A large part of Swedish medical care is expected to be provided from the primary health centers. However, these centers are experiencing challenges in terms of shortages of personnel, an increased volume of patients, higher workload, increasing queue lengths, and increasing costs. Addressing these issues at the primary health centers is important for both improving the operation at the local centers and the functionality of the Swedish healthcare system. This thesis aims to explore the primary health center operation, focusing on a typical public primary health center in Stockholm. This is done to find parameters that affect the flow of patients and develop a graphical model that serves as a foundation for further model development, simulations and optimization of good health. To address the complex and dynamic primary health center system, a system dynamics approach is adopted. A literature review was conducted to gain an understanding of the primary health center environment and to identify parameters that impact the primary health centers ability to operate and/or affect the quality of service towards patients. The model development involved constructing cases and extracting parameters that change over time. The parameter relationships were determined through interpretation and are supported by literature. The model was qualitatively validated with the assistance of expert feedback. The presented result is determined to capture the basic operation of the primary health center and the model can be used as a foundation for further simulations. / En stor del av den svenska sjukvården förväntas levereras från vårdcentraler. Vårdcentralerna står dock inför utmaningar när det gäller brist på personal, ökad patientvolym, högre arbetsbelastning, ökade kölängder och ökande kostnader. Att hantera dessa problem på vårdcentralerna är viktigt både för att förbättra den lokala verksamheten och funktionaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdcentralens verksamhet och fokuserar på en typisk offentlig vårdcentral i Stockholm. Detta görs för att hitta parametrar som påverkar patientflödet, för att utveckla en grafisk modell som utgör en grund för vidare modellutveckling, simuleringar och optimering av god hälsa. För att adressera det komplexa och dynamiska vårdcentral-systemet antas ett system dynamiskt tillvägagångssätt. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en förståelse för vårdcentralens miljö och identifiera parametrar som påverkar vårdcentralens förmåga att driva verksamheten och/eller påverkar kvaliteten på vården för patienter. Modellutvecklingen innebar att konstruera fall och extrahera parametrar som förändras över tid. Parametrarnas relationer bestämdes genom tolkning och stöds av litteratur. Modellen genomgick en kvalitativ valideringsprocess baserad på expertutlåtanden. Resultatet, den grafiska modellen, som presenteras anses fånga vårdcentralens grundläggande funktion och kan användas som grund för vidare simuleringar.

Grupper blir i dagens samhälle diskriminerade utifrån deras ålder som baseras på fördomaroch stereotyper där ålder ses som en indikator på en persons förmåga att bidra till samhället.Denna uppsats handlar om hur de medverkande i serien Hotell Romantik framställs idagspress kopplat till deras ålder. Vi har genom en textanalys som metod, synliggjort vilkadiskurser som skapats kring ålder i serien. Dessa diskurser har sedan identifierats som femolika teman. Teorierna som har använts är ålderism, stereotypisering, erotofobi ochexotifiering som ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur demedverkande i serien kritiseras, diskrimineras, hyllas och värderas utifrån deras ålder. Vi kanockså se hur många diskurser baseras på en negativ inställning gentemot äldre och attålderism återkommer i flera artiklar.

Emergency departments are fundamental for providing high-quality care, and their operations directly impact the logistics of the hospitals in their entirety. Poor emergency department performance leads to delays, prolonged hospitalization, and improper allocation of resources, reducing the quality of the provided care and increasing costs. Describing the variability embedded in real clinical data in a useful way is essential for improving the organization of hospitals in the near future. However, it is a challenging task due to clinical complexity and the lack of an established bridge between logistic systems and the clinical insights of the hospital. Therefore, this work aims to design and implement a simplified process model describing patient flow within an emergency department, which could allow the evaluation of the clinical impact of complex patient characteristics on the system's logistics. To achieve this, a novel nonlinear mixed-effects approach with hospital medical records was applied to design patient flow within the emergency department in the form of a multi-state Markov process. Four independent training data samples were extracted from the main dataset. For each of them, the set of covariates that could lead to the most significant improvement in the values of the employed likelihood indicators was selected. Through statistical tests, analysis of the outputs, and a validation process carried out on a fifth and independent dataset, it was possible to obtain a final model containing the most relevant and significant covariates for describing each of the modeled state transitions and confirming their clinical meaningfulness and relevance. The results achieved in this thesis can lead to future improvement of the healthcare logistics systems by extending the use of nonlinear mixed-effects approaches to the estimation of the covariate impact on emergency department flows. / Akutmottagningar är centrala för att tillhandahålla högkvalitativ vård. Deras verksamhet har en direkt inverkan på sjukhusens logistik i helhet. Undermålig prestation i en akutmottagning leder till förseningar, förlängd sjukhusvistelse för patienter och olämpliga resursfördelningar, som i sin tur försämrar kvaliteten på den erbjudna vården, samt ökar kostnader. Därför är det viktigt att beskriva den variabilitet som är inbäddad i kliniskt data för att kunna förbättra strukturen av sjukhus i den närmaste framtiden. Emellertid är det ett utmanande uppdrag på grund av den kliniska komplexiteten och bristen på en etablerad bro mellan logistiska system och insikter om den kliniska situationen på sjukhuset. Detta examensarbete ämnar därför designa och implementera en förenklad processmodel som beskriver patientflödet inom en akutmottagning, vilket skulle kunna tillåta evaluering av vad för klinisk inverkan patienters komplexa egenskaper har på systemets logistik. För att uppnå detta tillämpades ett nytt icke-linjärt tillvägagångssätt för blandade effekter med patientjournaler, med syfte att designa patientflöde inom akutmottagningen i form av en Markovprocess i flera tillstånd. Fyra oberoende urvalsgrupper med övningsdata extraherades från huvuddatasetet och för var och en av dem valdes den uppsättning kovariat som hade möjlighet att leda till den största förbättringen i de applicerade sannolikhetsindikatorerna. Genom statistiska test, analys av uteffekten och en valideringsprocess utförd på en femte oberoende urvalsgrupp, möjliggjordes framtagandet av en slutgiltig modell innehållande de mest relevanta och signifikanta kovariat för att beskriva var och en av de modellerade tillståndsövergångarna, och bekräfta dess kliniska betydelse och relevans. De resultat som uppnåddes i det här examensarbetet har potential att i framtiden leda till förbättring av sjukvårdens logistiksystem, genom att utvidga användningen av icke-linjära blandade effektmodeller för att uppskatta kovariatinverkan på akutmottagningsflöden.

Health technology assessment (HTA) is a process that evaluates the value and effects of health technology during its life cycle and provides scientific information to decision makers. However, the chasm between healthcare and innovation has been highlighted in several research areas. HTA as a bridge connecting the research and decision-making demands, achieving more transparent processes and high quality of evidence to enable more effective and safer MedTech innovations to reach and benefit healthcare and patients. This thesis aims to examine the current status of HTA across different countries compared to Sweden to identify the major hurdles and enablers in this process and any opportunities for learning across systems. Germany, the United Kingdom, and Finland are three countries being compared to Sweden in the thesis. A literature review combined with interviews were the main methodologies used for this project. Peer-reviewed literature, government documents, and official websites gave an overview of the HTA systems in selected countries and laid a solid foundation for the more in-depth interviews. Eight interviews (nine interviewees) with HTA agencies and companies were performed via Zoom, along with an email communication(one interviewee) with Fimea. The interviews were used as a support tool to gain a better understanding of the whole HTA system. Some personal opinions were also helpful to gain a view of the system from an alternative, more practical perspective. The results show the different HTA processes and the evidence generation paths in four countries. Views from MedTech companies are also given. The HTA in Sweden has two main pathways: SBU and TLV. These two agencies have particular traits that work differently with distinct purposes. In terms of the evidence generation and assessment methods, they also share different points of view. It is difficult to simply compare these systems in parallel due to the system's complexity and different healthcare conditions in every country. But all countries, including Sweden, should realize the challenges ofthe existing HTA systems, and try to reduce the evidence generation gap between expectation and reality. This would create more opportunities for small MedTech companies to be involved in the process, and actively participate in international HTA cooperation. / Hälsoteknikutvärdering (HTA) är en process som utvärderar värdet och effekterna avhälsoteknik i dess livscykel och ger vetenskaplig information till beslutsfattare. Klyftanmellan hälso- och sjukvård och innovation har dock lyfts fram inom fleraforskningsområden. HTA länkar forskning och beslutsfattande genom att möjliggöramer transparenta processer och hög kvalitet på bevis för effektivare och säkrareMedTech-innovationer att nå och gynna sjukvård och patienter. Denna uppsats syftartill att undersöka HTA:s nuvarande status i olika länder jämfört med Sverige för attidentifiera de största hindren och möjliggörare i denna process och eventuellamöjligheter till lärande i olika system. Tyskland, Storbritannien och Finland är treländer som jämförs med Sverige i avhandlingen. Litteraturöversikt och intervjuer är de huvudsakliga metoderna som används för dettaprojekt. Forskargransakad litteratur, regeringsdokument och officiella webbplatser gaven översikt över HTA-systemen i utvalda länder och lade en solid grund för följandeintervjuer. Åtta intervjuer (nio intervjuade) med HTA-byråer och MedTech-företaggenomfördes via Zoom, tillsammans med en e-postkommunikation med Fimea.Intervjuerna användes som ett stödverktyg för att ge en bättre förståelse för hela HTAsystemet.Vissa personliga åsikter gav tillfälle att förstå HTA från ett alternativtperspektiv jämfört med dess beskrivning i litteraturen. Resultaten visar olika HTA-processer och bevisgenereringsvägar i fyra länder, samtsynpunkter från MedTech-företag. HTA i Sverige har två huvudvägar: SBU (viaregionala HTA centra) och TLV. Dessa två vägar har speciella egenskaper som fungerarannorlunda och med olika syften. När det gäller bevisgenerering ochbedömningsmetoder skiljs de även åt. Det är utmanande att jämföra dessa systemparallellt på grund av systemets komplexitet och olika sjukvårdsförhållanden i varjeland. Men alla länder, inklusive Sverige, bör inse brister i befintlig HTA och försökaminska bevisgenereringsgapet mellan förväntan och verkligheten. Under tiden skapasfler möjligheter för små MedTech-företag att delta i processen och delta aktivt iinternationella HTA-samarbeten.

Type 2 diabetes is a chronic disease whose incidence has increased with more than 200% during the past 20 years. The increasing number of type 2 diabetes patients could result in more patients suffering from lower quality of life and life threatening complications. Furthermore, the growing need of care will increase the load on healthcare. To counteract this effect, digital tools could be used to put more care responsibility on the patient.  The aim of this project was to find and implement the relevant features for a digital type 2 diabetes tool for newly diagnosed patients. The final goal was to encourage self-care, reduce anxiety and thus improve quality of life, while decreasing the risk of complications. The research process of this project consisted of five phases: literature study (to find relevant features and their clinical evidence), interviews (to find the desires of patients and practitioners), data analysis (to prioritise features), development of the features and evaluation of the tool.  The results showed that important features were documentation of blood glucose measurements, patient education, data transfer, communication and care plan overview, but even more importantwas the possibility to individualise the tool for different patients. The evaluation indicated that a clear care plan overview that was easy to understand could help the patient prioritise care activities. Furthermore, patients could be encouraged by reminders, seeing improvements and having continuous communication with healthcare. It was found that for positive clinical outcomes, high usability is essential. To reach patient acceptance the tool must be relevant and easy to use. It must also give valuable output, such as decision support for self-care or new knowledge. To reach practitioner acceptance the tool should be based on evidence based methods and integrate well with existing systems.  Finally it was concluded that the knowledge and technology needed to build a successful tool is already present, they only need to be put together and formulated in a way which is understandable and useful for both patients, caregivers and developers. / Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom vars incidens har ökat med mer än 200% de senaste 20 åren. Det stigande antalet patienter med diabetes typ 2 kan leda till att fler patienter blir lidande av lägre livskvalitet och livshotande komplikationer. Dessutom ökar det stigande vårdbehovet belastningen på vården. För att motverka denna effekt kan digitala verktyg utvecklas så att mer ansvar kan läggas på patienten. Syftet med detta projekt var att hitta och implementera relevanta funktioner för ett digitalt verktyg för nydiagnostiserade patienter med diabetes typ 2. Målet var att uppmuntra egenvård, minska oro och därmed öka livskvaliteten samt minska risken för komplikationer. Projektets forskningsprocess bestod av fem faser: litteraturstudie (finna relevanta funktioner och deras evidens), intervjuer (kartlägga krav från patienter och vårdgivare), dataanalys (prioritera funktioner), utveckling av funktioner i HOPE platform och slutligen utvärdering av verktyget i HOPE platform. Resultaten visade att dokumentation av blodglukosmätningar, patientutbildning, dataöverföring, kommunikation och vårdplansöversikt var viktiga funktioner, men ännu viktigare var möjligheten att individanpassa verktyget för varje patient. Utvärderingen indikerade att en tydlig vårdplansöversikt som är enkel att förstå hjälper patienten att prioritera de viktigaste vårdaktiviteterna. Vidare kan patienter motiveras av påminnelser, att se förbättring och att ha kontinuerlig kontakt med vården. Det konstaterades att hög användbarhet är nödvändig för att uppnå positiva kliniska effekter. För att nå acceptans hos patienterna måste verktyget vara relevant, enkelt att använda och ge något värdefull tillbaka, så som beslutsstöd för egenvård eller ny kunskap. För att nå acceptans hos vårdgivarna bör verktyget baseras på evidensbaserade metoder och vara kompatibelt med nuvarande system. Slutligen drogs slutsatsen att kunskapen och tekniken för att skapa ett lyckat verktyg redan finns, men att kraven måste sammanställas och formuleras på ett sätt som är förståeligt och användbart för både patienter, vårdgivare och utvecklare.

This study shows that stress is one of the important issues which may have a negative impactboth in physical and mental effects on a nurse's working life. Poor ergonomics of the hospitaland a poor behavior approach of nurses can cause stress. To reduce these stress factors, thisstudy suggests solutions based on gamification that imply activities to create a good workingenvironment and to reduce the stress to ensure the good health and well-being of the nurseswho work different shifts especially in night shifts. To achieve the purpose, qualitative researchis used as a method. For this study, nurses who work in hospitals were interviewed in differentshifts especially in night shifts with some open-ended questions related to stress andgamification. Based on their answers, trying to evaluate and analyze the problem and findings.Based on the findings, a gamification concept was developed to provide recommendations tohandle the stress and to be motivated and engaged to develop the well-being of life. / Denna studie visar att stress är en av de viktigaste frågorna som kan ha en negativ inverkanbåde på fysiska och mentala effekter på sjuksköterskans arbetsliv. Dålig ergonomi på sjukhusetoch sjuksköterskors dåliga beteende kan orsaka stress. För att minska dessa stressfaktorerföreslår denna studie lösningar baserade på gamification som innebär aktiviteter för att skapaen bra arbetsmiljö och för att minska stressen för att säkerställa god hälsa och välbefinnandehos sjuksköterskor som arbetar olika skift, särskilt på nattskift. För att uppnå syftet användskvalitativ forskning som metod. För denna studie intervjuades sjuksköterskor som arbetar påsjukhus i olika skift, särskilt på nattskift med några öppna frågor relaterade till stress ochgamification. Baserat på deras svar, försöker utvärdera och analysera problemet och resultaten.Baserat på resultaten utvecklades ett spelkoncept för att ge rekommendationer för att hanterastress och för att vara motiverad och engagerad för att utveckla livets välbefinnande.

Type 1 diabetes (T1D) is a complex chronic disease without treatment. When anindividual is diagnosed with T1D they are taught how to monitor blood glucoselevel as well as external insulin administration. While this management strategyhelps prolong the individual’s life, there are other lifestyle factors not consideredthat negatively impact the patients’ life. This thesis aims to investigate the types of data that can be gathered to benefit T1D patients and healthcare specialists by improving life quality. To do so, the work employs a literature review and its qualitative analysis, aninterviewing process and its qualitative analysis as well as overall findings analysiswhere data is interpreted in order to identify areas of interest, common topics andtrends. 43 literature publications, 3 healthcare professionals and 3 T1D patientsparticipated in this study. Results show initial education is limited leaving patients to initiate their ownresearch which could be a cause for stress. Technological integration does not seemchallenging provided the right training of more complex solutions. Education asa means to reduce stress seems effective both for patients but also for their socialnetworks. Finally, there are currently useful data markers not being used that couldprovide a wider range of information to healthcare specialists aiding in better patientcare and improved T1D patients’ Quality of Life (QOL). To conclude, T1D is a complex chronic disease that requires both clinical andnon-clinical interventions. It is not sufficient to only address its clinical implicationsbut is important to investigate factors that impact the lifestyle and quality of life. Byextracting proper data markers, collecting and analyzing them, it is believed thattechnology can assist healthcare and ultimately improve T1D patient’s quality oflife. / Diabetes typ 1 är en komplex kronisk sjukdom som inte har en behandling. När enindivid blir diagnostiserad med Diabetes typ 1 lär dem att mäta blodsocker nivåernasamt externa insulin administering. Medan denna strategi hjälps förlänga individensliv, finns där andra livsstilsfaktorer som inte är övervägd. Denna avhandling syfta mot att kunna undersöka datatyper som kan insamlas tillfördel för Diabetes typ 1 patienter och värdpersonal genom att förbättra livskvalitet. För att kunna utföra detta genomfördes en litteratursammanställning med en kvalitativ analys, intervjuer med en kvalitativ analys samt ett övergripande rön där datantolkas för att kunna identifiera områden som kan vara intressanta, allmänna temanoch trender. 43 litteratur publikationer, 3 vårdpersonal och 3 diabetes typ 1 patienterdeltog i undersökningen. Resultatet visar inledande utbildning är begränsad vilket leder till att patienterinitiera egen fördjupning. Detta kan bidra till stressnivåerna. Teknologisk integrering verka inte vara en utmaning för patienter om dem få rätt utbildning för komplexa lösningar. Utbildning som metod för att bekämpa och minska stressnivåernaverka effektivt både för patienterna och vårdpersonal men även för deras sociala nätverk. Slutligen, finns där användbara data markörer som inte används men kan förse bredare information till vårdpersonal vilket kan förbättra vården samt patientenslivskvalitet. Slutligen är diabetes typ 1 en komplex sjukdom som kräver både klinisk menäven icke-kliniska ingripande. Det är inte tillräcklig att enbart ta itu med dem kliniska ingripande men det är även viktigt att undersöka faktorer som påverkar livsstiloch livskvalitet. Genom att excerpera lämplig data markörer samt samla och analysera dem, är det tänkt att teknologi kan assistera vårdpersonal och till slut förbättralivskvaliteten av diabetes typ 1 patienter

Since 2015, the Swedish government has invested more money in the post-partum care to make it more accessible. The number of Swedish qualitative studies, which highlight women's experiences of sexological support after childbirth since 2015, is limited. This means that we do not know how adequate the government's investments have been in terms of patients' access to sexological support after childbirth. The purpose of the study is to gain an increased understanding of what sexological support, from healthcare, people feel they need after childbirth. The author has conducted ten qualitative semi-structured interviews with respondents who had a vaginal birth in the last two years. Analyzed through Merleau-Ponty's (1945/2006) and Ahmed's (2014) phenomenological theories the results show that the respondents' sexual health was affected by the interaction of the changes in their physical body and life situation. These aspects were also influenced by their partner and the post-partum care. During the follow-up, several respondents felt that their midwife focused too much on their physical body instead of changes related to their sexual health. Participants expressed a need for more information and confirmation regarding the physical, psychological, and social changes that affected their sexual health. The participants also wished to have more sexological support for their partner. This result indicates that the government's investment in the post-partum care has not been sufficient in terms of sexual health after childbirth, which means that parts of this care remain unavailable. Key words: childbirth, partner, post-partum, postnatal care, sexual health, sexual function, sexual satisfaction, sexological support.

Bakgrund: Det råder en obalans i den svenska välfärdssektorn på grund av den demo­grafiska utvecklingen. Äldreomsorgen är ett välfärdsområde där digitaliseringen kan skapa stora möjligheter genom att tänka och arbeta på nya sätt i kombination med att använda digital teknik och e-hälsa men för att nyttja digitaliserings möjligheter behö­ver anpassningar göras inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassning till förutsättningar vision, kompetens, belöning, resurser och handlings­plan kan främja förändring vid en digital transformation av en kommuns äldreomsorg. Metod: Genom en kvalitativ fallstudie genomfördes tre fokusgrupps­intervjuer med chefer och medarbetare inom äldreomsorgen i en mindre kommun. Urvalet av informanter baserades på ett generiskt ändamålsstyrt urval och fokus­gruppsintervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet analyse­rades genom kvalitativ riktad innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån byggsten­arna i Thylefors förändringsmodell. Resultat: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar till förutsätt­ningar kan främja digital transformation inom äldreomsorgen i en kommun beskrivs samt chefers och medarbetares behov av stöd i förändringen. Totalt tio subkategorier identifierades till Thylefors byggstenar vision, kompetens, belöning, resurser och handlingsplan. Slutsats: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar kan främja för­ändring inom äldreomsorgen vid en digital transformation, i den kommun där studien genomfördes, visar att vision, förändringsledning och digital kompetens spelar en central roll. Chefers och medarbetares erfarenheter av stöd i förändringsprocessen vi­sar på behov av tid för utbildning och innovation samt en handlingsplan som bör in­kluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Chefer och medarbetare erfar liknande behov av anpassningar och stöd vilket skulle kunna indikera att resultatet kan beaktas vid digital transformation inom äldreomsorgen i en liknande kontext. Förslag till framtida forskning är bland annat att undersöka hur digital transformation inom äl­dreomsorgen kan främja ett hållbart ledarskap och utvecklande medarbetarskap. / Background: There is an imbalance in the Swedish welfare sector due to demogra­phic changes. Elderly care is an area of welfare where digitization can create great opportunities by thinking and working in new ways in combination with using digital technology and e-health. However, to take advantage of the opportunities, adaptations need to be made within the elderly care.  Aim: The purpose of the study is to describe managers' and employees' experiences of how adaptation to conditions such as vision, competence, incentives, resources, and action plan can promote change in a digital transformation of a municipality's elderly care.  Method: A qualitative case study was conducted, including three fo­cus group interviews with managers and employees in elderly care in a small muni­cipality. The selection of informants was based on a generic purpose-driven selection and the focus group interviews were based on a semi-structured interview guide. The data were analyzed through qualitative directed content analysis with a deductive ap­proach based on the building blocks in Thylefors' change model. Results: Managers' and employees' experiences of how adaptations to conditions can promote digital transformation in elderly care in a municipality are described, as well as managers' and employees' needs for support in the change. A total of ten subcate­gories were identified related to Thylefors' building blocks: vision, competence, in­centives, resources, and action plan.  Conclusion: Managers' and employees' experiences of how adaptations can promote change in elderly care during digital transformation, in the municipality where the case study was conducted, show that vision, change management and digital compe­tence play a central role. Managers' and employees' experiences of support in the change process show the need for time regarding training, innovation and an action plan which should be included in systematic quality management. Managers’ and em­ployees’ experience similar needs for adaptations and support, which could indicate that the findings can be considered in a similar context of digital transformation in elderly care. Suggestions for future research include for example investigating how digital transformation in elderly care can promote sustainable leadership and emplo­yee empowerment skills.

This project aimed to enhance communication and collaboration among care providers in Stockholm Region and Stockholm Municipality by analyzing health data in various medical record systems and identifying the data that needs to be shared to support elderly individuals with multi-morbidity. Interviews with health experts, caregivers, and policymakers, as well as a literature review, were conducted to gather data. The findings indicated that caring for multi-morbid elderly individuals poses many challenges, including managing multiple chronic conditions, the risk of adverse drug interactions, physical and emotional burden, reduced functional ability, social isolation, and economic consequences. A holistic approach to care is needed, including coordinating care across multiple specialities, addressing social and psychological factors, and providing support for caregivers. Additionally, health data sharing could help with the challenges of ageing and multi-morbidity, but barriers to accessing relevant health data exist. The barriers include a lack of measurement values, different systems used in different healthcare facilities, outdated systems and a large amount of health data existing as free-text notes which make it difficult to extract useful information. Therefore, new HIE solutions are needed to improve patient safety and better integrate existing systems. Future work should focus on improving the accessibility and usability of health data, addressing security and privacy issues, and promoting standardization and interoperability. / Målet med detta projekt var att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdgivare i Stockholmsregionen och Stockholm kommun genom att analysera hälsodata i olika medicinska journalsystem och identifiera de data som behöver delas för att stödja multi-sjuka äldre. Intervjuer med hälsoexperter, vårdgivare och beslutsfattare samt en litteraturstudie genomfördes för att samla in data. Resultaten visade att vården för äldre personer med flera sjukdomar innebär många utmaningar, inklusive hantering av flera kroniska tillstånd, risken för biverkningar från läkemedel, fysisk och emotionell belastning, minskad funktionell förmåga, social isolering och ekonomiska konsekvenser. En helhetssyn på vården krävs, inklusive samordning av vården över olika specialiteter, beaktande av sociala och psykologiska faktorer och stöd till vårdgivare. Dessutom kan delning av hälsodata hjälpa till med utmaningarna med åldrande och flera sjukdomar, men det finns hinder för att få tillgång till relevant hälsodata. Hindren inkluderar brist på mätvärden, olika system som används i olika vårdinrättningar, föråldrade system och en stor mängd hälsodata som finns som anteckningar, vilket gör det svårt att extrahera användbar information. Därav, behövs nya lösningar för hälsodata-utbyte för att förbättra patientens säkerhet och bättre integrera befintliga system. Framtida arbete bör fokusera på att förbättra tillgängligheten och användbarheten hos hälsodata, hantera säkerhets- och integritetsfrågor och främja standardisering och interoperabilitet.