Självskadebeteende är ett växande folkhälsoproblem hos barn-och ungdomar som orsakar lidande hos gruppen. När ett barn eller en ungdom kontaktar vården för stöd remitteras personen till barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Patientgruppen kan genomgå ett lidande i väntan på behandling och interventioner. Självskadebeteende i ung ålder ökar risken för suicid flera år efter vilket innebär att det behövs stöd, bedömning och tidiga insatser för att förebygga detta. Sjuksköterskor som möter patientgruppen har ett stort ansvar och kompetens för att minska riskbeteenden och främja friskfaktorer. Studier visar betydelsen av att minska lidandet hos patientgrupper där sjuksköterskans förutsättningar för detta tidigare inte belysts. Studien belyser vilka förutsättningar sjuksköterskan har att minska lidandet i mötet med barn- och ungdomar med självskadebeteende. Syftet var att belysa sjuksköterskors inom barn och ungdomspsykiatrins upplevda möjligheter att minska lidandet genom att stödja barn och ungdomar med ett självskadebeteende. En intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio sjuksköterskor deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjuerna. Tre huvudkategorier framträder i resultatet, “Genom tillit och förtroende skapas ett helhetsperspektiv “, “Den upplevda vikten av kunskap” och “Upplevelsen av utmaningar och begränsningar” som utmynnande i åtta subkategorier. Sjuksköterskor som möter patientgruppen visar resultatet är ovärderliga i sin yrkesroll för att minska lidandet genom stödsamtal, helhetsbedömningar och kunskapsspridning. Brist av resurser och tidspress hindrar sjuksköterskorna till att minska lidandet. I resultatdiskussionen framkommer vikten av tid till stödsamtal för att kunna lindra lidande samt vikten av att involvera familjen i vården. Att arbeta efter livsvärldsperspektivet och personcentrerat ökar möjligheten att minska lidandet. / Self-harming behavior in children and young people is a growing public health issue, often leading to significant suffering. When seeking support, these individuals are referred to child and youth psychiatry (BUP), where delays in treatment can exacerbate their distress. Early intervention is crucial as self-harming at a young age increases the risk of future suicide. Nurses play a pivotal role in reducing risk behaviors and promoting protective factors for this patient group. This study explores nurses' perceptions of their ability to support children and adolescents with self-harming behavior within child and adolescent psychiatry. Using semi-structured interviews with nine nurses, a qualitative content analysis revealed three main categories: "Through trust and confidence a holistic perspective is created," "The perceived importance of knowledge," and "The experience of challenges and limitations," with eight subcategories emerging from these themes. The findings highlight the essential role of nurses in mitigating suffering through supportive conversations, comprehensive assessments, and knowledge sharing. However, resource shortages and time constraints significantly hinder their effectiveness. The discussion emphasizes the need for adequate time for supportive conversations and involving the family in care to alleviate suffering. Adopting a lifeworld perspective and person-centered approach can enhance the potential for reducing suffering in this vulnerable group.

Som chef inom vård och omsorg är en viktig del att hantera utmanande samtal, även om chefen saknar formell utbildning för att genomföra dessa samtal. Det finns förväntningar från verksamheten att du som chef ska kunna hantera dessa utmanande samtal. I dessa samtal blir kommunikationsförmåga, ledarstil och samtalskompetens avgörande faktorer för hur väl samtalen faller ut. Syfte med studien är att undersöka och förstå hur chefer inom vård och omsorg uppfattar och hanterar svåra samtal med sina medarbetare. Studie när kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats. 10 enhetschefer inom tre olika verksamhetsområden intervjuades. Samtliga chefer som deltar i studien är anställda inom vård och omsorg i offentlig sektor såväl som privat verksamhet. Den fenomenografiska analysen utmynnade i tre beskrivningskategorier; Samtalstyper, Förberedelse och Stöd. Beskrivningskategorierna presenterar resultatets variationer med nio olika uppfattningar. / As a manager in healthcare sector, an important part is handling challenging conversations, even if you lack formal training to carry out these conversations. There are expectations from the organization and employer that you will be able to handle these challenging conversations. In these conversations, communication skills, leadership style and conversation skills become decisive factors in how well the conversations turn out. The purpose of the study is to investigate and understand how managers in healthcare and social care perceive and handle difficult conversations with their employees. The study is qualitative and based on a phenomenographic approach. 10 unit managers within three different operational areas were interviewed. All managers who participate in the study are employed in health care in the public sector as well as private operations. The phenomenographic analysis resulted in three description categories; Conversation types, Organization and Support. The description categories present the variations of the result with nine different perceptions operational areas were interviewed.

Psykiatrisk öppenvård utgör en viktig komponent inom den svenska psykiatriska vården och behovet av sådan verksamhet ökar för varje år. Specialistsjuksköterskans kompetens och patientdelaktighet utgör en framgångsfaktor för en god psykiatrisk vård, samtidigt som denna delaktighet ofta kommer med utmaningar. Utebliven delaktighet riskerar att leda till vårdlidande. Den här studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av patientdelaktighet inom den svenska psykiatriska öppenvården. Upplevelsen av patientdelaktighet utforskas genom kvalitativa intervjuer med sju sjuksköterskor, som arbetar i den öppen psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i reflekterande livsvärldsforskning och intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet sammanfattades till tre huvudkategorier, Främja patientens deltagande, att skapa rum för patientens röst och sjuksköterskans roll i patientens vårdresa, vilka sammanfattade intervjuernas huvudlinjer. Resultatet indikerar att patientdelaktighet i likhet med tidigare forskning är central för ökad vårdkvalitet, men också hur denna begränsas av resursbrist. Vårdrelationen framträder som en nyckelfaktor i patientdelaktigheten, men resursbrist hindrar sjuksköterskan från att bygga och bibehålla dessa. Studien bidrar med insikter gällande resurstilldelning och organisatoriska förändringar, som kan stärka patientens delaktighet, öka vårdkvalitet och minska vårdlidande. Genom att åskådliggöra sjuksköterskornas röster, belyser denna studie behovet av förändringar som möjliggör ökat patientengagemang och ökad patientdelaktighet inom psykiatrisk öppenvård. Studien belyser behovet av att adressera resursbegränsningar och implementering av individuellt anpassad delaktighet genom exempelvis tekniska hjälpmedel. Fortsatt forskning föreslås fokusera på just detta. Studien uppmanar specialistsjuksköterskor inom psykiatri att prioritera byggandet av starka, förtroendefulla relationer till sina patienter i syfte att främja patientdelaktigheten samt att använda sin expertis för att individanpassa denna. / Psychiatric outpatient care is an important component of Swedish psychiatric care, and the need for such activities increases every year. The specialist nurse's competence and patient participation are a success factor for good psychiatric care, while this participation often comes with challenges. Non-participation risks leading to poor care. The purpose of this study was to investigate nurses' experiences of patient participation in Swedish psychiatric outpatient care. The experience of patient participation is explored through qualitative interviews with seven nurses, who work in outpatient psychiatric care in the Västra Götaland region. The study has its methodological point of departure in reflective life-world research and the interviews were analyzed using inductive content analysis. The results were summarized into three main categories, promote the Patient´s Participation, to Create Space for the Patient's Voice and The Nurse's Role in the Patient's Care Journey, which summarized the main lines of the interviews. The results indicate that, similar to previous research, patient participation is central to increased quality of care, but also how this is limited by a lack of resources. The care relationship appears as a key factor in patient participation, but a lack of resources prevents the nurse from building and maintaining these. The study contributes insights regarding resource allocation and organizational changes, which can strengthen patient participation, increase care quality and reduce care suffering. By illustrating the nurses' voices, this study highlights the need for changes that enable increased patient engagement and increased patient participation in psychiatric outpatient care. The study highlights the need to address resource limitations and implementation of individually adapted participation through, for example, technical aids. It is suggested that further research focus on precisely this. The study urges specialist nurses in psychiatry to prioritize the building of strong, trusting relationships with their patients in order to promote patient participation and to use their expertise to tailor this to the individual.

Syftet med studien är att undersöka enhetschefers upplevelser av rekryteringsprocessen efter införandet av en skyddad yrkestitel för undersköterskor inom kommunal hemtjänst. Vidare syfte är att undersöka eventuella konsekvenser av införandet av den skyddade yrkestiteln samt enhetschefernas strategier för att hantera eventuella konsekvenser på rekryteringsprocessen. Det kvalitativa materialet består av elva transkriberande intervjuer med enhetschefer för kommunala hemtjänster runt om i Sverige. En innehållsanalys valdes för att analysera resultatet där sex kategorier genererades: 1) Rekryteringsprocessen förlängs efter krav på yrkestitel, 2) Ingen skillnad i rekrytering efter krav på skyddad yrkestitel, 3) Krav på yrkestitel underlättar i rekryteringsprocessen, 4) Kravet på skyddad yrkestitel minskar urvalet, 5) Tidsbegränsade anställningar i avvaktan på yrkestitel 6) Svårigheter i rekryteringsprocess. Resultaten visade att enhetschefernas upplevelser varierade beroende på förutsättningar i form av arbetsbelastning, personalomsättning och antalet sökande kandidater. Majoriteten var dock eniga i att införandet av yrkestitel minskade urvalet av kvalificerade kandidater. Enhetscheferna använde sig av visstidsanställningar för kandidater som inte hade bevis på yrkestitel då dessa inte kunde tillsvidareanställas. Enhetscheferna upplevde vidare etiska dilemman i att anställa undersköterskor med skyddad yrkestitel men saknade personlig lämplighet, på grund av politiska krav. Resultaten analyserades utifrån Abbotts professionsteori. Den tidigare forskningen varierade, liksom vårt resultat, men belyste att rekryteringssvårigheter av undersköterskor är ett faktum efter införandet av skyddad yrkestitel. Detta är något som försvårar möjligheterna till hållbar organisering. Professionsteorin belyste svårigheter med legitimitet för undersköterskeyrket och hur införandet av skyddad yrkestitel påverkar olika delar av rekryteringsprocessen. Slutsatserna är att det hälsofrämjande ledarskapet kan gynnas av ett stort handlingsutrymme och ekonomiska resurser för att kunna möta rekryteringssvårigheterna. / The purpose of the study is to investigate unit managers' experiences of the recruitment process after the introduction of a protected professional title for assistant nurses in municipal home care. A further aim is to investigate possible consequences of the introduction of the protected professional title as well as the unit managers' strategies for dealing with possible consequences on the recruitment process. The qualitative material consists of eleven transcribed interviews with unit managers for municipal home services around Sweden. A content analysis was chosen to analyze the result where six categories were generated: 1) The recruitment process is prolonged after the requirement of a professional title, 2) No difference in recruitment after the requirement of a protected professional title, 3) The requirement of a professional title facilitates the recruitment process, 4) The requirement of a protected professional title reduces the selection , 5) Time-limited employment pending a professional title 6) Difficulties in the recruitment process. The results showed that the unit managers' experiences varied depending on conditions in the form of workload, staff turnover and the number of candidates applying. However, the majority agreed that the introduction of professional titles reduced the selection of qualified candidates. The unit managers used fixed term employment for candidates who did not have proof of a professional title, as these could not be employed indefinitely. The unit managers further experienced ethical dilemmas in employing assistant nurses with a protected professional title but lacking personal suitability, due to political demands. The results were analyzed based on Abbott's profession theory. The previous research varied, as did our results, but highlighted that recruitment difficulties of assistant nurses are a fact after the introduction of protected professional title. This is something that makes the possibilities for sustainable organization more difficult. The profession theory highlighted difficulties with legitimacy for the nursing profession and how the introduction of a protected professional title affects different parts of the recruitment process. The conclusions are that the health-promoting leadership can benefit from a large scope for action and financial resources to be able to meet the recruitment difficulties.

Bakgrund: En individanpassning efter kulturella referensramar förutsätter personcentrerad vård i transkulturella vårdmöten. Att omvårdnaden är kulturell kompetent är meningsfullt för att säkerställa jämlik och effektiv vård för alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrunder. Med ett mångkulturellt samhälle som bakgrund och jämlik vård som mål inom hälso- och sjukvården, blir betydelsen av ökad kulturell kompetens alltmer accentuerad. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturella vårdmöten i Skandinavien. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier och 13 underkategorier identifierades. Kategorierna var: Upplevelser av utmaningar i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av osäkerhet i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av otillräcklighet i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av svårigheter i transkulturella kommunikationen. Konklusion: Trots utmaningar i transkulturella vårdmöten visade sjuksköterskorna en god kulturell medvetenhet, en vilja att förvärva kulturell kunskap samt en adekvat kulturell sensitivitet, vilket bekräftade möjligheten till att utveckla kulturella kompetenser och ge kulturkongruent omvårdnad. / Background: An individual adaptation based on cultural frameworks presupposes person-centered care in transcultural care encounters. Ensuring cultural competence in care is meaningful to achieve equitable and effective healthcare for all patients, regardless of their cultural backgrounds. With a multicultural society as the backdrop and equitable care as the goal in healthcare, the importance of increased cultural competence becomes increasingly emphasized. Aim: To illustrate nurses' experiences of transcultural care encounters in Scandinavia. Method: A literature review based on 12 qualitative scientific articles. Results: Four categories and 13 subcategories were identified. The categories were: Experiences of challenges in transcultural care encounters, Experiences of uncertainty in transcultural care encounters, Experiences of inadequacy in transcultural care encounters, Experiences of difficulties in transcultural communication. Conclusion: Despite experiences of negative elements, nurses demonstrated good cultural awareness, a willingness to acquire cultural knowledge, and adequate cultural sensitivity, confirming their potential to develop cultural competencies and provide culturally congruent care.

Införandet av elektorniska patientjournaler har bidragit till flera fördelar men trots det arbetar vårdpersonal fortfarande i hektiska och stressiga miljöer. Därmed har taligenkänning blivit ett allt vanligare arbetssätt kopplat till dokumentation, detta med anledning av att underlätta främst dokumentationsprocesser. Med denna studie kommer möjligheter och utmaningar kopplat till anvädning av taligenkänning att identidieras. Syftet med studien är att inhämta kunskap och skapa en bredare förståelse för anvädning av taligenkänning inom sjukvården. Resultatet av studien har lett till en bredare förståelse för vårdprocessen med taligenkänning inom hälso- och sjukvård, främst kopplat till dokumentation och elektronsika patientjournaler. Studiens bidrag kommer med förhoppning att kunna användas som stöd för använding av taligenkänning inom vården. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där möjligheter och utmaningar identidierats, både från litteratur och från vårdpersonal. Detta kring hur väl taligenkänning integrerar och fungerar vårdmottanginar emellan. / Despite the many advantages of implementing electronic patient records, healthcare straff are still working in a hectic and stressful environment. Speech recognition has therefore become a more common way of working with documentation, mostly to facilitate the documentation process. In this study, possibilities and challanges with speech recognition will be identified. The main purpose of the study is to gather knowledge and create a greater understanding for the usage of speech recognition in healthcare. The result of the study has led to a greater understanding for the process of speech recogotion in healthcare, mostly connected to documentation and electronic patient records. The contribution of the study could optimistically be used as support for speech recognition in healthcare. The study was executed with a qualitative approach where possibilities and challenges have been identified from both literature and healthcare staff. This was carried out regaring how well speech recognition integrates and works healthcare clinics between.

Introduction: As medical treatment has improved, patients with heart failure (HF) now live longer and care mostly takes place at home with partners providing the main assistance. Taking care of an ill or disabled individual imposes a well-documented burden on the partner’s healthrelated quality of life. The awareness of partners’ burdensome situation is increasing, but few interventions have targeted the needs of patientpartner dyads with HF. The results have been inconclusive and give no clear guidance on how interventional programmes should be designed to improve both patient and partner outcomes. Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the effects of a psychoeducational intervention delivered to patient-partner dyads with HF during long-term follow-up, and to explore the dyads’ perceived caring needs. Methods: The thesis is based on four papers that used both quantitative and qualitative data. Study I and II used a randomized controlled design with a follow-up assessment after 24 months including 155 patientpartner dyads. The control group received care as usual. The intervention group received care as usual, and in addition they participated in the nurse-led psycho-educational intervention. Data was collected using questionnaires before and 24 months after the intervention, in order to determine the long-term effects on patients and partners regarding health related quality of life, perceived control, symptoms of depression and partners’ caregiver burden (I, II). A conceptual health promotion model inspired the intervention. To describe how the model was applied, a qualitative approach analysing nurses’ documentation of the sessions with 71 dyads in the intervention group (III) was used. Study IV has an explorative design. To further explore the dyads’ perceived caring needs, focus groups interviews with 19 patient-partner dyads with heart failure (IV) were performed. Results: The intervention did not have any significant effect on physical or mental health- related quality of life, depressive symptoms, or perceived control over the heart failure among the dyads (I) or caregiver burden in the partners (II) after 24 months. Furthermore, time to first event did not differ significantly between the dyads in the intervention group and the control group (I, II). As for the partners, both the intervention and control group reported decreased physical health between the baseline assessment and the 24-month follow-up (I). The intervention was composed of three components; 1) cognitive 2) supportive, and 3) behavioural component. The analysis of the nurses’ documentation confirmed the coverage of all the components and the analysis revealed a vide range of caring needs among the dyads (III). The dyads described a need to learn about HF to be able to manage everyday life. Regular outpatient clinic visits and access to telephone support were vital and both the patient and the partner need to be present at the clinic visits. Meeting others who are in the same situation and sharing the burden in nurse-led group sessions was proposed as an opportunity to support each other and others (IV). Conclusions: Over the 24-month follow-up period, the intervention had a neutral effect on health- related quality of life, depressive symptoms and perceived control over the HF among the dyads, and on partners’ caregiver burden. Considering the fact that partners serve as a critical extension of the formal healthcare system, and that both patients and partners ask for more support, it will become crucial to find new ways to support dyads affected by heart failure. This thesis may be viewed as a first step in trying to understand dyads’ perceived caring needs, and it can serve as a guide in clinical work and when designing new dyadic interventions.

Arbetet till sjöss är förenat med risker som kan medföra att olyckor sker. Det ska finnas en plan för krishantering redan innan en olycka har inträffat. Det grundläggande förutsättningarna för att hantera följderna av en händelse finns reglerade i svensk lagstifting men hur följs den drabbade sjömannens hälsa upp av rederiet som arbetsgivare? Med denna frågeställning som bakgrund är syftet med det här arbetet att undersöka hur svenska rederier använder sin krishanteringsplan med fokus på förberedande arbete och omhändertagande av personal efter en kris. För att få svar på frågeställningen har en kvalitativ intervjuundersökning används som metod för datainsamling. Undersökningen omfatter en delvis strukturerad intervju med sju respondenter från sex olika svenska rederier. Resultatet av undersökningen visar att rederierna förhåller sig till gällande krav och regelverk och för att uppfylla en del av kraven tar de hjälp av externa aktörer såsom företagshälsovård och psykologer. Rederierna poängterar att det är svårt att utforma en krisplan för något som inte har hänt, att förutse alla scenarion som kan inträffa betraktas inte som möjligt oavsett hur mycket de övar. Besättningen anses dock som det absolut viktigaste för verksamheten och det sätts inga gränser för att främja deras välbefinnande i kriser. / Shipping is often associated with risks which can lead to accidents. There should be a plan for crisis management even before an accident has occurred. Basic prerequisites to deal with the consequences of an accident are regulated in national legislation but how well monitored is the affected sailor’s health by the shipping company as an employer? With that question as a background, the purpose of this thesis is to research how swedish shipping companies use their crisis management plan to support and care for their crew after a crisis. In order to answer the question, qualitative interviews were used as a method for collecting data. The research survey includes a semi-structured interview with seven respondents from six different shipping companies. The research shows that the shipping companies adhere to the requirements and regulations and in order to meet parts of the requirements, they use services of external actors such as occupational health providers and psychologists. The shipping companies explain that it is difficult to create a plan of action for something that has not occurred. To predict a complete scope of crisis scenarios is not deemed as possible, regardless of the amount of drills conducted. The crew is considered the most important element of the business and no restrictions is put on their well being during a time of crisis.

Object of study: The innovation “Digital health care center” from a multi-level stakeholder’s perspective. Problem: A new technology era has opened up for new kind of innovations. Digital health care centers are a service that recently has been introduced on the Swedish market, which needs further investigation. To be able to better understand, explain and predict future behavior of an innovation the innovation could be theoretical conceptualized and classified. In the specific area of health care, new innovation should preferable be investigated in from a multilevel perspective, including different stakeholders opinions. One if the stakeholders are the customers. If new innovative products and services want to be successful, it required consumers to adopt the product or service, but relatively few studies have focused on the adoption of technology services among customers. Purpose: The purpose of this thesis is to gain a better understanding of the innovation “digital health care center” in Sweden. Research question: How can the innovation “digital health care center” be described through a stakeholder perspective? Method: The empirical data were collected through qualitative semi-structured interviews and a structured quantitative questionnaire. Conclusions: The innovation digital health care center can from a multi-level perspective be described as an innovation that contributes and have an impact on the market and the healthcare industry in many ways. The innovation could be described as a complement to traditional health care. The innovation has influences from different theoretical classes of innovation which means that the innovation cannot be categorized in a specific class. The innovation can be considered successful because it facilitates for the patient.. According to the stakeholder group potential patients, a majority of the respondents thinks that increased availability and time-efficiency would be facilitating factors and reasons for using the service. The innovation is described by the various stakeholders as contributing to a better society. The care becomes more productive, cost effective, more available, and in the broader perspective, the innovation contributes to increased digitalization of the healthcare sector as a whole. There are many new possible fields of application which in the healthcare industry which could develop the innovation further. Strengths and opportunities with the innovation can be considering outweighing weaknesses with the innovation and potential threats of the innovation.

Det drivs många utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, men det saknas kunskap om hur dessa projekt kan bidra till ett hållbart utvecklingsarbete. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur resultat och kunskap från utvecklingsprojekt kan integreras i den ordinarie verksamheten i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter, som har ett värde för brukarna, organisationen och de anställda. I forskningen saknas en etablerad begreppsapparat för att studera hållbar utveckling i organisationer. En utmaning har därför varit att identifiera och analysera tidigare forskning, för att därigenom definiera begreppet hållbart utvecklingsarbete och viktiga förutsättningar för ett sådant arbete. Den teoretiska referensramen baseras på ett institutionellt perspektiv: nyinstitutionell organisationsteori kombineras med Giddens struktureringsteori och sociologisk professionsteori, som synliggör spänningar mellan konkurrerande styrformer som byråkrati, marknad och professionalism. Avhandlingen utgår från en interaktiv forskningsansats och består av två empiriska delar: en  kvantitativ enkätstudie som inkluderar 348 utvecklingsprojekt inom vård och omsorg samt en kvalitativ flerfallstudie av fyra utvecklingsprojekt. Studierna visar att olika faktorer främjade projekten på kort och lång sikt. Tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning hade betydelse för de kortsiktiga projektresultaten, men mycket begränsat påverkan på den långsiktiga hållbarheten. Istället var det ett aktivt ägarskap, och andra faktorer kopplade till ledningen i mottagarorganisationerna, som tydligast främjade ett hållbart utvecklingsarbete. Studierna visar även hur konflikter och motstånd i projekten påverkade förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. Det gällde konflikter mellan olika yrkesgrupper, mellan ledning och professionella samt mellan byråkratiska och professionella styrformer. En slutsats är att en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete behöver komplettera ett organisatoriskt och institutionellt perspektiv med ett professionsperspektiv. / There are many development projects in the public sector, but there is a lack of knowledge about how these projects can be made sustainable. The aim of the thesis is to explain how project results and knowledge can be integrated into public organizations and contribute to long-term effects and value for clients, organizations and employees. The scientific literature lacks an established conceptual framework for studying sustainability in organizations. Therefore, it has been a challenge to identify and analyze previous research in order to delineate and define the concept of sustainable change in organizations. The research is based on an institutional perspective: neo-institutional theory in combination with Giddens' structuration theory and sociological profession theory, which reveal tensions between three competing logics of control, i.e., bureaucracy, market and professionalism. The method is inspired by an interactive research approach and comprises two empirical parts: a quantitative survey study, including 348 development projects in health and social care, and a qualitative multi-case study of four development projects. The studies showed that different sets of factors supported short-term project success and long-term sustainability. Project-related factors, such as goal setting and project management, had little impact on sustainability. Instead, it was primarily active ownership, and other factors related to management of the recipient organization, that influenced the routinization of project results. The studies also exposed several conflicts and tensions that affected project sustainability. There were conflicts between occupational groups, between management and professionals, and between the logic of rational, bureaucratic management and the logic of occupational professionalism. Thus, understanding sustainable change in organizations requires a professional perspective to complement the organizational and institutional perspectives.