of the reasons for this has been obtained. Practical implications have been obtained in the form of the improvement proposals produced in the results. Limitations - The case study is designed as a single case design, which limits the generalizability of the study as only one unit of analysis has been studied. It has been observed during the study that there are misregistration’s in the healthcare IT system. Document study data have been drawn from this system, resulting in a limitation of the reliability of that data. / SAMMANFATTNINGSyfte – Kvaliteten i hälso- och sjukvården är bristande, och en ökad relationskontinuitet kan bidra till samt vara en förutsättning för att öka kvaliteten. Trots kunskapen om relationskontinuitetens goda effekter, finns ett kunskapsgap i vad det är som inte fungerar för att uppnå den. Därmed är studiens syfte: Att undersöka barriärer och möjligheter för relationskontinuitet i hälso- och sjukvårdens patientflöden. Metod – Studien är en fallstudie som kombinerar både kvalitativ samt kvantitativa data. Studien inleddes med en förstudie som inkluderade litteraturstudier samt dialoger med verksamheten. För att samla in data användes datainsamlingsteknikerna dokumentstudie, observation och intervju. Den insamlade data analyserades kontinuerligt under studiens gång och jämfördes samt stärktes av teori för att säkerställa studiens validitet. För att öka validiteten betraktades även triangulering som en väsentlig del av studien. Resultat – Studiens resultat visar att förekomsten av relationskontinuitet ses skilja mellan ambition och förmåga, då ambitionen är hög och förmågan är låg. Vidare identifierades barriärerna för relationskontinuitet som en bristande tillgänglighet, hälso- och sjukvårdens IT-system och idén av fast läkare som enskild lösning för att upprätthålla relationskontinuiteten. Ytterligare barriärer som identifierades var akuta fall samt tidsaspekten. Utifrån barriärerna har förbättringsförslag tagits fram, genom förändringar som borde ske långsiktigt men också hur arbetet för relationskontinuitet kan förbättras genom de befintliga förutsättningarna. Implikationer – Utifrån studiens resultat har teoretiska och praktiska implikationer tagits fram. En ny dimension av befintlig teori har upptäckts, som menar på att flödeseffektivitet kan leda till relationskontinuitet. Genom detta har det även konstaterats att flödesperspektivet kan ge goda effekter i hälso- och sjukvården. Det har bekräftats att relationskontinuiteten är bristande, samt erhållits djupare förståelse kring orsakerna för detta. Praktiska implikationer har erhållits i form av de förbättringsförslag som tagits fram i resultatet. Begränsningar – Fallstudien är utformad som en enfallsdesign, vilket begränsar studiens generaliserbarhet då endast en analysenhet har studerats. Det har under studiens gång observerats att det förekommer felregistreringar i hälso- och sjukvårdens IT-system. Data från dokumentstudie har hämtats från detta system, vilket resulterar i en begränsning av tillförlitligheten i den data. Ytterligare en begränsning är att studien genomförts under en begränsad tidsperiod.

Syftet med studien är att belysa de bakomliggande orsakerna till den stressrelaterade ohälsan hos sjuksköterskor som har arbetat med covid-19 patienter på sjukhus. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie utifrån befintlig forskning vilket resulterade i 11 utvalda artiklar. Dessa 11 artiklarna granskades med hjälp av Fribergs frågor vid granskning av kvalitativa samt kvantitativa studier för att bedöma om de var av god kvalitet. Med hjälp av Fribergs analysmetod analyserades de granskade artiklarna. Tre huvudteman och åtta subteman utkristalliserades. De centrala huvudtemana i studiens resultat var: arbetets karaktär under pandemin, etisk stress och professionella utmaningar. Resultatet påvisar vart kunskapsluckorna ligger och var förbättringsarbete bör ske. I resultatdiskussionen problematiseras huvudfynd från resultatet som är viktiga att förstå för att kunna förhindra att stressrelaterad ohälsa uppstår.

Ett begrepp som fått allt mer uppmärksamhet inom ledarskap är det coachande ledarskapet (coaching leadership). Det coachande ledarskapet handlar om att ge förutsättningar så att medarbetarna kan utvecklas vilket man strävar efter i det coachande ledarskapet och nå sin fulla potential. Syftet är att belysa det coachande ledarskapet med hjälp av begreppsanalys utifrån Walker och Avant modell. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut och sedan till framträdande attribut för att förklara begreppet. I den litterära analysen beskrivs de framträdande attributen som är: utveckling, självständighet, främja engagemang, förutsättningar och kompetensutveckling. Tre fiktiva fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga begreppet. Avslutningsvis diskuteras hur det coachande ledarskapet och dess attribut förhåller sig ur ett ledarskapsperspektiv.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en befolkning där andelen äldre i behov av vård ökar och det råder rekryteringsbehov av medarbetare. Implementeringen utav välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan ses som ett sätt att hantera utmaningen. Regeringen har en digitaliseringsstrategi för Sverige med höga ambitioner. Studien riktar sig till första linjens chefer inom äldreomsorgen som är några av de som förväntas implementera strategin i den dagliga verksamheten.   Syftet med studien var att studera möjligheter och hinder utifrån första linjens chefer upplevelser samt hur de upplever medarbetarnas kompentens kopplat till implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgsverksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ studie med induktiv ansats och semistrukturerade frågor. Sex första linjens chefer intervjuades inom kommunalt vård- och omsorgsboenden. Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna berör områdenas behov och utmaningar kring välfärdsteknik, ekonomiska förutsättningar, teknisk kompetens samt välfärdsteknikens möjligheter.   Slutsatserna författarna drar från studien är att första linjens chefer upplever goda möjligheter att utveckla och förbättra vården för de äldre, samt att förbättra arbetsmiljön och hålla budgeten på lång sikt. Dock är arbetet med implementering av välfärdsteknik i sin linda och det krävs utökat samarbete, kompetensutveckling och kompetenscentra samt långsiktiga ekonomiska strategier för att lyckas.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats genom decennier. Idag ansvarar kommunen för vård- och omsorg av äldre genom insatser på såväl särskilt- som i ordinärt boende. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar med allt fler äldre i samhället kräver högre kunskaper hos medarbetare och en bättre förmåga till samarbete. Första linjens chefer inom äldreomsorgen ansvarar för sina medarbetares arbetsmiljö och för att kunden får bästa möjliga vård. För att skapa det behöver samarbetet mellan samtliga yrkesprofessioner i äldreomsorgen fungera. Här möter första linjens chefer flera utmaningar med bristande bemanning, budgetbegränsningar och begränsat stöd från ledningen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer upplever att samarbetet fungerar mellan äldreomsorgens olika yrkesprofessioner. För studien valdes kvalitativ metod och data samlades in genom enskilda intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer där den insamlade datan transkriberades för att sedan analyseras genom kategorisering. Resultatet visar på flera hinder för att få samarbetet i teamet att fungera. Flera informanter beskriver att begränsat med tid, resurser och intresse hos medarbetarna skapar hinder för ett välfungerande samarbete mellan yrkesprofessionerna. I resultatet beskrivs även faktorer som främjade samarbetet såsom formella och informella mötesformer. Ett välfungerande samarbete visade sig ha betydelse för både patienten och verksamheten genom ökad patientsäkerhet och ökad trivsel på arbetsplatsen. Avslutningsvis kan vi konstatera att första linjens chefer upplever stora vinster för både kunder, medarbetare och verksamheten när teamarbetet fungerar väl. Trots fördelar med ett välfungerande teamarbete lyfter flera informanter att teamsamverkan inte prioriteras i det dagliga arbetet.

Det finns en global brist av sjuksköterskor. Många väljer att lämna sjuksköterskeyrket på grund av olika orsaker. Sjuksköterskeyrket är komplex och innebär stort ansvar och kräver kompetens. Trots att många sjuksköterskor lämnat sitt yrke är de över lag mycket positiva till omvårdnad som karriär. Personalomsättning bland sjuksköterskor är en utmaning för sjukvården vilket även påverkar vårdkvalitén och arbetsmiljön. För att minska personalomsättning är det av stor vikt att vårdledaren engagerar sig för att behålla sjuksköterskor kvar på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att belysa vårdledarskapets påverkan av sjuksköterskors val att stanna kvar eller lämna arbetsplatsen. Studien är en integrativ litteraturstudie och framkom genom en induktiv innehållsanalys. Databaser som användes CINAHL och PubMed. Resultat hämtades från 20 vetenskapliga artiklar mellan år 2012–2022. För att sjuksköterskorna skulle trivas på sitt arbete så behövde det finnas en tillgänglig vårdledare som kände sin personal. Sjuksköterskorna behövde få möjlighet till kompetensutveckling och professionella utmaningar. Det behövde finnas en visad medmänsklighet och omsorgsfull förståelse från vårdledaren och sjuksköterskorna önskade få feedback på sitt arbete. Tydlig kommunikation och stöd var viktigt från vårdledaren för att sjuksköterskorna skulle vilja stanna på arbetsplatsen. Brist på stöd och förståelse från vårdledarna var bland annat sådana faktorer som bidrog att sjuksköterskorna valde att lämna sin arbetsplats. Den induktiva ansatsen tog fram tre huvudkategorier; Organisatorisk arbetslednings utformning, utvecklingsmöjligheter och stödjande miljö. Dessa områden visade sig vara av betydelse i sjuksköterskornas beslut om att stanna eller lämna. / There is a global shortage of nurses. Many choose to leave the nursing profession due to various reasons. The nursing profession is complex and entails great responsibility and requires competence. Despite the fact that many nurses have left their profession, they are generally very positive about nursing as a career. Staff turnover among nurses is a challenge for healthcare, which also affects the quality of care and the work environment. In order to reduce staff turnover, it is of great importance that the care manager commits to keeping nurses in the workplace. The aim of this study was to highlight the influence of care leadership on nurses' choice to stay or leave the workplace. The study is an integrative literature study and emerged through an inductive content analysis. Databases used CINAHL and PubMed. Results were taken from 20 scientific articles between the years 2012–2022. In order for the nurses to enjoy their work, there needed to be an available care manager who knew his staff. The nurses needed to have the opportunity for competence development and professional challenges. There needed to be a demonstrated humanity and caring understanding from the care manager and the nurses wanted to receive feedback on their work. Clear communication and support from the care manager was important for the nurses to want to stay at the workplace. Lack of support and understanding from the care managers were factors that contributed to the nurses choosing to leave their workplace. The inductive approach produced three main categories: Organizational work management design, development opportunities and supportive environment. These areas were found to be of importance in the nurses' decision to stay or leave.

Det är en brist på sjuksköterskor och det råder en hög personalomsättning i vården. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll för omvårdnaden och för teamet, där det inom den geriatriska vården är fokus på teamarbetet. Nyexaminerade sjuksköterskor har behov av stöd i form av till exempel mentorskap för att landa i sin roll. Det råder ett gap mellan att gå från att vara student till att vara sjuksköterska och arbetsledare, nyexaminerade sjuksköterskor behöver snabbt landa i sin roll och behöver stöd för att göra det. Syftet med denna studie var att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor med 6-18månaders erfarenhet upplever sin arbetsledande roll och behov av stöd för att landa i den arbetsledande rollen. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 10 informanter från 4 olika vårdavdelningar inom geriatrik. Intervjuerna transkriberades och analyserades, kodades och kategoriserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 huvudkategorier; Att samverka med teamet vilket berörde samarbete och kommunikation, Att lära av andra vilket handlade om hjälp och stöd samt Att leda kollegor vilket tog upp relationer och ledarskapet. Slutsatsen blev att sjuksköterskans arbetsledande roll är komplex och ibland otydlig, där behövs stöd från både kollegor och chef. Rollen är något som växer fram över tid, mer erfarenhet och personlig utveckling. / There is a shortage of nurses and a high staff turnover in healthcare. The nurse has a leading role for nursing care and for the team, and in geriatric care teamwork is the focus. Newly graduated nurses need support in the form of, for example, mentoring to land in their role. There is a gap between going from being a student to being a nurse and supervisor, newly graduated nurses need to quickly land in their role and need support. The purpose with this study was to investigate how newly graduated nurses with 6-18 months' experience their managerial role and the need for support to land in the managerial role. As a method qualitative approach was used with semi-structured interviews with 10 informants from 4 different care departments within geriatrics. The analysis resulted in 3 main categories; Collaborating with the team which concerned cooperation and communication, Learning from others which dealt with help and support and Leading colleagues which addressed relationships and leadership. The conclusion is that the nurse's managerial role is complex and sometimes unclear, where support is needed from both colleagues and manager. The role is something that develops over time, more experience and personal development.

Enligt OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) finns det en målsättning att organisera för ett hållbart och hälsosamt arbetsliv för att alla ska få så goda förutsättningar som möjligt att bibehålla hälsa och välbefinnande hela arbetslivet. Även chefer har rätt till dessa förutsättningar. Arbetsvälbefinnande handlar om individens upplevelse om arbetets påverkan på välbefinnandet. Upplevelsen påverkas av olika faktorer i arbetslivet. Arbetsvälbefinnande är ett brett begrepp som saknar en enhetlig definition då begreppet innefattar flera diskurser. Syftet med studien var att identifiera faktorer som hälso- och sjukvårdsorganisationer kan bidra med för att öka chefers arbetsvälbefinnande. Integrativ litteraturstudie har använts som metod. Resultatet baseras på 18 vetenskapliga artiklar som tillsammans utgör underlag för att beskriva faktorer som hälso- och sjukvårdsorganisationer kan arbeta med för att öka chefers arbetsvälbefinnande. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Analysen har mynnat ut i tre huvudkategorier: arbetets kontext, social arbetsmiljö och balans i arbetslivet. Organisationen kan påverka chefers arbetsvälbefinnande genom att skapa förutsättningar att bedriva ett hållbart ledarskap. Resultatet visar på att organisationer kan åstadkomma detta genom administrativt stöd, stöd från högre chef, tydliga rollbeskrivningar, klarhet kring autonomi och mandat att fatta beslut, att se över arbetsgruppens storlek samt ledarskapsutbildning i hållbar organisering och hälsofrämjande ledarskap. / According to the OECD (Organization for Economic Cooperation and Development), there is an objective to organize for a sustainable and healthy working life so that everyone will have the best possible conditions to maintain health and well-being throughout their working life. Managers are also entitled to these conditions. Well-being at work is about the individual's experience of the impact of work on well-being. The experience is affected by various factors in working life. Well-being at work is a broad concept that lacks a uniform definition as the concept includes several discourses. The purpose of this literature review was to identify factors that healthcare organizations can contribute to increasing managers' well-being at work. Method of choice is Integrative literature review. The result is based on 18 scientific articles that together form the basis for describing factors that health care organizations can work on to increase managers' well-being at work. Inductive content analysis has been used as an analysis method. Results have been identified in three main categories: context of work, social work environment and work-life balance. The organization can influence managers' well-being at work by creating the conditions to exercise sustainable leadership. The results show that organizations can achieve this through administrative support, support from senior managers, clear role descriptions, clarity in autonomy and mandate to make decisions, reviewing the size of the work group and leadership training in sustainable organization and health-promoting leadership.