Operating room performance is becoming more and more important for the hospital’s finance and the patient’s well-being. Thus, hospitals need to develop dashboards that can assess the actual performance of its core service, to be able to decide how to improve it. The point of this thesis is to build a common audit tool which can be used in regular hospitals. To build so, a literature review has been made, gathering all the relevant organizational and performance indicators. Since only a few of them need to be selected, a group of experts has been gathered via the Delphi method to decide which indicators to keep and which ones to reject, for the implementation in the tool. Out of forty-two indicators found in the literature, only fifteen will be considered and implemented into graphs. These graphs will form the preliminary audit from which hospital and consultants can base their performance assessment of the operating room, by pinpointing what their analysis should focus on. This tool has been tested in a real hospital to identify a few improvements that the tool requires and the few technical mistakes the tool possessed. The tool can save time for the consultants and for the hospital. Saving time in the healthcare sector ultimately means having more time for the patients, which, in the end, enhances their experience and well-being. It allows some flexibility as well and can be adapted even more to the needs of the studied hospitals. Moreover, compared to simple dashboards, this tool will give more useful indicators and help hospital’s management to take some decisions and reconsider others - again, for the best outcome for the patients / Operationssalens prestation blir mer och mer viktig för sjukhusets ekonomi och patienternas välmående. Därför behöver sjukhusen utveckla instrumentbrädor som kan utvärdera hur denna huvudtjänst presterar, för att sedan kunna bestämma hur man bäst förbättrar den. För att skapa ett sådant hjälpmedel har en litteraturöversikt gjorts för att samla alla relevanta indikatorer från organisationen och dess prestationer. Eftersom endast en bråkdel av dessa behövs så har en grupp med experter sållats ut genom Delphi-metoden; denna bestämde vilka indikatorer som borde behållas respektive avslås, för implementering i hjälpmedlet. Av fyrtiotvå indikatorer kommer endast femton att övervägas och implementeras i grafer. Dessa grafer kommer att skapa den preliminära revision från vilken sjukhus och konsulter kan basera sin prestationsutvärdering av operationssalarna; hjälpmedlet sätter fingret på vad analysen bör fokusera på. Detta hjälpmedel har prövats i ett riktigt sjukhus för att identifiera ett fåtal nödvändiga förbättringar, samt de få tekniska problem som hjälpmedlet hade. Detta hjälpmedel kan spara tid för sjukhus och konsulter. Visserligen skulle man kunna skapa en egen instrumentbräda, noga anpassad till det studerade sjukhuset, men då lär hjälpmedlet inte kunna användas i andra kontexter; man kan också använda ett mer komplext men detaljerat hjälpmedel, men detta kräver mer tid för att förstå hur den bör användas. I sjukvården innebär sparad tid att mer tid kan läggas på patienterna, vilket i slutändan förbättrar deras upplevelser och välmående. Dessutom kommer detta hjälpmedel, i jämförelse med enkla instrumentbrädor, att bidra med mer användbara indikatorer och hjälpa sjukhusets ledning att ta somliga beslut och omvärdera andra – än en gång för patienternas bästa.

To ensure the safety for both patients and personnel using medical equipment there are several regulations. The regulations differ between countries and the largest markets are the US and Europe. There are regulations regarding both risk and requirement management and for a digitized signature process. This report shows a way of digitizing parts of the quality management system and workflows that fulfills these requirements, including both an approval process and a requirement hierarchy. For the development of a digitized system several workshops and interviews were performed to understand the workflow used. This to reduce the changes in the new system where the existing processes worked, but at the same time make changes possible where the users noticed problems in the workflow earlier used. The main advantage of a digitized quality management system is that the linking between the different objects are easier to follow which gives a perspicuous traceability. A digitized system can generate reports, e.g. for traceability and requirement without a test, automatically that will decrease the manual work and by that both increase efficiency and reduce the risk of human errors.

In healthcare, vulnerable populations that are using medications with a narrow therapeutic index and wide interpatient PK/PD (pharmacokinetic/pharmacodynamic modelling) variability are increasing. As such, variable dosage regimens may result in severe therapeutic failures or adverse drug reactions (ADR). Improved monitoring of patient response to medication and personalization of treatment is therefore warranted. Precision dosing aims to individualize drug regimens for each patient based on independent factors obtained from a patient’s clinical records. Personalization of dosing increases the accuracy and efficiency of medication delivery. This can be achieved through utilizing the wide range of Electronic Health Records (EHR) contain the patients’ medical history, diagnoses, laboratory test results, demographics, treatment plans, biomarker data; information that can be exploited to generate a patient-specific treatment regimen. For example, Fast Healthcare Interoperability Resources (FHIR) is an existing healthcare standard that provides a framework on which semantic exchange of meaningful clinical information can be developed such as using an ontology as a decision support tool to achieve precision medicine. The purpose of this thesis is to make an investigation of the feasibility of interoperability in EHR and propose an ontology framework for precision dosing using currently existing health standards. The methodology involved carrying out of semi-structured interviews from professionals in relevant areas of expertise and document analysis of already existent literature, a precision dosing ontology framework is developed. Results show key tenants for an ontology framework and drugs and their covariates. The thesis therefore advances to investigate how data requirements in EHR systems, IT platforms, implementation, and integration of Model Imposed Precision Dosing (MIPD) and recommendations have been evaluated to cater to interoperability. With modern healthcare striving for personalized healthcare, precision medicine would offer an improved therapeutic experience for a patient.

Tidigare studier visar att chefers arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg är komplex och utmanande, svårigheter finns att upprätta ett chefskap som är hållbart över tid. Covid-19-pandemin överraskade hela världen och krisen inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg var inte undantagen utan påverkade även chefer stort. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom primärvård och vård- och omsorg upplevde krisberedskap och arbetsmiljö under covid-19-pandemin. För att få en större förståelse för chefernas upplevelser genomfördes undersökningen med intervjuer av fem enhets/områdeschefer i två kommuner och som arbetat under covid-19-pandemin. Resultatet i studien visar på hur viktig strukturen är i organisationen när en kris uppkommer och att det finns en förberedelse och handlingsplan för hur den ska hanteras. För att hantera en kris gäller det att prioritera de resurser som finns i organisationen och fördela dem där behovet är som störst vilket även krävde snabba och ibland jobbiga beslut för cheferna att förmedla till verksamheten. Under covid-19-pandemin upplevde cheferna att deras ledarskap var mer närvarande för att trygga sina medarbetare vid oro och rädsla. Största utmaningen under covid-19-pandemin var att hantera sjukfrånvaron och kommunicera med sina medarbetare. Rädslan för att missa viktig information och i rätt tid ökade chefernas arbetsbelastning när nya rutiner och riktlinjer förändrades flera gånger om dagen. Nya arbetsuppgifter tillkom som smittspårning och vaccinering medans andra ordinarie arbetsuppgifter fick pausas. Genomgående upplevde cheferna att covid-19-pandemin har ökat sammanhållningen mellan chef och medarbetare och att man hjälpts åt i större utsträckning vilket även gällde stödet från ledningen. / Previous studies show that managers' work environment in health and medical care is complex and challenging, there are difficulties in establishing a leadership that is sustainable over time. The Covid-19 pandemic surprised the whole world and the crisis in health and medical care was not an exception but also greatly affected managers. The purpose of the study was to investigate how managers in primary care and nursing and care experienced crisis preparedness and work environment during the covid-19 pandemic. To gain a greater understanding of the managers' experiences, the survey was conducted with interviews of five unit / area managers in two municipalities and who worked during the covid-19 pandemic. The results of the study show how important the structure is in the organization when a crisis arises and that there is a preparation and action plan for how it should be handled. To handle a crisis, it is important to prioritize the resources available in the organization and distribute them where the need is greatest, which also required quick and sometimes difficult decisions for the managers to convey to the business. During the covid-19 pandemic, managers felt that their leadership was more present to secure their employees in the event of anxiety and fear. The biggest challenge during the covid-19 pandemic was to manage sick leave and communicate with its employees. The fear of missing important information and at the right time increased the managers' workload when new routines and guidelines changed several times a day. New tasks were added such as infection tracing and vaccination while other ordinary tasks had to be paused. Throughout, the managers experienced that the covid-19 pandemic has increased the cohesion between the manager and employees and that they were helped to a greater extent, which also applied to the support from the management.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är i ständig utveckling. Omorganisering mellan vårdinsatserna leder till mer ansvar för primärvården. Sjuksköterskor förväntas arbeta evidensbaserat, hålla sig uppdaterade och ha kompetens för att kunna utföra sitt arbete. Sjuksköterskors kompetens har större påverkan på patientsäkerheten än bemanningsfrågan. Syfte: Syftet är att kartlägga sjuksköterskors kompetensutveckling inom primärvården; värdet av, påverkan på patientsäkerheten och tiden. Metod: En icke experimentell, tvärsnittsstudie med insamlad data från webbenkäter.  Data analyserades med statistikprogrammet IBM SPSS statistics version 29. Analysmetoderna Spearman bivariat korrelation och Mann-Whitney U-test användes och presenterades med deskriptiv statistik i text, tabeller och figurer. Signifikansnivån var p <0,05. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor som arbetade på en regional vård- eller hälsocentral i södra Sverige. Resultat: Sjuksköterskorna hade generellt ingen tid för kompetensutveckling och var generellt missnöjda. De ansåg att det var rimligt med mer tid för kompetensutveckling än den då befintliga tiden. Många respondenter läste eller studerade på sin fritid och en del på grund av obefintlig tid på arbetet. Sjuksköterskors värdesätter sin egen och sjuksköterskekollegornas kompetens. Samtliga ansåg att sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten.  Slutsats: Schemalagd tid för sjuksköterskornas kompetensutveckling bör prioriteras inom primärvården. Det krävs kompetenta sjuksköterskor för att bedriva en god och säker vård. Sjuksköterskorna behöver kompetensutveckling för att öka arbetstillfredsställelsen och för en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården. / Background:  Health care is in constant development. Reorganization leads to more responsibility for primary health care. Nurses are expected to work based on evidence, stay up-to-date and have competence to be able to perform their work. Nurses competency has a greater impact on patient safety then the issue of staffing. Aim: The aim is to chart nurses competency development in primary health care; value of, impact on patient safety and time.  Method: A non-experimental, cross-sectional study with a web survey. The results were presented with descriptive statistics in text, tables and figures.  Data were analyzed in the statistical program IBM SPSS statistics version 29. The analysis methods Spearman bivariate correlation and Mann-Whitney U-test was used and presented with descriptive statistics in text, tables and figures. The significance level was p <0.05. Nurses who worked at a regional primary health care center in southern Sweden were included in the study. Results: The nurses generally had no time for competence development and were generally not satisfied. They considered that it was reasonable to have more time for competence development that the existing time. Many respondents read or studied in their spare time and some due to non-existent time at work. Nurses value their own competence and that of their nursing colleagues. All nurses considered that the nurse's competence affects patient safety. Conclusion: Scheduled time for competence development for nurses should be prioritized in primary health care. It requires competent nurses to provide good and safe care. Nurses need competence development to increase job satisfaction and for sustainable development in health care.

Förekomsten av sexuella problem och dysfunktioner är hög hos patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som finns beskrivet i tidigare forskning om sexualitet och sexuella problem i relation till långvarig smärta. Metod: En scoping review utfördes för att identifiera litteratur som beskriver långvarig smärta och sexualitet, med fokus på patienters upplevelse av sin sexualitet och hur de upplevde att vårdgivare pratade med dem om sexualitet. Litteratursökning i databaser identifierade 16 artiklar, med utgång av muskuloskeletal smärta och migrän vilka bedömdes vara relevanta för studien. Resultat: 11 teman identifierades, vilka beskriver hur sexualiteten påverkas vid långvarig smärta. Med hjälp av cripteori och genusteori analyserades resultatet. Slutsats: Vårdgivare behöver ge patienter med långvarig smärta kunskap om hur sexualiteten kan påverkas, för att minska patienters upplevelse av av fysisk funktionsnedsättning. Litteraturen visar också att det finns skillnader mellan kön när det kommer till hur patienter upplever och hanterar smärta, sexualitet och relationer.

Karolinska University Hospital's problem regarding the CAR-T cells' journey has been impacting thetreatment of patients and therefore a solution was in dire need to be presented. Visual mappingmethods have been used to review and map the journey with the aim of identifying factors that seemto be impacted. Previous research concerns user journey mapping, mapping methods andcollaboration theories. To carry out the mapping of the cells' journey, semi-structured interviews werecarried out with selected experts within the research area. These experts consisted of the unit managerat the apheresis clinic at Karolinska, a medically responsible researcher at the apheresis clinic atKarolinska and a senior patient operation manager at Bristol Myers Squibb. Their expertise andexperiences were the basis for the visual mapping, and this provided deep insights into the researcharea where the problem has been identified. Lastly, the data was mapped to create a visual map oftheir current management approach regarding CAR-T cell therapy where their experiences around theproblems could be identified. As a result, a solution to the identified factors that expose the cells tothe risks is presented with several visual maps and a proposed solution for a redesign withinKarolinska.

The increasing digitisation of healthcare through the use of technology and artificial intelligence has affected the medical field in a multitude of ways. Generative Pre-trained Transformers (GPTs) is a collection of language models that have been trained on an extensive data set to generate human-like text and have been shown to achieve a strong understanding of natural language. This thesis aims to investigate whether GPT-SW3, a large language model for the Swedish language, is capable of responding to healthcare tasks accurately given prompts and context. To reach the goal, a framework was created. The framework consisted of general medical questions, an evaluation of medical reasoning, and conversations between a doctor and patient has been created to evaluate GPT-SW3's abilities in the respective areas. Each component has a ground truth which is used when evaluating the responses. Based on the results, GPT-SW3 is capable of dealing with specific medical tasks and shows, in particular instances, signs of understanding. In more basic tasks, GPT-SW3 manages to provide adequate answers to some questions. In more advanced scenarios, such as conversation and reasoning, GPT-SW3 struggles to provide coherent answers reminiscent of a human doctor's conversation. While there have been some great advancements in natural language processing, further work into a Swedish model will have to be conducted to create a model that is useful for healthcare. Whether the work is in fine-tuning the weights of the models or retraining the models with domain-specific data is left for subsequent works. / Den ökande digitaliseringen av vården genom användning av teknik och artificiell intelligens har påverkat det medicinska fältet på både positiva och negativa sätt. Generative Pre-trained Transformers (GPTs) är en samling språkmodeller som har tränats på en stor datamängd för att generera människoliknande text och har visat sig uppnå en stark förståelse av naturligt språk. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om GPT-SW3, en stor språkmodell för det svenska språket, kan svara på hälso- och sjukvårdsuppgifter på ett korrekt sätt med hänsyn till uppmaningar och sammanhang.  För att uppnå målet skapades ett ramverk. Ramverket bestod av allmänna medicin-ska frågor, en utvärdering av medicinska resonemang samt konversationer mellan en läkare och en patient har skapats för att utvärdera GPT-SW3:s förmåga inom respektive områden. Varje komponent har en grundsanning som används vid utvärderingen av svaren.  Generellt sett klarar GPT-SW3 av att hantera specifika medicinska uppgifter och modellen visar tecken på förståelse. I mer grundläggande uppgifter lyckas GPT-SW3 ge adekvata svar på vissa frågor. I mer avancerade scenarier, t.ex. samtal och resonemang, har GPT-SW3 svårt att ge sammanhängande svar.  Även om det har gjorts stora framsteg inom språkteknologi måste ytterligare arbete med en svensk modell utföras för att skapa en modell som är användbar för hälso- och sjukvården. Huruvida arbetet består i att finjustera modellernas vikter eller att träna om modellerna med domänspecifika data lämnas till kommande arbeten.

Recruitment of managers for health care services is seen as an important piece of the puzzle in order to find the right candidates who have the skills needed to lead and develop operations that ensure the welfare. The purpose of this study is therefore to investigate what the latest research in recruitment shows and for this reason evidence-based recruitment has been selected as theory. The purpose is thus to see what an evidence-based recruitment can contribute to the recruitment of managers within health care services. The study is carried out using a qualitative method to analyze the composed material, which consisted of available research and literature, as well as semi-structured interviews with four people who work with the recruitment of managers within health care services. The results of the study have been categorized and then analyzed using the analytical framework developed in this study. The result of the study is that managerial recruitment is complicated and a conclusion that can be made from this study is that the methods advocated by the evidence-based recruitment are based on evidence which essentially means that they are methods supported by research and practice and shown to give results. / Rekrytering av chefer till hälso- och sjukvården ses som en viktig pusselbit för att kunna hitta rätt kandidater som har de kompetenser som behövs för att kunna leda och utveckla verksamheter som säkrar välfärden. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad den senaste forskning inom rekrytering visar och av denna anledning har den evidensbaserade rekryteringen valts som teori. Syftet är således att se vad en evidensbaserad rekrytering kan bidra med till rekryteringen av chefer inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med en kvalitativ metod för att analysera insamlat material som bestod av tillgänglig forskning och litteratur samt semistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer som arbetar med rekrytering av chefer inom hälso- och sjukvården. Resultatet i studien har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av den analytiska ram som tagits fram i studien. Resultatet av studien är att chefsrekrytering är komplicerad och en slutsats som kan göras av denna studie är att de metoder som förespråkas av den evidensbaserade rekryteringen bygger på evidens som i grunden betyder att det är metoder som med stöd av forskning och praktik bevisats ge resultat.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.