Many healthcare organisations face repetitive incidents because organisations tend to fail to learn from the past. Learning from incidents (LFI) in healthcare is a process through which healthcare professionals and the organisation as a whole seek to understand adverse events that have taken place. The LFI process consists of five main steps: data acquisition, investigation and analysis, planning interventions, implementing interventions, and evaluations. In order to reduce the reoccurrence of incidents, it is important that LFI processes are improved. As a prerequisite, it is necessary to gain insight into the steps of the LFI process to identify hindrances (bottlenecks) and mitigate them. This thesis is a broad comparative study of the LFI processes in Dutch and Swedish healthcare systems. Cross-border comparisons between LFI systems can support mutual learning, and consequently lead to improvements of healthcare organisations’ learning processes. The study consists of an analysis of Swedish and Dutch legislation, national healthcare inspectorates, and hospitals’ learning from incidents processes. Legislation was analysed through a (legal) documentation study. Healthcare inspectorates’ practices in LFI were analysed by a combination of documentation studies, and by conducting interviews with one Dutch inspector, one Swedish inspector, and one Swedish development strategist. For analysis of hospitals’ LFI processes, a questionnaire and interview study with fourteen Dutch and eleven Swedish hospitals were conducted. Analysis of these processes was done at the hand of a number of quality statements developed based on a literature study. The main differences between how the two countries’ learn from incidents are in data acquisition, and investigation and analysis. The Netherlands have various reporting systems, as well as diversity in incident investigation methods. Sweden has more uniformity in these matters. Moreover, Sweden has a national system for sharing lessons learned between hospitals, which can benefit the learning process on a national level. The Netherlands currently does not have such a system. Sweden and the Netherlands have similar strengths and weaknesses in LFI. Both countries have accessible data acquisition systems, and it does not take much time to report incidents. There are however significant disparities between incidents and sentinel events in both countries in the quality of investigations and analyses, planning of interventions and implementation of interventions. The implementation and evaluation phases are also regarded to have the lowest quality, based on analysis of the quality statements. Dutch and Swedish legislation and the supervision of the healthcare inspectorates only cover these last two phases to a limited extent. Requirements with respect to incidents are also only formulated to a limited extent (except data acquisition), which may explain the significant difference of quality when compared to sentinel events. There are resemblances between the scopes of the legal frameworks and inspectorates, and the LFI processes in hospitals. There is therefore reason to believe that hospitals typically do not excel above what is required by legislation or by the healthcare inspectorates. / I många vårdorganisationer upprepar sig incidenter eftersom organisationer tenderar att misslyckas med att lära sig från incidenter. Att lära från incidenter (LFI) inom hälso- och sjukvården är en process genom vilket vårdpersonal och organisationen som helhet försöker förstå incidenter som har ägt rum. LFI-processen består av fem huvudsteg: datainsamling, utredning och analys, planering av åtgärder, implementering av åtgärder, och utvärderingar. För att minska upprepande av incidenter är det viktigt att LFIprocesser förbättras. Det här examensarbetet är en jämförande studie av LFI-processerna i holländska och svenska sjukvårdssystem. Gränsöverskridande jämförelser mellan LFI-system kan stödja ömsesidigt lärande och därmed leda till förbättringar av vårdorganisationernas lärande. Studien består av en analys av svensk och holländsk lagstiftning, nationella inspektioner och sjukhusens lärande från incidensprocesser. Lagstiftningen analyserades genom en (juridisk) dokumentationsstudie. Sjukvårdsinspektionernas praxis i LFI analyserades med en kombination av dokumentationsstudier och genom att göra intervjuer med en holländsk inspektör, en svensk inspektör och en svensk utvecklingsstrateg. För analys av sjukhusens LFI-processer genomfördes en enkätstudie och intervjustudie med 14 holländska och 11 svenska sjukhus. Analysen genomfördes med ett kvalitetsindikatorer som är baserade på en litteraturstudie. De viktigaste skillnaderna mellan hur de två länderna lär sig av incidenter är inom datainsamling och incidentutredning. I Nederländerna används många olika rapporteringssystem och utredningsmetoder för händelser. Sverige har mer enhetlighet i dessa frågor. Dessutom har Sverige ett nationellt system för att dela lärdomar mellan sjukhusen, vilket kan gynna lärningsprocessen på nationell nivå. Nederländerna har för närvarande inget liknande system. Sverige och Nederländerna har liknande styrkor och svagheter i LFI. Båda länderna har tillgängliga datainsamlingssystem och det tar inte mycket tid att rapportera incidenter. Det finns betydliga skillnader mellan incidenter och händelser som har medfört allvarliga vårdskador i båda länderna. Detta gäller kvaliteten på utredningar, planering av åtgärder och implementering av årgärder. Implementerings- och utvärderingsfaserna anses ha lägsta kvalitet, baserat på analys av kvalitetsindikatorerna. Holländsk och svensk lagstiftning och tillsynen av inspektionerna täcker dessa två sista faser endast i begränsad utsträckning. Krav på incidenter formuleras också endast i begränsad omfattning (förutom datainsamling), vilket kan förklara skillnaden i kvalitet jämfört med händelser som har medfört en allvarlig vårdskada. Det finns likheter mellan räckvidden av lagstiftningen och inspektionen, och LFIprocesserna på sjukhus i både länder. Det finns därför anledning att tro att sjukhus vanligtvis inte utmärker sig högre än vad som krävs enligt lagstiftningen eller av hälsooch sjukvårdsinspektionerna.

Sveriges Kommuner och Regioner samt Statistikmyndigheten (SCB) prognostiserar att det kommer råda brist på sjuksköterskor i framtiden. Behovet av att förbättra kompetensförsörjningsarbetet finns och ett sätt är att sträva mot att bli en attraktivare arbetsgivare med ett starkare arbetsgivarvarumärke. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som är viktiga för sjuksköterskor för att de ska anse att en arbetsgivare är attraktiv och vilja arbeta där. Sju yrkesverksamma sjuksköterskor med varierande erfarenhet i yrket intervjuades och svarade på öppna frågor gällande bland annat relationer på arbetsplatsen, utvecklingsmöjligheter, upplevelsen av vad som är viktigt på arbetsplatsen, synen på arbetsgivaren och rekrytering. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsgivare behöver värdesätta sin personal. Därtill krävs ett bra ledarskap som bland annat innebär en chef som ser alla anställda, är rättvis, gör medarbetarna delaktiga genom att tillvarata deras kompetens och idéer. Utöver det krävs fungerande arbetsgrupper som bidrar till trivsel på arbetsplatsen. För att behålla sjuksköterskor behöver de få arbeta med patienter, göra nytta, ha adekvat lön, att arbete med utveckling möjliggörs, samt att tid och resurser finns till att bedriva en god vård. Arbetsgivare behöver förstå den stolthet som finns i sjuksköterskeyrket och att sjuksköterskor inte bara är händer i vården utan att deras största motivator i yrket är patienterna. Sjuksköterskor vill bli sedda som kompetenta medarbetare som kan bidra med kunskap och erfarenhet och arbetsgivaren behöver se, värdesätta och framförallt ta tillvara på det. Detta är faktorer en arbetsgivare behöver känna till för att kunna utveckla ett starkt arbetsgivarvarumärke inom vård och omsorg. / Sweden's Municipalities and Regions and the Statistics Authority (SCB) predict that there will be a shortage of nurses in the future. The need to improve skills supply work exists and one way is to strive towards becoming a more attractive employer with a stronger employer brand. The purpose of the essay is to find out which factors are important for nurses in order for them to consider an employer attractive and want to work there. Seven professional nurses with varying experience in the profession were interviewed and answered open questions regarding, among other things, relationships in the workplace, development opportunities, the experience of what is important in the workplace, the view of the employer and recruitment. The interviews were transcribed and analyzed using a content analysis. The result shows that employers need to value their staff. In addition, good leadership is required, which means, among other things, a manager who sees all employees, is fair, makes the employees involved by making use of their skills and ideas. In addition to that, functioning work groups are required that contribute to well-being in the workplace. In order to retain nurses, they need to be able to work with patients, to benefit, to have an adequate salary, to be able to work with development, and to have time and resources to provide good care. Employers need to understand the pride that exists in the nursing profession and that nurses are not only hands in care, but that their biggest motivator in the profession is the patients. Nurses want to be seen as competent employees who can contribute with knowledge and experience, and the employer needs to see, value and above all take advantage of that. These are factors an employer needs to know in order to be able to develop a strong employer brand within healthcare.

Colorectal cancer (CRC) is a health challenge worldwide and early detection of the disease is crucial to improve patient prognosis. It is common for the first contact with care to occur in primary care centers where general practitioners often face the challenge of distinguishing CRC from other diseases with similar symptoms. In this master thesis, patient records from primary care were used to create, optimize, and evaluate a machine learning model that classifies patients with CRC for early detection of the disease. The data used in the project included parts of electronic health records (EHRs) from both public (SLSO) and privately run (Capio and Praktikertjänst) primary care centers in the Stockholm region. The available dataset was cleaned and pre- processed, and then tested on four separate models. After selecting and optimizing the most promising model, LightGBM, a detailed evaluation of the model was performed. To simulate realistic clinical conditions, data from the three months prior to diagnosis were excluded from two of the datasets. The results were then compared with a baseline machine learning model that utilized ICD codes extracted from EHRs in primary care for early detection of CRC.The results showed that the final developed model had a generally good performance with an AUROC score of a maximum of 85.8%, which indicates very good ability to distinguish between the classes. The performance dropped when using the datasets with 3 months of data removed, but the ROC curves still showed a better ability than random classification to distinguish between the classes with a AUROC score of maximum 60,8%. The results also showed that the model developed in this master thesis outperforms the baseline model, which was based on ICD codes, from a performance perspective. For future development and before a possible clinical implementation, a larger data set should be used for training and testing. / Tjock- och ändtarmscancer, kolorektal cancer (KRC) är en hälsoutmaning över hela världen och tidig upptäckt av sjukdomen är avgörande för att förbättra patientens prognos. Det är vanligt att den första kontakten med vården inträffar på vårdcentraler där allmänläkare ofta står inför utmaningen att skilja KRC från andra sjukdomar med liknande symtom. I denna masteruppsats kommer patientjournaler från primärvården att användas för att skapa, optimera och utvärdera en maskininlärningsmodell som klassificerar patienter med KRC för tidig upptäckt av sjukdomen.De data som använts i projektet omfattade delar av elektroniska patientjournaler (EHR) från både offentliga (SLSO) och privatägda (Capio och Praktikertjänst) primärvårdscentraler i Stockholmsregionen. Den tillgängliga datamängden städades och förbehandlades, och testades sedan på fyra separata modeller. Efter att ha valt ut och optimerat den mest lovande modellen, LightGBM, utfördes en detaljerad utvärdering av modellen. För att simulera realistiska kliniska tillstånd utvärderades modellen på två datamängder där data från tre månader före diagnos uteslöts. Resultaten jämfördes sedan med en baslinjemodell som använde ICD-koder som hämtats från journalsystem inom primärvården för tidig upptäckt av CRC.Resultaten visade att den slutliga utvecklade modellen hade en generellt bra prestanda med en AUROC-poäng på högst 85,8%, vilket indikerar mycket god förmåga att skilja mellan klasserna. Prestandan sjönk vid användning av datasatserna med 3 månaders data borttagen, men ROC-kurvorna visade fortfarande en bättre förmåga än slumpmässig klassificering att skilja mellan klasserna med en AUROC-poäng på högst 60,8%. Resultaten visade också att den modell som utvecklats i denna masteruppsats överträffar baslinjemodellen, som baserades på ICD-koder, ur ett prestationsperspektiv. För framtida utveckling och före en eventuell klinisk implementation bör en större datamängd användas för träning och testning av modellen.

Bakgrund: Flera nordiska länder byter ut sina vårdinformationssystem då systemens livscykel är förbrukad. Detta leder till ett generationsskifte bland nordiska vårdinformationssystem. Inom hälso- och sjukvårdsorganisationer finns en förväntan om och ett behov av moderna vårdinformationssystem som passar för hälso- och sjukvårdens arbetsprocesser. Vårdpersonalens delaktighet i utvecklingen av framtidens vårdinformationssystem är avgörande för om förväntningarna kan uppfyllas. Syfte: Studien huvudsyfte är att undersöka vårdpersonalens upplevelser av delaktighet i utvecklingen av vårdinformationssystem utifrån tekniskt, socialt/ mänskligt, organisatoriskt och samhälleligt område. Material och metod: Data insamlades genom ett webbaserat frågeformulär med öppna och slutna frågor. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats utifrån områdena i Technology, People, Organizations, and Macroenvironmental factors (TPOM) ramverket. Respondenter i studien var journalförande personal verksamma i en finländsk hälso- och sjukvårdsorganisation. Sammanlagt deltog 101 respondenter i studien. Resultat: Med stöd av TPOM ramverket identifierades 2 områden och 6 underkategorier som påvisar vårdpersonalens upplevelser av utmaningar för delaktighet i utvecklingen av vårdinformationssystem. Vårdpersonalens upplevelser visar att Arbetsbelastning, Engagemang, Attityder och förväntningar, Utbildning och stöd, Kommunikation och Vision påverkar delaktigheten. Slutsats: På ett övergripande plan bidrar studien till att erinra att vårdpersonalens delaktighet spelar en avgörande roll för att utveckla vårdinformationssystem som passar för hälso- och sjukvårdens arbetssätt. Med utgångspunkt i vårdpersonalens upplevelser gällande utmaningar för delaktighet i utvecklingen av vårdinformationssystem belyser studien omständigheter som kan påverka hur framtidens vårdinformationssystem ser ut samt informationssystemens nivå av användbarhet. Förslag till framtida forskning är bland annat att undersöka vilken utbildning som skulle främja vårdpersonalens delaktighet i utveckling av vårdinformationssystem samt om den utbildningen kan införlivas i vårdpersonalens kärnkompetenser. / Background: Several Nordic countries are replacing their healthcare information systems when the life cycle of the systems has been exhausted. This leads to a generational shift among Nordic healthcare information systems. Within healthcare organizations, there is an expectation and a need for modern healthcare information systems that are suitable for healthcare work processes. The participation of healthcare professionals in the development of the healthcare information system of the future is crucial for whether expectations can be met. Aim: The main purpose of the study is to investigate health care professionals' experiences of participation in the development of health care information systems based on technical, social/human, organizational and societal areas. Method: Data was collected through a web-based questionnaire with open and closed questions. The collected data was analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach based on the areas of the Technology, People, Organizations, and Macroenvironmental factors (TPOM) framework. Respondents in the study were record-keeping staff working in a Finnish health care organization. A total of 101 respondents participated in the study. Results: With the support of the TPOM framework, 2 areas and 6 subcategories were identified that demonstrate healthcare professionals' experiences of challenges for participation in the development of healthcare information systems. Healthcare professionals' experiences show that Workload, Commitment, Attitudes and expectations, Education and support, Communication and Vision affect participation. Conclusion: On an overall level, the study contributes to recalling that the participation of health care professionals plays a crucial role in developing health care information systems that are suitable for the health care system. Based on healthcare professionals' experiences regarding challenges for participation in the development of healthcare information systems, the study highlights circumstances that may affect how the healthcare information system of the future looks like and the level of usability of the information systems. Suggestions for future research include investigating what education would promote the participation of health care professionals in the development of health care information systems and whether that education can be incorporated into the core competencies of health care professionals.

Sweden's maternal and childcare services have received recognition for maintaining high standards and employing effective risk-reduction strategies, leading to improved childbirth outcomes. However, these services face contemporary challenges exacerbated by evolving public health dynamics, including the increasing prevalence of obesity among Swedish adults, which mirrors trends in maternal healthcare and poses significant risks during pregnancy. Two significant risks during pregnancy are gestational diabetes mellitus (GDM) and preeclampsia. The rise in these pathophysiological conditions emphasizes the necessity for specialized maternal care approaches. In response, there is growing interest in utilizing technological innovations like glucose and blood pressure sensors for enhanced monitoring and proactive healthcare solutions during pregnancy.  This thesis investigates the intersection of maternal healthcare, technological advancements, and public health challenges in Sweden, aiming to identify innovative approaches to maternal care and explore the potential of glucose and blood pressure sensors in improving outcomes. To achieve it, an extensive literature review established a robust foundation, focusing on women's and maternity care trends and the impact of BMI on pregnancy outcomes. Interviews with healthcare professionals from diverse fields provided further insights, leading to an in-depth cause analysis and technology assessment. Subsequently, a mockup was developed based on the gathered information, utilizing JavaScript for program development and incorporating user feedback. Real-world data acquisition was explored using APIs, particularly Dexcom, for glucose monitoring. The design process employed Figma, ensuring visual appeal and functional integration, followed by comprehensive evaluation involving functional, usability, and compatibility testing to refine the mockup interface in alignment with stakeholder expectations.  The results of this study reveal two primary insights into maternal healthcare enhancement: Firstly, through a comprehensive literature review and stakeholder interviews, key challenges and potential solutions were identified, emphasizing the importance of interdisciplinary collaboration. Secondly, developing and evaluating a mockup integrating sensor technology demonstrated promising prospects for real-time monitoring and management, highlighting the potential for improving maternal health outcomes. These findings underscore the importance of integrating self-monitoring technology into maternal healthcare to enhance monitoring capabilities and address contemporary challenges in pregnancy care. / Sveriges mödra- och barnavårdstjänster har fått erkännande för att upprätthålla höga standarder och använda effektiva riskminskningsstrategier, vilket har lett till förbättrade förlossningsresultat. Emellertid möter dessa tjänster samtida utmaningar förvärrade av utvecklande folkhälsodynamik, inklusive den ökande förekomsten av fetma bland svenska vuxna, vilket speglar trender inom mödrahälsovård och innebär betydande risker under graviditeten. Två av dessa risker är graviditetsdiabetes mellitus och preeklampsi. Ökningen av dessa patofysiologiska tillstånd understryker behovet av nyanserade mödravårdsmetoder. Som svar finns det ett växande intresse för att använda teknologiska innovationer som glukos- och blodtryckssensorer för förbättrad övervakning och proaktiva hälsolösningar under graviditeten. Denna avhandling undersöker korsningen mellan mödrahälsovård, tekniska framsteg och folkhälsoutmaningar i Sverige, med målet att identifiera innovativa angreppssätt för mödraomsorg och utforska potentialen hos glukos- och blodtryckssensorer för att förbättra resultat.  För att uppnå detta etablerades en gedigen litteraturgenomgång som fokuserade på trender inom kvinnors och mödravård samt BMI:s påverkan på graviditetsresultat. Intervjuer med vårdpersonal från olika områden gav ytterligare insikter, vilket ledde till en djupgående orsaksanalys och teknisk bedömning. Därefter utvecklades en prototyp baserad på den insamlade informationen, med användning av JavaScript för programutveckling och inkorporering av användarfeedback. Verklig datainsamling utforskades med hjälp av API:er, särskilt Dexcom, för glukosövervakning. Designprocessen använde Figma för visuellt tilltalande och funktionell integration, följt av omfattande utvärderingar som involverade funktions-, användbarhets- och kompatibilitetstester för att förbättra prototypens gränssnitt i linje med intressenternas förväntningar.  Resultaten av denna studie belyser två primära insikter om förbättringar inom mödrahälsovård: För det första identifierades nyckelutmaningar och potentiella lösningar genom en omfattande litteraturgenomgång och intervjuer med intressenter, vilket betonar vikten av tvärvetenskapligt samarbete. För det andra visade utveckling och utvärdering av en prototyp som integrerar sensorteknik lovande framtidsutsikter för realtidsövervakning och hantering, vilket belyser potentialen för att förbättra mödrahälso-resultat. Dessa resultat understryker vikten av att integrera självövervakningsteknik i mödrahälsovård för att förbättra övervakningsmöjligheter och adressera samtida utmaningar inom graviditetsvård.

Denna studie undersöker relationen mellan psykologiska kontrakt och utbrändhet i syfte att utöka kunskapsområdet. Studiens genomfördes bland sjukvårdspersonal i Sveriges offentliga sektor och bestod av 43 kvinnor och nio män (N = 52). Psykologiska kontrakt avser outtalade och subjektiva förväntningar och skyldigheter mellan anställda och arbetsgivare. Kontraktet kan i sin tur brytas ner i tre separata kontraktstyper: transaktionella, relationella och ideologiska. Studien syftar till att identifiera sambanden mellan kontraktstyperna, psykologiska kontraktets uppfyllelse och upplevd utbrändhet. Genom en enkät mättes graden av deltagarnas kontraktstyper, kontraktets uppfyllelse samt arbetsrelaterade krav och resurser. Psykologiska kontraktstyperna verkar vara ett för smalt område att undersöka i relation till utbrändhet eftersom dessa inte visade på någon signifikant predicerbarhet. Resultatet visade däremot att bristande uppfyllelse av det sammanställda psykologiska kontraktet har ett signifikant samband med ökad utbrändhet, utöver krav och resurser. Korrelationsanalys med det psykologiska kontraktet och krav/resurser visar på resultat i liknelse med Job Demands-Resources. Trots att resurser har ett positivt samband med kontraktets uppfyllnad så verkar denna effekt inte vara lika stark som den negativa inverkan från krav. Arbetstempo och känslomässiga krav sticker ut som de starkast korrelerade variablerna och betonar vikten av att säkerställa ett hanterbart tempo samt att tillhandahålla hjälpmedel för att lindra den känslomässiga bördan av arbetet inom sjukvården. Studien understryker att både arbetsgivare och anställda måste adressera explicita och implicita förväntningar för att minska risken för utbrändhet. Att säkerställa en balans mellan arbetskrav och resurser, samt att uppfylla psykologiska kontrakt, är avgörande för att förbättra mental hälsa och arbetstillfredsställelse bland sjukvårdspersonal. / This study investigates the relationship between psychological contracts and burnout to widen the field. The study took place among healthcare workers in the Swedish public sector and consisted of 43 women and nine men (N = 52). Psychological contracts refer to the unspoken and subjective expectations and obligations between employees and employers. These contracts can be divided into three separate types: transactional, relational, and ideological. The study aims to identify the associations between these contract types, the fulfilment of psychological contracts, and perceived burnout. Through a survey, the participants' contract types, contract fulfilment, job demands and resources were measured. The psychological contract types seem to be too narrow an area to investigate in relation to burnout, as they did not show any significant predictability. However, the results indicated that the lack of fulfilment of the overall psychological contract has a significant association with increased burnout, beyond job demands and resources. Correlation analysis between psychological contracts and job demands/resources shows results similar to the Job Demands-Resources model. Although resources have a positive relationship with contract fulfilment, this effect does not appear to be as strong as the negative impact of demands. Work pace and emotional demands stand out as the most strongly correlated variables, emphasizing the need for ensuring a manageable pace and providing tools to ease the emotional burden of work in healthcare. The study highlights that both employers and employees must address explicit and implicit expectations to reduce the risk of burnout. Ensuring a balance between job demands and resources, as well as fulfilling psychological contracts, is crucial for improving mental health and job satisfaction among healthcare personnel.

Current diabetes care practices provide the same amount of care to everyone, regardless of individual needs. The high coverage of continuous glucose monitors (CGMs) in the Type 1 Diabetes (T1D) population can facilitate the implementation of need-based care, which could potentially largely benefit both clinics and patients. This master’s thesis develops and evaluates a simulation model to explore patient flow in T1D clinics using need-based booking, as well as a user interface for running the simulation and collecting output data. The model also serves as a tool for optimizing input parameters for this system. Utilizing Agent-Based Modeling (ABM) and Discrete Event Simulation (DES), the study includes basic validation to ensure reliability. Findings suggest that the model has been perceived as useful as a tool to discover suitable configurations of a need based booking system when used in a T1D clinic, as well as to communicate and visualise potential benefits and effects of using a need-based system for T1D patients. / Nuvarande diabetesvårdsmetoder erbjuder samma vård till alla, oavsett individuella behov. Den höga täckningen av kontinuerliga glukosmätare (CGMs) i befolkningen med Typ 1-diabetes (T1D) kan underlätta införandet av behovsstyrd vård, vilket potentiellt kan gynna både kliniker och patienter i stor utsträckning. Denna masteruppsats utvecklar och utvärderar en simuleringsmodell för att utforska patientflödet i T1D-kliniker med behovsstyrd bokning, samt ett användargränssnitt för att köra simuleringen och samla in utdata. Modellen fungerar också som ett verktyg för att optimera inmatningsparametrar för detta system. Genom att använda agentbaserad modellering (ABM) och diskret händeslestyrd simulering (DES) inkluderar studien grundläggande validering för att säkerställa tillförlitlighet. Resultaten tyder på att modellen har uppfattats som användbar som ett verktyg för att upptäcka lämpliga konfigurationer av ett behovsstyrt bokningssystem i kliniker för T1D, såval som kommunicera och visualisera potentiella fördelar och effekter av att använda behovsstyrda bokningssystem för patienter med T1D diabetes.

Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården. I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och  beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Mental ill health in working life is a major and growing problem in the welfare society. The problem is multifaceted and raises many questions about who is responsible, what kind of phenomenon it is and how it should be managed. This study examines how care professionals manage work-related mental ill health. Focusing on occupational healthcare and primary care, interest is directed towards how care professionals argue about workrelated mental illness, what dilemmas they face and the strategies they rely on in managing them. It also seeks to answer the question of responsibility regarding this complex problem, not least in the light of the privatization of occupational healthcare. The study uses a multidisciplinary perspective, combining concepts from technology and science studies (STS), sociology of professions and organizational theory in order to analyze various aspects of care management of work-related mental ill health. The empirical material is mainly based on interviews with physicians, psychotherapists, counsellors, occupational therapists, psychologists, rehabilitation coordinators and behavioral scientists, but also includes observations in primary care and occupational health care. The management of work-related mental ill health in everyday healthcare practice is characterized by the fact that the cause of the problem is complex, the division of responsibility unclear and that psychosocial causes of disease are controversial. The study discusses the challenges and possibilities of managing this complex problem in a broad sense. The analysis pays attention to the drawing of boundaries by the care professionals regarding both responsibility and the phenomenon of work-related mental illness. The concept of knowledge infrastructure is used to explain and understand the knowledge and material structures that the care professionals work within. The analysis shows that the care professionals have a pragmatic approach and use different strategies to create scope for dealing with work-related mental health.

Dagens samhälle utvecklas i snabb takt och i samband med digitaliseringen uppstår nya tekniker som kan effektivisera, förbättra och förenkla arbetet inom verksamheter. En av dessa tekniker är Robotic Process Automation (RPA) som handlar om att automatisera enkla och monotona verksamhetsprocesser med tydliga regler. Implementeringen av RPA kan innebära både möjligheter och utmaningar som kan komma bli avgörande för tillvägagångssätt inom verksamheter. I nuläget existerar begränsad information kring hur RPA kan implementeras effektivt inom specifika verksamheter. Hälso- och sjukvården består i dagsläget av många processer som lämpar sig för automatisering, vilket kan frigöra tid för vårdpersonalen till mer kvalitativ vård. Samtidigt finns det utmaningar med att tillämpa ny teknik inom sjukvården, vilket inkluderar juridik, organisatoriskt motstånd och tekniska hinder. I syfte att undersöka fenomenet där RPA tillämpas inom sjukvården kommer följande studie undersöka frågeställningen: Vilka möjligheter och utmaningar förekommer vid implementering av RPA inom hälso- och sjukvården? I syfte att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ ansats använts. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlades empiriskt datamaterial in och kompletterades även med övrig dokumentation från sjukhuset. Det analyserade resultatet medförde övergripande teman som präglade diskussionens utformning. Följande studie visar möjligheter och utmaningar som förekommer före, under och efter implementeringen av RPA inom ett svenskt sjukhus. Studiens slutsats visualiserar identifierade möjligheter och utmaningar, vilket bland annat belyser användarinvolvering, ökad digital nyfikenhet och prioritering av interna resurser. I och med den begränsade forskningen som existerar inom området förvä / Today's society is developing at a rapid pace and in relation with digitalisation, new technologies are emerging that can streamline, improve and simplify the work within organizations. One of these technologies is Robotic Process Automation (RPA), which is about automating simple and monotonous business processes with clear rules. The implementation of RPA can present both opportunities and challenges that may be crucial for business operations. Currently, limited research exists on how RPA can be implemented effectively within specific organizations. The healthcare sector currently consists of many processes suitable for automation, which can free up time for healthcare professionals to provide more quality care with patients. At the same time, there are challenges in applying new technologies in healthcare, which include law, organizational resistance and technical barriers. In order to investigate the phenomenon where RPA is applied within healthcare, the following study will investigate the issue: What opportunities and challenges exist when implementing RPA in healthcare? In order to answer the research question, a qualitative approach has been used. With the help of semi-structured interviews, empirical data material was collected and also supplemented with other documentation from the hospital. The analyzed result led to overall themes that characterized the design of the discussion. The following study shows opportunities and challenges that occur before, during and after the implementation of RPA within a Swedish hospital. The study's conclusion visualizes identified opportunities and challenges, highlighting, among other things, user involvement, increased digital curiosity and prioritization of internal resources. With the limited research that exists in the field, the study is expected to contribute to new information for future implementations within the same context.

Bakgrund: I Sverige pågår för närvarande stora projekt för att utforma och införa framtidens vårdinformationssystem. Dessa system utvecklas för att effektivisera hälso- och sjukvårdens processer och IT-miljöer. Elektroniska patientjournalsystem är den mest använda typen av vårdinformationssystem. Andra exempel är system för prover och svar, patientadministration och läkemedelsförskrivning. Trots att vårdinformationssystem har visat sig kunna bidra till ökad patientsäkerhet och kvalitet har implementering av nya system i hälso- och sjukvården en historia av att ofta misslyckas. Enligt ramverket Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors (TPOM), påverkar ett antal områden hur väl implementering av vårdinformationssystem faller ut.  Sjuksköterskor är den största legitimerade yrkeskåren inom hälso- och sjukvård. De ansvarar för omvårdnaden av en individ och hela dennes situation vilket bidrar till att sjuksköterskor är de som använder vårdinformationssystem mest frekvent. För att bidra till lyckad utveckling, implementering och förvaltning av vårdinformationssystem behöver sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation beskrivas.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation utifrån tekniska, personliga, organisatoriska och samhälleliga områden.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio legitimerade sjuksköterskor från olika verksamheter. Analys av insamlad data skedde genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån huvudkategorierna i ramverket TPOM.  Resultat: Utmaningar och möjligheter inom områdena teknik, person, organisation och samhälle identifierades och beskrevs. Totalt tio subkategorier identifierades under huvudkategorierna. Respondenternas upplevelser av liknande utmaningar och möjligheter oavsett arbetsplats och vårdinformationssystem tyder på att resultatet kan appliceras och tas i beaktande vid utveckling, implementering och förvaltning oavsett vårdinformationssystem. / Background: Currently in Sweden, there are a number of ongoing extensive projects aiming towards development and adoption of futures’ health information technology (HIT). These systems are formed to make the processes and IT environment of health care more effective. Electronic health records are the most used type of health information technology. Other examples are systems for laboratory testing, patient administration and prescription of medications. Even though HIT has proven to contribute to effectiveness and quality of care, the implementations of such systems has a history of failing. According to the Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors framework (TPOM), a number of dimensions has an impact to determine the success of HIT implementation.  Nurses are the largest group of registered health care practitioners in Sweden. Nursing care include caring for the individual in whole, which leads to nurses extensive, and frequent use of HIT. To contribute to successful development, implementation and continuous management of HIT, nurses’ experiences of challenges and possibilities in HIT and documentation must be described further.  Aim: This study aims to describe nurses’ experiences of challenges and possibilities in Health information technology and documentation in the perspective of Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors.  Method: Qualitative, semistructured interviews was conducted with ten registered nurses coming from different types of care. Data was analyzed based on deductive approached qualitative content analysis, using the TPOM framework.  Results: Challenges and possibilites within technology, people, organizations and macroenvironmental domains were identified and described. A total of ten subcategories were identified. The respondendts experienced similar challenges and possibilites, regardless of workplace and health information technology. This implicates that the result of this study might be considered in development, implementation and management of HIT.