Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt ett fenomenografiskt - hermeneutiskt perspektiv. Resultat: Intervjuerna genererade kategorierna Emotioner; Fysisk aktivitet; Bristande kunskap; Kosthållning; Socialt stöd; Förnekande; Tidsbrist, prioritering, vanor; Ålder, hormoner, ämnesomsättning; Ekonomi och Kriser. Slutsats: Viktökning och förlorad viktkontroll är en konsekvens av samverkande faktorer, och det är omöjligt att särskilja en primär kategori i denna urvalsgrupp. För begynnande viktuppgång, både hos respondenterna själva och gällande deras uppfattningar om andra individer, är kategorierna Fysisk aktivitet, Kosthållning och Tidsbrist, prioritering, vanor de dominerande. Förnekande är en betydande faktor för uppkomsten av fetma, och är bidragande för bristande viktkontroll men kan inte missförstås som lathet bland respondenterna i denna urvalsgrupp.

Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar. Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång. Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.

Health care systems in many countries are experiencing a growing demand while their resources remain limited. The discrepancy between demand and capacity creates many problems – long waiting times for treatment, overcrowding in hospital wards, high workload, etc. More efficient delivery of health care services can be achieved by better planning of its resources so that the mismatch between demand and capacity is minimized. Planning health care resources, including hospital resources, is difficult due to system complexity and variability in both resource availability and demand. Discrete-event simulation and other operational research methods can be used for solving planning problems in health care, and have been gaining increased attention from researchers during recent decades. Despite the growing number of academic publications, simulation appears to be less used in health care than in other application areas and only a small proportion of simulation studies is actually implemented. The aim of this thesis is to contribute to increased use of discrete-event simulation in hospital resource planning. The separate studies regarding intensive care unit capacity planning, operating room allocation strategies and the management of emergency patient flow in a radiology department highlight both the possibilities and the requirements for practical application of discrete-event simulation in hospital resource planning. The studies are described in five papers. In the first paper, the relationship between intensive care unit (ICU) occupancy and patient outcomes was investigated and the results showed that risk adjusted mortality was higher in the group of patients who were treated during high levels of occupancy. This indicates that appropriate planning of ICU resources is necessary to avoid adverse effects on patient outcomes. In the second paper, analysis of a relatively simple care chain consisting of two hospital departments – emergency and radiology – revealed a process that was not very well defined and measured. Investigation into data availability uncovered disparate information systems storing incompatible and fragmented data. It suggests that the current degree of process orientation and the current IT infrastructure does not enable efficient use of quantitative process analysis and management tools such as simulation. In the third paper, the value and possibilities of using simulation modelling in hospital resource planning were examined through the development and use of a simulation model for improved operating room time allocation and patient flow in a hospital operating department. The model was initially used for studying overcrowding in a post-anaesthesia care unit. Advanced planning logic implemented in the model enabled evaluation of several different scenarios aiming to improve the utilization of operating room resources. The results showed that it is possible to achieve slightly better and more even resource utilization, as well as provide greater flexibility in scheduling operations. In the fourth paper, a generic ICU model was developed and validated using data from four different hospital ICUs. The model was adapted and calibrated stepwise in order to identify important parameters and their values to obtain a match between model predictions and actual data. The study showed that in presence of high quality data and well defined process logic it is possible to develop a generic ICU simulation model that could provide accurate decision support for planning critical care resources. In the fifth paper, a number of factors that can contribute to successful implementation of simulation results in health care were identified. The timing of the simulation study must be right to support a critical decision, the benefit from implementation should clearly outweigh the cost of making the necessary changes and the model should be thoroughly validated to increase the credibility of the results. Staff involvement in simulation modelling activities, availability of good quality data, as well as proper incentives to improve the system contribute to implementation as well. These findings can help in establishing the conditions for successful implementation in future applications of simulation modelling in health care. / Hälso- och sjukvårdssystemen i många länder möter en växande efterfrågan samtidigt som resurserna är begränsade. När efterfrågan överstiger kapaciteten skapas många problem, bland annat långa väntetider för behandling, överbeläggningar i sjukhusavdelningar och hög arbetsbelastning för personalen. En effektivare sjukvård kan uppnås genom bättre planering av resurserna, så att obalansen mellan efterfrågan och kapacitet minimeras. Planering av hälso- och sjukvårdsresurser, inklusive sjukhusresurser, är svårt på grund av systemkomplexitet och variation i både resurstillgänglighet och efterfrågan. Simulering och andra operationsanalytiska metoder som används för att lösa planeringsproblem inom tillverkning, logistik och andra områden, kan med fördel användas också inom sjukvården och har fått ökad uppmärksamhet av forskare under de senaste årtiondena. Trots det växande antalet akademiska publikationer verkar simulering användas betydligt mindre inom sjukvården än i andra tillämpningsområden och endast en liten del av resultaten omsätts i praktiken. Syftet med denna avhandling är att bidra till ökad användning av simulering vid planering av sjukhusresurser. De separata studierna i avhandlingen behandlar kapacitetsdimensionering av intensivvård, allokering av operationssalsresurser samt hantering av akutpatientflödet på en röntgenavdelning, och lyfter därigenom fram både möjligheterna och kraven för praktisk tillämpning av diskret händelsesstyrd simulering för planering av sjukhusresurser. Intensivvårdsavdelningar anses vara bland de dyraste resurserna på ett sjukhus. Det är därför ekonomiskt önskvärt att ha en hög utnyttjandegrad av en sådan resurs. Samtidigt är det viktigt att alltid ha utrymme för kritiskt sjuka patienter. I en studie där förhållandet mellan beläggningen på intensivvårdsavdelningar och patientutfall undersöktes visade resultaten att riskjusterad dödlighet var högre för patienter som behandlades när beläggningen på avdelningen var hög, vilket understryker att bra planering av intensivvårdsresurser är mycket viktigt. Hög grad av processorientering och tillgång till data som möjliggör undersökning av patientflödet över gränserna av sjukhusets organisatoriska och funktionella enheter är exempel på förutsättningar för användning av simulering för hela vårdkedjor. En analys av en relativt enkel vårdkedja bestående av två sjukhusavdelningar avslöjade dock en process som inte var särskilt väldefinierad, och där olika informationssystem lagrade inkompatibla och fragmenterade data. Avsaknaden av processorientering och den befintliga IT-infrastrukturen är hinder för effektiv användning av kvantitativa processanalysverktyg som simulering. Värdet av att utnyttja simulering och modellering för planering av sjukhusresurser användes vidare för att hitta en bättre och jämnare fördelning av operationssalsresurser. Modellen användes för att undersöka ett antal scenarier och resultatet visade att det är möjligt att uppnå ett jämnare utnyttjande av operationssalar och en större flexibilitet vid schemaläggning av operationer. Generiska simuleringsmodeller, som med hjälp av ett antal parameterinställningar kan omvandlas till en ny modell av en given sjukhusenhet, skulle sannolikt öka användningen av simulering. Dock kan det vara svårt att visa hur dessa modeller avbildar varje specifik enhet på ett tillräckligt trovärdigt sätt. En generisk modell för kapacitetsdimensionering av intensivvårdsavdelningar har utvecklats och validerats med hjälp av data från fyra olika sjukhus. Studien visade att när data är av hög kvalitet och processlogiken är väldefinierad är det möjligt att utveckla en sådan generisk simuleringsmodell som kan ge beslutsstöd vid planering av intensivvårdsresurser. Flera litteraturundersökningar har visat att endast en liten del av publicerade simuleringsstudier inom sjukvården har implementerats. Genom att studera ett flerårigt simuleringsprojekt identifierades ett antal faktorer som kan bidra till att simuleringsresultat faktiskt används för att förändra verksamheten. Tidpunkten för simuleringsstudien måste vara välanpassad för att stödja ett kritiskt beslut, fördelar med förändringen bör tydligt överväga kostnaden för att genomföra den och modellen bör grundligt valideras för att öka resultatens trovärdighet. Personalens engagemang i modelleringsaktiviteter, tillgång till data av god kvalitet samt lämpliga incitament för att förbättra systemet bidrar också till genomförandet. Resultaten kan hjälpa till att skapa förutsättningar för framgångsrik framtida användning av simulering vid planering av sjukhusresurser.

Inom specialiserad barnsjukvård finns behov av säkerhetsstrategier utvecklade för komplexa adaptiva system. Tillvägagångssätt från ”Resilience Engineering” kan användas när säkerhetsstrategier utvecklas, men erfarenheten av detta är begränsad inom sjukvården. Masterarbetet genomfördes för att utforska hur ett förbättringsarbete kring att utveckla och använda instrumentet ”Resilient Assessment Grid”, RAG, kunde stödja medarbetarnas förutsättningar att arbeta på ett resilient sätt. Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med kvalitativ ansats på en vårdavdelning inom specialiserad barnsjukvård. Studieresultatet visade att arbetet med att utveckla och använda RAG kunde stödja medarbetarnas förutsättningar att arbeta på ett resilient sätt genom att de fick tillgång till ett sätt att mäta förutsättningar för resiliens och genomföra strategiska förbättringsinterventioner. Medvetenheten och kunskapen om patientsäkerhet och resiliens ökade, vilket har lett till en ökad förståelse för verksamheten, och för vad som är viktigt för god patientsäkerhet. Vi har hittills inte kunnat påvisa förbättrade förutsättningar för resiliens genom att använda instrumentet RAG. Innan längre tid förflutit och ytterligare RAG-mätningar gjorts kan vi varken påvisa eller utesluta att förutsättningarna kommer förbättras. Erfarenheterna från masterarbetet kan nyttjas i kommande initiativ, inom komplexa adaptiva system i hälso- och sjukvården, som syftar till att förbättra förutsättningarna för resiliens. / This master´s thesis explores how an improvement work of developing and using the “Resilience Assessment Grid”, RAG, can support the potential for resilient performance on a paediatric ward, in light of the need for new safety strategies developed for complex adaptive systems. A qualitative case study of the improvement work was conducted. The improvement work was done according to the Model for Improvement. The work of developing and using RAG for measuring and managing resilient performance, supported the employees' potential for resilient performance by helping them in implementing strategic improvement interventions. The awareness and knowledge of patient safety and resilience increased, which led to increased understanding of the system and the needs of the system in terms of patient safety. We have not been able to show that the potential for resilient performance has improved by using RAG for measurement. We can neither demonstrate nor exclude that the potential will improve before further measurements have been made. Experience from the present study can be used in future interventions of improving the potential for resilient performance and patient safety in a complex adaptive system in the health care setting.

Studiens syfte var att undersöka hur existerande riktlinjer för fysisk aktivitet för kvinnor under graviditet ser ut och hur de tillämpas på mödravårdscentraler. Undersökningen gjordes på de barnmorskor som arbetar på mödravårdscentraler kopplade till Stockholms läns landsting.  Frågeställningar: Hur ser rekommendationerna för fysisk aktivitet ut för kvinnor under graviditet?  Hur tillämpas dessa på mödravårdscentraler i Stockholms län? Metod: Studien undersökte och granskade existerande styrdokument för rekommendationer av fysisk aktivitet vid graviditet, dessa användes därefter till ett underlag för ett utformande av en enkät. På hemsidan för Stockholms läns landsting finns 33 mödravårdscentraler angivna, samtliga centraler kontaktades via mail. Därefter skickads en enkät ut, utformad på en tjänst på internet, som skickades per mail via en länk. Samtliga centraler hade möjlighet att delta, dock var deltagandet frivilligt. Enkäten avsåg bland annat att undersöka barnmorskornas erfarenheter av fysisk aktivitet under graviditet, om de ansåg detta som positivt eller negativt, deras egen inställning till fysisk aktivitet samt hur deras råd till patienter var utformade. De redan granskade styrdokumenten med riktlinjer för fysisk aktivitet, författade av de största aktörerna och Stockholms läns landsting analyserades återigen. En sammanfattning togs därefter fram för att sammanställa vilka rekommendationer som var relevanta och användbara för att besvara studiens frågeställningar. Resultat: 17 barnmorskor deltog i studien. Mer än hälften av respondenterna anser att fysisk aktivitet vid graviditet är positivt, men att anpassningar krävs, samt att det är viktigt att lyssna på kroppen och dess signaler. En mer kontrollerad viktuppgång, minskad smärta i rygg/bäcken, mindre komplikationer generellt och även bättre psykiskt välmående var några positiva effekter av fysisk aktivitet som var återkommande i svaren. De nackdelar som nämndes var foglossning, samt smärta i bäckenbotten/rygg kan förvärras vid promenader och gång i trappor. Fler nackdelar som angavs var att fysisk aktivitet kan även medföra högt tryck på anklar/vrister, vilket kan medföra komplikationer då dessa blir sköra under graviditet. Dock använde majoriteten sig av mer generella råd till sina patienter. Dessa kom övervägande från vårdguiden, vilket lyder ca 30 minuters rörelse om dagen. Slutsats: Det behövs mer utbildning för dessa barnmorskor vad gäller fysisk aktivitet vid graviditet. Utbildningen bör leda till mer kunskap kring personligt anpassad information och individuella råd om fysisk aktivitet till gravida.

How youths’ with physical disabilities experience social participation in physical activities is a subject that has not been extensively researched in Greece. Asking youths can give a deeper insight of their perceptions related to their social participation and how their contexts contribute to that. The family Participation Related Construct (fPRC) framework was used under the umbrella of the Systems Theory to guide the whole procedure of this study. A qualitative approach was conducted by five in-depth interviews with Greek youths (mean age 23) with physical disabilities using online video-call applications. A deductive content analysis was applied for this study, including four themes: 1) the construct of participation in the context of physical activity, 2) Intrinsic factors that influence social participation, 3) Intrinsic factors that are influenced by social participation, and 4) extrinsic factors that influence social participation. Results showed that youths overall described their social participation as a sense of belongingness and social connection with others. They perceived that attending the physical activities that were meaningful to them strongly influenced their social involvement. They also described that social participation in those specific contexts increased their self-confidence. Admittedly, family and activities were contextual aspects that positively influenced youths’ social participation. Results also showed the negative influence of the environment, such as the accessibility, state support and the COVID-19 pandemic, either directly or indirectly influenced youths’ social participation. Findings of this study support the need for future practical interventions in the Greek community, considering all aspects of the fPRC framework. Finally, collecting a broader number of perspectives will benefit the presented topic in order to create a more holistic view of what needs to be done to bring balance into the system.

Hållbar kompetensförsörjning är en av välfärdssamhällets största utmaningar, där offentlig sektor idag visar betydande problem. Två huvudprinciper ses kring hantering av dessa utmaningar. Den vanligaste utgångspunkten är att så långt som möjligt upprätthålla verksamheten genom att behålla samma organisation och arbetssätt, samt att söka behålla och helst öka antalet medarbetare i olika bristyrken. En annan utgångspunkt som får ökad uppmärksamhet är uppgiftsväxling (taskshifting, workshifting, kompetensmix), vilket innebär förändrad kompetens- och bemanningsstruktur. Samverkan mellan Vårdförbundet och sjukvårdens arbetsgivare kan vara en förutsättning för ständig förbättring och kompetensförsörjning i framtiden. Medan avståndet mellan behov och resurser ökar under Covid-19-pandemin, verkar samarbetsklimatet påverkas negativt i samma takt. Istället för akuta avlastande åtgärder som uppgiftsväxling så föreslår Vårdförbundet långsiktiga åtgärder som höjd yrkesstatus och lön. Som betydelsefull samverkanspartner till sjukvården är Vårdförbundets syn på uppgiftsväxling avgörande för framtida samarbete kring förbättringar och kompetensförsörjning. Studiens syfte är att undersöka hur fackliga ledare, här representerade av Vårdförbundets 21 lokala avdelningsordförande, ser på uppgiftsväxling kring specialistsjuksköterskor som en del i hållbar kompetensförsörjning inom intensivvården. Studien har en kvantitativ och en kvalitativ ansats med datainsamling via webbenkät. Studiens urval är samtliga avdelningsordförande (n=21) inom Vårdförbundets lokalorganisationer. Kvantitativa data analyserades med fördelning och frekvens och visas med deskriptiv statistik. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Svarsfrekvensen var 66 procent. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård bör avlastas genom att anställa andra yrkesgrupper, anser majoriteten av deltagarna. Sjuksköterskor, farmaceuter, vårdnära administratörer och fysioterapeuter anges i störst utsträckning. Deltagare ser dock risker vid brister i implementeringen, där störst risk för patienten anses vara att arbetsgivare ålägger sjuksköterskor för stort ansvar. Implementering med noggrann konsekvensanalys och tillräckliga resurser ses som framgångsfaktorer. Negativa konsekvenser som anges är bristande helhetsbild för specialistsjuksköterskorna, liksom oklarheter kring sjuksköterskornas roll. Uppgiftsväxlingen ses som en karriärväg för sjuksköterskor, medan specialistsjuksköterskor kan använda sin specialistkompetens i ökad utsträckning. Ledningens roll nämns i liten grad. Vårdförbundet kan som samverkanspartner vara den externa kraft som krävs i sjukvården för att nå en hållbar lösning för kompetensförsörjning, arbetsmiljö och kvalitet. För god vård krävs sannolikt ökad samverkan i förbättringsarbete mellan arbetsgivare och Vårdförbundet. Studien visar att många lokala fackliga ledare förordar uppgiftsväxling, exempelvis att avlasta specialistsjuksköterskor genom att anställa andra yrkesgrupper inom intensivvården. En förutsättning för en framgångsrik förbättringsprocess är dock att samtliga aktörer är beredda att kompromissa med grundläggande principer och arbetssätt inom den egna organisationen. / Sustainable competence provision is a major challenge in the welfare state, with growing public sector demands to be met by limited resources. In handling this situation two main principles can be identified. Most organizations primarily chose to leave the organization and staffing structure unaltered, awaiting adequate workforce reinforcements. Task shifting (work shifting, task sharing) is getting increased attention in these parts. Cooperation between the nursing union (Vårdförbundet) and the healthcare employers is crucial for continuous improvement and competence provision in the future. However, as the gap between patient demands and available human resources is turning from bad to worse during the ongoing Covid-19 pandemic, the climate for cooperation seems to be affected in the same way. Vårdförbundet suggests long-term solutions such as increased salaries. As a pivotal health care partner Vårdförbundet and its view on task shifting is determining the success of forthcoming cooperation. The objective of this study is to investigate the view of nursing union leaders, represented by the 21 local section board presidents of Vårdförbundet, on task shifting concerning critical care nursing specialists, as a sustainable competence provision. The study has a quantitative and qualitative approach with data collection through a web survey. The study selection included the Vårdförbundet union board presidents at the local level. Quantitative data was analyzed using distribution and frequency displayed by descriptive statistics. Qualitative data was analyzed through content analysis. The response rate was 66 percent. Critical care nursing specialists (CCRN) should be relieved certain duties by staff with other professions, according to a most of the participants. Mentioned most frequently were non-specialized registered nurses (RN), pharmacists, administrators and physiotherapists. The participants anticipated hazards concerning inadequate implementation routines, particularly concerning RN getting too much responsibility to handle, being non-specialized nurses. Implementation including consequence analysis is seen as a crucial prerequisite along with sufficient resources. Negative consequences mentioned are difficulties getting the whole picture as the CCRN assume responsibility for extra critical care patients. Also mentioned are blurred responsibilities for the RN. The result reveals positive consequences of task shifting such as being an important career path for RN, whilst CCRN can use their specialist skills to an increased extent. The managerial role is faint in this study. Vårdförbundet is possibly the external power needed to reach a sustainable solution regarding competence provision, work environment and healthcare quality. Expanded improvement cooperation, between healthcare employers and unions, can be a tool to reach and maintain top quality healthcare. This study reveals that most of the local leaders in Vårdförbundet supports task shifting, as a tool using other professions to relieve the CCRN from non-specialist duties. A prerequisite is however that all actors are prepared to compromise organizational and professional principles to reach common ground and successful improvement.

Vårdskador skapar lidande och ger ökade kostnader för vården. Fallskador och trycksår är två vårdskador som kan drabba en patient vid vistelse i slutenvården.    Syftet med förbättringsarbetet var att minska antalet fall och andelen trycksår på lungmedicinavdelningen Skaraborgs sjukhus Skövde (SkaS). Genom att införa och implementera de förbättringsidéer som var: utbildning i hjälpmedel, Gröna korset och mentorskap var målen att antal fall i förhållande till antal vistelser skulle minska från 6 till under 4 fall per 100 vistelser och andelen trycksår, kategori 1–4 skulle ligga inom målvärdet <3 %. Syftet för studien var att undersöka medarbetares erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på avdelningen i relation till förbättringsarbetet.  Förbättringsarbetet skedde i microsystemet på en slutenvårdsavdelning och metoden utgår från Nolans förbättringsmodell. Mätningar för att följa resultatet bygger på värdekompassen. Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes som metod för studien. Kvalitativa intervjuer med medarbetare utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor har genomförts. Analysen av data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  De planerade förbättringsåtgärderna infördes under olika tidpunkter och resultatet av förbättringsarbetet visar att antalet fall har legat inom målvärdet en månad. Efter förbättringsarbetets start sågs en tydlig minskning av andelen trycksår och det låg inom målvärdet sex av tio månader. De förändringar som införts har ännu inte kunnat påvisa tydliga förbättringar Resultatet visar även att det finns förbättringsmöjligheter inom informationsöverföringen mellan medarbetare och patient när det gäller fallförebyggande och trycksårsförebyggande åtgärder. Då införandet av vissa förbättringsidéer dröjt på grund av arbete med covid-19-pandemin behövs ytterligare tid för att genomföra förbättringsidéerna. Resultatet av studien påvisar bland annat att en ökad kunskap om patientsäkerhet hos medarbetarna på avdelningen har skett och att patientdelaktighet är viktigt för ökandet av patientsäkerheten. / Health injuries create suffering and increase costs for care. Fall injuries and pressure ulcers are two health injuries that can affect a patient during a stay in inpatient care.  The aim of the improvement project was to reduce the quantity of falls and the proportion of pressure ulcers at the pulmonary medicine department at Skaraborg Hospital in Skövde (SkaS). By implementing the improvement ideas that were: training in aids, the Green Cross and mentorship. The goals were that the number of falls in relation to the number of stays would reduce from 6 to under 4 falls per 100 stays and the proportion of pressure ulcers, categories 1-4 would be within the target value <3%.  The purpose of the study was to study coworkers’ experiences of patient safety in the department in relation to the improvement work. The method is based on Nolan's improvement model. Qualitative method with inductive approach was the method for the study. Qualitative interviews with co-workers have been conducted. The analysis of data has been analyzed with qualitative content analysis.  The planned improvement ideas were introduced at different times and the results of the improvement has not yet shown any clear improvement. Further time is needed to implement the improvement ideas.  There are opportunities for improvement concerning information between co-workers’ and patients regarding fall and pressure ulcer prevention. The results of the study show, among other things, that an increased knowledge of patient safety among the co-workers’ in the department has taken place and that patient participation is important for increasing patient safety.

Bakgrund: Operationssalens kommunikation är komplex och kommunikationsproblem är den mest rapporterade orsaken för operativa misstag. Ljudnivå och munskydd är faktorer som försvårar kommunikationen. Teamarbete i operationssalen är nödvändigt för att vården ska vara patientsäker. Operationsteamet utgörs av olika professioner som har ansvaret för patientens säkerhet intraoperativt. Kravet från samhället är att operationssjuksköterskan ska besitta kompetensen att skydda patienter från vårdskador. World Health Organization har utformat en checklista för att förbättra patientsäkerheten på operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av intraoperativ kommunikation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes på två sjukhus i södra Sverige. Sju intervjuer hölls med operationssjuksköterskor som spelades in och transkriberades. Datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) latenta innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under fyra teman. Temat Vikten av att kommunicera belyser att kommunikationen måste fortlöpa under operationen för att inte riskera patientsäkerheten. Temat Intraoperativa Teamgrupperingar beskriver att operationsteamet arbetar i separata team tills den peroperativa fasen där de är ett gemensamt operationsteam. Professionerna är kopplade till varandra vilket ger stort ansvar i kommunikationen. I temat Ledarens Inverkan på Teamkommunikation framkommer att auktoritära ledare kan medföra en nervös stämning och upplevd minskad patientsäkerhet. Operatören har betydelse för användningen av WHO:s checklista och följsamheten till den. I temat olika uttryck för Intraoperativ Kommunikation framträder olika typer av kommunikation ha påverkan intraoperativt. Slutsats: Operationsteamet sammanhålls av respekt och gemensamt ansvar. Kvaliteten av den intraoperativa kommunikationen är beroende av ett ansvarstagande från varje teammedlem och kräver en långsiktig plan för utveckling från verksamhetens ledning. / Background: Communication in the operating room (OR) is complex. Communication failures is the most reported cause of operative misstakes. Sound levels and operating masks are some factors that complicates the communication. Teamwork in the OR is necessary for patient safe care. The operating team consists of various professionals who are responsible for patient safety intraoperatively. The society’s requirement is that the operating room nurse must possess competence to protect patients from medical harm. The World Health Organization designed a checklist to improve patient safety in the OR. Aim: To investigate the operating room nurse's experience of intraoperative communication. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions was conducted at two hospitals in southern Sweden. Seven interviews were held with surgical nurses which were recorded and transcribed. The data were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) latent content analysis. Results: The result is presented under four themes. The theme The Importance of Communicating highlights that communication must continue throughout the surgery in order not to risk patient safety. The theme of Intraoperative Team Groupings describes that the operating team works in separate teams until the peroperative phase where they are a joint operation team. The professions are linked to each other, which gives great responsibility in communication. The theme The Leader’s Impact on Team Communication reveals that hierarchical leaders can cause a nervous mood and cause reduced patient safety. The surgeon is important for the use of WHO's checklist and its compliance. In the theme Different Expressions for Intraoperative Communication, different types of communication have an impact intraoperatively. Conclusion: The operating team is united by respect and shared responsibility. The quality of intraoperative communication depends on the responsibility of each team member and requires a long term plan for development from the management.

Det är naturligt att det uppstår konflikter bland människor som arbetar tillsammans, speciellt när de arbetar under stress och stora påfrestningar så som det ser ut i stora delar av dagens vård- och omsorgsorganisationer. Forskning visar att chefer använder 20–25 % av sin tid till att hantera konflikter. Vidare pekar forskning på vikten av att chefer har kompetens i konflikthantering och att chefer har svårt att använda sig av stödresurser på grund av uppdragets utformning men att det sociala stödet är avgörande för både chefens hälsa och ett gott ledarskap. Syftet med den här undersökningen är att bidra med kunskap kring vilka förutsättningar första linjens chefer har för att hantera konflikter i det dagliga vård-och omsorgsarbetet samt vilka strategier de använder. Vi har intervjuat sex inom äldrevården. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i följande kategorier: (1) Strategier, (2) utmaningar och (3) kompetensutveckling. Resultatet visar att de intervjuade cheferna upplevde sig ensamma i sina yrkesroller, att tidsbristen är påtaglig både för konflikthanteringen och för att arbeta förebyggande, samt att de saknar kunskap kring konflikthantering i skilda kulturer. Cheferna betonade vikten av att förhålla sig neutral, att agera skyndsamt och att inta en stödjande roll som särskilt viktiga förhållningssätt i konflikthantering. I resultatdiskussionen diskuteras problemet med att första linjens chefer har extremt höga krav på sig där de förväntas att vara stödjande och hantera skilda arbetsuppgifter trots bristande förutsättningar. Utifrån resultatet föreslår vi att arbetsgivaren inför mentorskap som ger chefen tillgång till ett bollplank för råd och yrkesrelaterade diskussioner. Vidare tror vi att reflektionsgrupper med reflektionsledare bör erbjudas minst en gång i månaden, där cheferna reflekterar över hur de bäst kan hantera sina utmaningar, men också kan utveckla sitt ledarskap och sin självkännedom. / It is no surprise that conflicts arise among people who work together, especially when they work under stress and great liability as it appears in large parts of today’s healthcare and care organizations. Research shows that managers spends 20-25% of their time managing conflicts. Although research emphasizes that social support is crucial for manager’s health and leaders abilities and they need competence in conflict management, managers have difficult using support resources due to the design of their assignment, The purpose of this study is to contribute with knowledge about the conditions experienced by managers in dealing with conflicts and what strategies they use. We interviewed six managers employed in the elderly care. Data was analyzed using qualitative content analysis. The analysis resulted in the following three categories: (1) Strategies, (2) challenges and (3) skills development. The results show that managers felt alone in their professional roles, that the lack of time was evident both for conflict management and for preventive work and that they lack knowledge about conflict management in different cultures. Managers emphasized the importance of neutral, to act quickly and to take a supportive role as being particularly important in conflict management. In the results discussion, the problem of extremely high demands in terms of expectations for managing a wide variety of work tasks while being supportive, despite the lack of acceptable prerequisites. Based on the results, we suggest that employers introduce a mentorship to give managers easy access to own sounding board for advice and professional discussions with. Furthermore, we believe that reflection groups with reflection leaders should be offered at least once a month where managers may how they can deal with their challenges in the best possible way, but also develop their leadership and self-awareness.