The study concerns the needs assessment processes that older persons undergo to gain access to home care. The participation of older persons, their relatives and municipal care managers was studied from a communicative perspective. The assessment meetings functions as formal problem-solving events. The older persons´ accounts are negotiated discursively in interaction. Various storylines are used by the older persons and their relatives whether they view home care as an intrusion, as a complement or as a right. In case of divergent opinions the older person has the final say as prescribed by the Swedish social service act. One conclusion is that the role of relatives is not defined and a family perspective is not present. In the study the institutional structure of the assessment process was also analyzed. Older persons are processed into clients; their needs are fitted within the framework of documentation and institutional categories. In the transfer of talk to text all the particulars are not reflected and two types of documentation was identified; a fact-oriented objective language or an event-oriented personal language. Care management models and a managerialist thinking has influenced the assessment process by bureaucratisation of older people trough people processing, which is in contradiction to the individual-centric perspective prescribed by the law. The introduction of care management models in gerontological social work has lead to an embedded contradiction and constitutes a welfare political dilemma. Improved communicative methods are needed in order to achieve a holistic assessment situation. / Studien tar sin utgångspunkt i de bedömningsprocesser äldre personer genomgår för att få tillgång till hjälp i hemmet. Bedömningsprocessen där äldre, deras anhö-riga och kommunala behovsbedömare deltog studerades ur ett kommunikativt perspektiv. Interaktionen vid behovsbedömningssamtalet fungerar som en pro-blemlösningsprocess. Den äldre personens redogörelse för behov förhandlas diskursivt i interaktionen och tre olika berättelselinjer identifierades, baserade på om de sökande betraktar hemtjänsten som ett intrång, som ett komplement och stöd eller som en rättighet. När olika åsikter uttrycks har de äldre sista ordet i enlighet med Socialtjänstlagens föreskrifter. En slutsats är att de anhörigas roll i behovsbedömningsprocessen inte är definierad och att ett familjeperspektiv sak-nas. I studien analyserades också bedömningsprocessens institutionella struktur. De äldre behovssökande processas till att bli klienter, deras behov anpassas till dokumentationens ramverk och kategoriseras i enlighet med institutionella kate-gorier. I transfereringen av tal till text redovisas inte samtliga element i samtalet. Två typer av utredningstext identifierades, den faktaorienterade och den händelse-orienterade. I studien diskuteras det marknadsekonomiska tänkande som kommit att påverka bedömningsprocessen genom byråkratisering vilket står i motsatsställ-ning till det individcentrerade perspektiv som lagen förespråkar. Introduktionen av marknadsmodeller i det gerontologiska sociala arbetet har medfört en inbyggd motsättning och utgör ett välfärdspolitiskt dilemma. Förbättrade kommunikativa metoder behövs för att uppnå en holistisk bedömningsprocess.

The creation of the National Health Service is treated, analytically and historically, as a planning process involving major changes in the social organisation of health as a part of the larger set of social and economic reconstruction policies undertaken by the wartime Coalition and postwar Labour governments. Definitions of 'health' are considered as relative both to social expectations and ideology, and to theoretical models of the organisation of health services. These models are identified with certain socio-political agents or interests in the providing and consuming of health services: professional groups, public and private authorities, non-professional workers, and the public. The models of the health service advocates and of the medical profession are considered as reference points. A framework is presented for the analysis of the representation of these interests, by the state, in the planning and operation of the NHS, and as beneficiaries of its services. Through a detailed historical consideration of internal health service planning documents of the major interests, including the medical profession, the health service advocates representing the Labour party and trade unions, and recently released documents of the Ministry of Health and the Coalition and Labour Cabinets, the interaction of the interests with the two governments and with each other is traced, and the reconciliation by the state of the health service models proposed by them is analysed. It is argued that the changes wrought in the social organisation of health in Britain can be described according to certain principles of the organisation of pre- and post-NHS health services: principles of public access, structure of services, structure of administrative control and structure of planning representation. Tne major interests were represented differentially by the state with respect to each of these criteria; similarities and differences between the approaches of the two governments to the representation of interests are examined, and it is concluded that, although the health service advocates and the public benefited from a free and universal scheme, the public and non-professional health workers enjoyed considerably less representation than the medical profession in the particular services provided by the NHS and in its planning and administration.

Bakgrund: Att utföra fysisk aktivitet under graviditeten kan hjälpa kvinnan att bibehålla en god hälsa samt förebygga mot graviditetskomplikationer. Att drabbas av graviditetskomplikationer kan medföra allvarliga sjukdomar för kvinnan och fostret. Hypertoni, preeklampsi, graviditetsdiabetes, problematik med bäckenbotten är endast några exempel på graviditetskomplikationer som kan påverka hälsan. Genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att inte drabbas av graviditetskomplikationer, rekommenderas att fysisk aktivitet utförs minst 150 minuter i veckan med en medelmåttig intensitetsnivå. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av fysisk aktivitet under graviditeten. Metod: För att genomföra studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervjuguide. Vid framtagandet av deltagare användes bekvämlighetsurval där fem deltagare som var fysiskt aktiva under graviditeten godkände en medverkan. Resultat: Utifrån deltagarnas upplevelse hävdas fysisk aktivitet under graviditeten påverka både kvinnans och fostrets hälsa positivt. Fysisk aktivitet påvisade främja den mentala och fysiska hälsan positivt genom att minska smärta och mentala påfrestningar. Slutsats: Utifrån resultatet ansågs fysisk aktivitet under graviditeten vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd för att bibehålla en god hälsa, för både under och efter graviditeten.

Background: There are personal factors and environmental factors playing impacts on the participation of children with developmental disabilities in China. Aim: The aim of this study is to investigate the participation of children with developmental disabilities in outside home activities compared to typically developing children. Method: A quantitative cross-sectional method was used in this study. Participants were children with developmental disabilities (autism spectrum disorder and intellectual disabilities) and typically developing children between the age of 5 to 13. An instrument called ‘Picture My Participation’ (Simplified Chinese version) was used for data collection. Results: In general, typically developing children attended more frequently and felt more involved than children with developmental disabilities in outside home activities. There were many similarities in attendance between the two groups of children. They both attended more frequently in formal learning at school, shopping and playing with others, and less frequently in spiritual activities, social activities, and trips. Some differences were found in the activities with lower levels of involvement. Apart from the spiritual activity with the lowest mean score of involvement in both groups, typically developing children felt less involved in organized leisure and trips. However, children with developmental disabilities had lower levels of involvement in health center visits and social activities. There was no significant association between age, gender, place of residence, and participation in neither the attendance nor involvement aspect. Conclusion: Both intrinsic and extrinsic factors play essential parts in the participation of children with developmental disabilities. More support should be provided to children with DD.

Syftet med denna C-uppsats var att belysa hur anhöriga upplever sin roll i kontakten med psykiatrin till en närstående med diagnosen schizofreni eller schizoaffektivt syndrom. Det undersöks vilka erfarenheter anhöriga har angående att delta i processen kring vårdinsatser för en närstående. Vi hoppas att studien kan bidra till ytterligare sociologisk kunskap inom ämnesområdet för att lyfta anhörigas situation och känsla av utanförskap i relation till vården. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie där åtta personer har intervjuats över telefon och över Zoom. Genom fem artiklar och en historisk tillbakablick över hur psykiatrin i Sverige har utvecklats så får läsaren en djupare förståelse för hur anhörigas roll relaterat till psykiatrin har utvecklats och ser ut idag. Resultatet redovisas genom att presentera tre teman: Anhörigas kontakt med vårdpersonal, Nutid och Framtid samt Förbättringar gällande anhörigas delaktighet. Vid varje tema sammanfattas intervjusvaren där skillnader och likheter framställs och jämförs med varandra. Det teoretiska ramverket grundar sig på Melvin Seemans alienationsteori samt Birgitta Andersheds teori om delaktighet och används i analysen för att besvara frågeställningarna. Resultatet av den sociologiska analysen visar att anhörigas delaktighet i den närståendes vård förebygger anhörigas upplevelser av maktlöshet, meningslöshet och social isolering i sin vardag och i sin relation till vården. Delaktigheten bidrar även till att anhöriga mår bättre psykiskt och att närstående kan få vård i ett tidigare skede. / The purpose of this bachelor’s thesis was to shed light on how relatives experience their role in contact with psychiatry to a relative with a diagnosis of schizophrenia or schizoaffective syndrome. It also examines what experiences relatives have regarding being included in the process around care interventions. We hope that with this study we can contribute to further sociological knowledge in this subject area to raise the situation of relatives. The thesis is based on a qualitative interview study where eight people were interviewed over the phone and over Zoom. Through a number of articles and a historical review of how psychiatric healthcare in Sweden has developed, the reader gets a deeper understanding of how the role of relatives related to psychiatry has developed and how it looks today. The result is presented by three themes: Relatives' contact with care staff, Present and Future and Improvements regarding relatives' participation. For each theme, the interview results are summarized where differences and similarities are presented and compared with each other. The theoretical framework is based on Melvin Seeman's theory of alienation and Birgitta Andershed’s theory on participation and is used in the analysis to answer the questions. The results of the sociological analysis show that the relatives’ participation in the care of the close relative prevents the relatives' experiences of powerlessness, meaninglessness and social isolation in their everyday life and in their relationship to the care. Participation also contributes to relatives feeling better mentally and that relatives can receive care at an earlier stage.

Bakgrund och problemformulering: I hälso- och sjukvårdsorganisationer är konflikter oundvikliga, ständigt förekommande och en naturlig del av arbetsplatsen. Ökad ohälsa i form av arbetsrelaterade sjukdomar och stress kan härledas till konflikter på arbetsplatsen. Trots det upplever många chefer ett obehag och svårigheter med hur konflikter ska hanteras. Syfte: Sammanställa aktuell forskning och få en samlad bild av olika konflikthanteringsstrategier med relevans för hälso- och sjukvårdsadministration under åren 2010-2021. Detta för att bidra till en hållbar hantering av mellanmänskliga konflikter inom hälso- och sjukvård för att främja en hälsofrämjande arbetsmiljö. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och sammanställa innehållet i tolv vetenskapliga primärstudier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Studiens resultat indikerar att det finns ett orsakssamband mellan demografiska faktorer och val av konflikthanteringsstrategi. Vidare visar resultatet på att det finns en medvetenhet hos chefer om att en kompromissande, integrerande och aktiv konflikthantering huvudsakligen är det mest effektiva, men vissa studier indikerar att undvikande och dominerade strategier är förekommande. Resultatet visar även att chefer använder sig utav flera olika konflikthanteringsstrategier. Diskussion: Vi anser att konflikthantering bör vara ett prioriterat område för chefer som arbetar i verksamheter inom vård och omsorg för de tydligt positiva effekterna en effektiv konflikthantering har på hälsa för anställda, ökad effektivitet och vårdkvalitet. Samtidigt saknas det studier baserat på svensk kontext, orsakssamband och val av konflikthanteringsstrategier samt koppling till arbetsmiljö. Därför anser vi det nödvändigt med ytterligare forskning för att nå och möjliggöra ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. / Background: In health care organizations, conflicts are inevitable, constantly occurring and a natural part of the workplace. Decreased health in the form of occupational illnesses and stress can be attributed to unhandled workplace conflicts. Despite this, many nurse managers experience discomfort and difficulties with how conflicts should be handled. Aim: This study aimed to compile current research and present an overall picture of different conflict management strategies relevant to health care administration during the years 2010-2021. This is to contribute to the sustainable management of interpersonal conflicts in health care in order to promote a health-promoting work environment. Method: Systematic literature study with a qualitative approach. The analysis was performed by synthesizing and compiling twelve primary scientific studies with both a qualitative and quantitative approach. Results: Our result indicates a causal relationship between demographic factors and the choice of conflict management strategy. Furthermore, the results show that there is an awareness among managers that compromising, integrative and active conflict management generally is the most effective, but some studies indicate that avoidant and dominated strategies is prevalent. The results also show that managers use several different conflict management strategies. Conclusion/Discussion: Effective conflict management positively affects occupational health, organizational efficiency, and the quality of care. Therefore, we believe that conflict management should be a priority area for managers and management training in healthcare. There is a lack of studies based on the Swedish context, causation and choice of conflict management strategies, and connection to occupational health. Further research is needed to achieve and enable sustainable and health-promoting leadership.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. / During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.

The thesis focuses on the profession of librarian and information professional in health care in the context of lifelong learning. The target group are professionals of information institutions in the network of public health information services in the Czech Republic. Content analysis of Czech and foreign materials and sociological quantitative research carried out by questionnaires in the Czech Republic's health information institutions are methods for analysing the needs of the librarian and information specialist in the health care sector in the Czech Republic. The output is a proposal of the concept of a lifelong professional education program called Competencies of the medical librarian for the performance of library and information activities. The lifelong education of medical librarians in connection with the concept of lifelong education of librarians in the Czech Republic is a process that will enable to gain necessary qualifications (professional knowledge and skills, general skills and soft skills) to perform this responsible and demanding profession.

Syfte: Syftet med detta arbete var att analysera vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos de som arbetar inom hälsovården. Metod: Följande arbete bestod av en litteraturstudie. Analys: Flera vetenskapliga tvärsnittsartiklar från olika länder användes med målet att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer ofta förekommer och orsakar utmatning hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultat: Under arbetets gång under resultatet redogjordes det att utbrändhet orsakas av många faktorer såsom stressiga arbetsdagar, ung ålder, brist på arbetserfarenhet, familjestatus, antal barn, tätt samarbete med många patienter, liten kontakt med arbetskamrater, höga krav och otacksamhet från patienter, problem med ekonomi, brist på vila och individens hälsoproblem. Med hjälp av Maslach Burnout Inventory och Copenhagen Burnout Inventory som användes i artiklar var utmattningssyndrom tydligt definierad, och dess faktorer noggrant analyserade. Diskussion: I diskussionsdelen var två olika Burnout Inventory - enkäter beskrivna med stöd av artiklar. Dessutom diskuterades egenskaper hos en enkät vilket stöddes av Bryman (2008), och förutom det genomfördes genomgång av artiklar, använda i analysdelen, för att säkerställa deras trovärdighet. / Purpose: The purpose of this work was to analyze the factors that contribute to burnout in those who works in health care. Method: The following work consists of literature study. Analysis: Several scientific cross-sectional articles from different countries were used with the aim of investigating which work environment factors often occur and cause the burnout among physicians, nurses and assisted nurses. Result: During the result, it was reported the burnout is caused by many factors such as stressful working days, young age, lack of work experience, family status, number of children, close cooperation with many patients, little contact med colleagues, high demands and ingratitude from the patients, problems with finances, lack of rest and individual´s health problems. Using the Maslach Burnout Inventory and Copenhagen Burnout Inventory used in articles, fatigue syndrome was clearly defined, and its factors carefully analyzed. Discussion: In the discussion two different Burnout Inventory – surveys were described with the support of articles. In addition, the characteristics of a survey were discussed, with was supported by Bryman (2008); and articles, used in the analysis, were presented to ensure their credibility.

Välfärdssektorn i Sverige har sedan 1980-talet styrts med styrprinciper som till stor del hämtats från tillverkningsindustrin. Det har inneburit standardiserad arbetsdelning och managerialism vilket har medfört att professionernas handlingsutrymme kommit att inskränkas. Fokus för verksamheterna har varit mätbarhet och måluppfyllelse snarare än brukarens behov. Utmaningen avseende kompetensförsörjning inom de kommunala omsorgsverksamheterna idag innebär förutom att utveckla hållbara strategier för rekrytering att skapa förutsättningar som är hållbara för befintliga medarbetare. Under senare år har därför nya metoder för ledning och styrning av verksamheterna förespråkats. Dessa har fokus på tillitsskapande relationer mellan ledarskap, medarbetarskap och brukare. Till följd därav är det intressant att ta del av hur medarbetarna i en kommunal omsorgsverksamhet ser på sina förutsättningar hur de förhåller sig till sitt eget medarbetarskap samt deras möjligheter att utöva självledarskap. Detta studeras genom kvalitativ intervjustudie med sex medarbetare i en kommunal omsorgsverksamhet. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av sina möjligheter att utöva medarbetarskap och självledarskap till stor del påverkas av uppgifternas karaktär. Det finns en hög motivation att utföra de arbetsuppgifter som direkt skapar mervärde för brukarna. Det är dock de mer standardiserade arbetsuppgifterna som är associerade med formellt ansvar vilket gör att upplevelsen av kontroll skiljer sig beroende på uppgift. Då medarbetarskap och ledarskap är tydligt sammanlänkade påverkar verksamhetens ledarstrategier möjligheten till att utöva medarbetarskap och självledarskap. Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från ett tydligt brukarfokus, mer handlingsutrymme till professionerna och ökad möjlighet till kunskapsutveckling. / Since the 1980s, the welfare sector in Sweden has been governed by control principles that have largely been taken from the manufacturing industry. This has meant standardized division of labor and managerialism, which result in the professionals' room for maneuver has been reduced. The focus for the operations has been measurability and goal fulfillment rather than the user's needs. The challenge regarding the supply of skills in the municipal care activities today creates, in addition to developing sustainable strategies for recruitment, creating conditions that are sustainable for existing employees. In recent years, therefore, new methods for management and control of operations have been advocated. These focus on trust-building relationships between leadership, employees and users. Thereupon it is interesting to take part in how the employees in a municipal care operation view their conditions, how they relate to their own employeeship and their opportunities to exercise self-leadership. This is studied through a qualitative interview study with six employees in a municipal care operation. The results show that employees' experiences of their opportunities to exercise co-operation and self-leadership are greatly influenced by the nature of the tasks. There is a high motivation to perform the tasks that directly create added value for users. However, it is the more standardized tasks that are associated with formal responsibility that make the experience of control different depending on the task. As employeehood and leadership are clearly linked, business leadership strategies affect opportunities to exercise employeehood and self-leadership. Trust-based management and governance is based on a clear user focus, more room for maneuver for professionals and increased opportunities for knowledge development.