Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lärarutbildarna förstår sitt uppdrag att lyfta frågor kring sexuell läggning och främst HBT för att därmed förbereda blivande lärare på yrkeslivet. Därför har jag undersökt hur Malmö högskolas lärarutbildning och dess lärarutbildare förhåller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument.Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter från enheten Kultur Språk Medier på Malmö högskolas Lärarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstå de åläggande som informanterna skulle svara för ifråga om sexuell läggning och identitetsfrämjande. Informanterna visade sig ha en samsyn på hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lärarstudenternas behov. Intresset för HBT-frågan och dess aktualiserande i högskoleundervisningen uppkom som en följd av ett undervisningsprojekt, kallat ”Identitet”, i skolverkligheten på två sydsvenska skolor. Frågorna kring sexualitet och HBT blev närvarande för lärarstudenterna när de konfronterades med skolverkligheten. När lärarstudenterna återvände till Malmö högskolas lärarutbildning efterlyste de därför mer kunskap och förberedelse i frågan från sina lärarutbildare. Vidare menade informanterna att HBT – och sexualitet i allmänhet – var ett område vilket var svårt att hantera i skolan. Att lagstadga uppifrån var inte en lösning. Eleverna själva och deras eget lärande var själva ”sprängstoffet” menade några av informanterna. En annan åsikt som lyftes var ”utpekandets problematik” av en ”avvikande” grupp vilket kunde leda till att normer dekonstruerades för att i nästa stund omkonstrueras av den ”dekonstruerande” gruppen. På så vis föddes bara nya normer.Enligt informanterna måste frågan om sexualitet och HBT få mer utrymme i skolan överhuvudtaget. HBT sågs inte som en enskild fråga utan som en ”naturlig” del av sexualitetsfrågan vilken behövde lyftas.

Bakgrund: Att bli förälder inebär stora förändringar. Den sexuella relationen hos blivande och nyblivna föräldrar är av medicinsk och psykologisk betydelse. Sexualiteten är en psykologisk resursfaktor som kan höja parets och individens livskvalitet. Syfte: med litteraturstudien var att belysa barnafödandets inverkan på sexlivet och barnmorskans stödjande roll. Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar publicerade på engelska eller svenska mellan 1990 och 2006. Resultat: Risken för dyspareuni och perinela smärta postpartum är starkt associerad till instrumentella förlossningar och stora bristningar/klipp. Minskad lust, minskad tillfredsställelse och avbrott i sexlivet är dock inte associerat till förlossningsmetod. Även om problemen är av övergående art är adekvat information avseende typiska mönster för sexualitet under graviditet, postpartumtid samt under amningsperioden av stor betydelse för att ge realistiska förväntningar inför föräldraskapet och att hjälpa nyblivna föräldrar att klara denna mycket speciella tid i livet. Avsaknad av god förberedelse inför den omvälvande postpartumperioden och brist på stöd har visat sig kunna äventyra den unga familjens framtid. / Background: To become a parent means great changes. The sexual relationship of expectant and new parents is of medical and psychological issue. Sexuality is a psychological resource factor and migth increase the quality of life for the couple as well as individually. Objective: of this paper was to highlight the effect of childbirth on the sexual function and the supportive roll of the midwife. Method: a systematic review based on ten relevant studies published in English or Swedish between 1990 to 2006. Result: The risk of dyspareunia and perineal pain postpartum is highly associated with assisted vaginal delivery and perineal damage. On the other hand, decreased sexual sensation, decreased sexual satisfaction as well as interruption in sexual intercourse, are not related to method of delivery. Although these problems seem to be of self-limited nature, it is of great importance for the parents to get adequate information about the typical pattern during pregnancy, postpartum and during breastfeeding in order to cope. In addition realistic expectation can be given to help parents through this very special period of life. Lack of adequate information about the typical postpartum pattern as well as lack of supportive measures are shown to jeopardize the future of the young family.

Bakgrund: Hysterektomi på grund av benigna tillstånd är ett vanligt förkommande ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hälsa efter hysterektomi på grund av benigna tillstånd, samt deras omvårdnadsbehov. Metod: En litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever både positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi. Det finns även ett ökat behov av information och stöd till kvinnorna och deras anhöriga från sjukvården. Analysen ledde till fyra teman; fysiska upplevelser, sexuell hälsa, upplevelser av hälsa samt behov av information och stöd. Slutsatser: Kvinnor som genomgått hysterektomi erfar både positiva och negativa erfarenheter gällande fysiska, psykiska och sexuella aspekter. En viktig och betydande del i deras återhämtning är information och stöd från sjukvårdspersonalen. / Background: Hysterectomy, caused by benign conditions, is a common operation for women, which can result in mental and physical outcomes and also reduce post-operational suffering. Aim: To elucidate women’s experienced health after hysterectomy because of benign conditions and their need for care. Method: A literature-study formed after Axelsson’s (2008). The study was based on ten scientific articles with quantitative and qualitative design which are audited after Willman’s et al (2006) audited protocols. Results: Women do experience both positive and negative results in varied degrees after hysterectomy. There is furthermore an increased need for information and support for the women and their relatives from the medical service. The analysis resulted in four themes including; physical experience, sexual health, experience of health and need for information and support. Conclusions: Women who have undergone hysterectomy learn both positive and negative experiences from physical, mental and sexual aspects. One important and significant part of their experience is that the medical services provide information and support.

Människor reser allt mer. Forskning har visat att utlandsresor gör något med oss som sexuella varelser; människor ligger mer, vågar prova nytt och sättet att bedöma risk är satt ur spel. Beteenden som annars skulle betraktats som oförenliga med ens personlighet blir plötsligt förenliga. Forskning om turism och sexualitet är utbredd men få har intresserat sig för de som arbetar i turistmentalitetens miljöer. Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan säsongsarbete, sexualitet och sexuell hälsa. Studien utfördes på ön Phuket i Thailand och med semistrukturerade intervjuer som metod. Elva säsongsarbetare ingick i studien. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier om liminalitet (Turner, 1969), sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999) och sexuella värdehierarkier (Rubin, 1999). Resultatet visar att möjligheterna till sexuella möten och relationer är goda men flera berättar om en problematik vid längre relationer. Flera vittnade om en vidgad sexuell repertoar vilken inkluderade ”sexigare” klädsel, samkönade sexuella möten, multipla partners, samt köp och försäljning av sexuella tjänster. Hälso- och sjukvård besöks i ärenden som inte är kopplade till sexualiteten. Få hade testat sig för hiv/STI, desto fler hade självmedicinerat. Studien visar ett behov av fokus på säsongsarbetare som målgrupp för preventiva insatser vad gäller sexuell hälsa, vilka har potential att även nå turister. / People are travelling more. Research shows that travelling temporarily changes people as sexual beings; they have more sexual partners, become more adventurous, and tend to assess risk poorly. Behaviour people would usually consider out of character becomes the norm. The area of tourism and sexuality has been extensively researched. However, even though long-stay travellers are considered having an increased risk for sexually transmitted infections, only a few studies have focused on seasonal workers in tourist hotspots. Therefore the aim of this study was to explore the interaction between seasonal work, sexuality and sexual health. Methods: Eleven semi-structured interviews were conducted with Swedish seasonal workers in Phuket, Thailand. The interviews were analyzed by applying theories of liminality (Turner, 1969), sexual scripts (Simon & Gagnon, 1999) and hierarchies of sexual acts (Rubin, 1999). The results show that seasonal workers experience wide-ranging possibilities for sexual encounters and relationships, however, several expressed that the contextual behaviour led to difficulties in establishing long-term emotional relationships. The interviewees reported an expansion of their sexual repertoire while abroad, including wearing “sexier” clothes, having same-sex encounters, engaging in sex with multiple partners such as threesomes and “gang bangs”, and experiencing commercial sex. While all had visited local health care services none had used the services of a local sexual health clinic. Few had recently been tested for HIV/STI, but self-medication with antibiotics (Azithromycin) bought at the pharmacy was a common practice. Conclusion: The study suggests that seasonal workers abroad should be targeted with sexual health programs, aiming at increasing sexual health knowledge and safer sex practices, and decreasing self medication for STIs.

Bakgrund Globalt sett är stroke den ledande orsaken till dödsfall och funktionsnedsättningar. De fysiska och kognitiva funktionerna efter en stroke är välstuderade, men desto mindre är känt om dessa patienters sexuella hälsa och tillfredsställelse i sviterna av en stroke. Under rehabiliteringsfasen är sexualiteten ofta en förbisedd domän efter en stroke. Det föreligger flera hinder på vägen som förhindrar patienterna och deras partners att få adekvat rehabilitering vad beträffar den sexuella hälsan. En av dessa hinder är att det råder en brist på ett biopsykosocialt tillvägagångssätt i den kliniska praxisen och forskningen som adresserar frågor om sexualiteten efter en stroke. Syfte Syftet var att belysa patienters och deras partners upplevelser av att leva med sexuell dysfunktion relaterat till stroke.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt bestående av tio originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet, vilket dokumenterades i en matris. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultaten. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Psykologiska faktorer relaterat till stroke och sexuell hälsa, Fysiska faktorer relaterat till stroke och sexuell hälsa och Sociala relationer och nätverk relaterat till stroke och sexuell hälsa. I resultatet framkom att stroke hade en omfattande påverkan på den sexuella hälsan och medförde vanligtvis negativa förändringar både för patienten och dennes partner. Detta ledde till emotionella prövningar och påfrestningar i relationen. Patienter upplevde att befintligt stöd från sjukvården inte mötte deras uttalade behov för att hantera den sexuella hälsan efter stroke. Slutsats Resultatet talar sitt tydliga språk om att sexuell hälsa onekligen är en viktig del att beakta för en människas allmänna hälsa. Resultatet framhäver att sexuell dysfunktion är vanligt förekommande, men tillräckliga insatser och stöd saknas från hälso- och sjukvården beträffande den sexuella hälsan i strokerehabiliteringen. Detta betonar vikten av fortsatt forskning och en ökad prioritering av sexuella hälsa inom strokerehabiliteringen. / Background Stroke is a prevalent cause of both mortality and disability on a global scale. Despite this, the sexual well-being and contentment of patients in the aftermath of a stroke are frequently disregarded during the rehabilitation process. Several obstacles exist that prevent patients and their partners from obtaining sufficient rehabilitation, including the absence of a comprehensive biopsychosocial approach in both clinical practice and research. Aim The aim was to illuminate the experiences of patients and their partners living with sexual dysfunction related to stroke. Method A non-systematic literature review consisting of ten research articles with both a qualitative and quantitative methodological approach. The searches for articles were made in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality, which was documented in a matrix. An integrated analysis was used to compile and analyze the results. Results Three main categories were identified in the results: Psychological factors related to stroke and sexual health, Physical factors related to stroke and sexual health, and Social relationships and networks related to stroke and sexual health. The results concluded that stroke had a substantial impact on sexual health, leading to negative changes for both the patients and their partner. The consequences often resulted in emotional distress and strains in the relationship. Furthermore, the patients expressed dissatisfaction with the existing healthcare support, as it did not adequately meet their needs for managing sexual health after stroke.  Conclusions Sexual health is undeniably an important part of a person's general health. The results highlight that sexual dysfunction is common, but there is a lack of sufficient efforts and support from the health care system regarding sexual health in stroke rehabilitation. Therefore, it is critical to pursue further research in this field and prioritize sexual health in stroke rehabilitation to meet the unfulfilled requirements of patients and their significant others.

Bakgrund Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinna lokaliseras utanför livmodern som resulterar i en inflammatorisk process. Vanliga symtom inkluderar allvarlig smärta under menstruation och ägglossning, förstoppning, diarré och infertilitet. Hälso-relaterad livskvalitet definieras som hur mycket hälsoproblemet påverkar det vardagliga livet och hur stor möjlighet personen har att leva ett, enligt denna, tillfredsställande liv. Vårdande möten behöver tre nyckelfaktorer för att skapa trygghet, att patienten blir bemött med empati och lyssnad på, får personlig utformad information samt kompetens inom medicinteknik. Syfte Syftet var att belysa hur livskvaliteten påverkas hos kvinnor med diagnosen endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 15 originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar hittades under sökningar av PubMed och CINAHL med användning av Booelsk söklogik. En kvalitetsgranskning gjordes på alla inkluderade artiklar med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Analysen genomfördes med hjälp av en integrerad litteraturöversikt. Resultat Fyra huvudteman identifierades under sammanställningen av resultaten och de var livskvalitet kopplat till mötet med omvärlden, livskvalitet kopplat till sexlivet, livskvalitet kopplat till karriären och livskvalitet kopplat till psykiskt mående. Den mest centrala aspekten som påverkade kvinnor med endometrios liv var smärta. Smärtan påverkade arbetslivet negativt, det sociala livet och intima relationer påverkades också negativt och smärtan var en stor psykisk påfrestning. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att kvinnor med endometrios har sämre livskvalitet jämfört med kvinnor utan sjukdomen. Deras liv påverkades i flera aspekter, deras sociala liv, intima relationer, psykiskt mående samt karriären påverkades negativt. Det framkom även att ett bra bemötande från hälso- och sjukvården men även från andra människor minskade lidandet hos kvinnan och förbättrade hennes livskvalitet. / Background Endometriosis is an illness where endometrium is found outside of the uterus resulting in an inflammatory process. Common symptoms include severe pain during menstruation and ovulation, constipation, diarrhoea and infertility. Health related quality of life is defined as how much everyday life is affected and how large the possibility is of the person living, according to them, a satisfactory life. Caring encounters need three key aspects to create security, the patient being met with empathy and listened to, get personally designed information and competence in medical technology.  Aim The aim was to illustrate how quality of life is affected in women with the diagnosis endometriosis.  Method Non-systematic review including 15 original articles with both qualitative and quantitative approaches. Articles were found during searches of PubMed and CINAHL using a Boolean approach. A quality review of all articles included was conducted using Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. Analysis was conducted using the integrative review method. Results Four main themes were identified during the compilation of the results, and those were quality of life related to the meeting with the surrounding world, quality of life related to sex life, quality of life related to career and quality of life related to psychological being. The most central aspect that affected women with endometriosis lives was pain. The pain affected working life negatively, the social life and intimate relationships was also negatively affected, and the pain was a great mental strain. Conclusions This literature review showed that women with endometriosis has a lower quality of life compared to women without the disease. Their lives were affected in multiple aspects, their social lives, intimate relationships, psychological being and the career was negatively affected. It became evident that a good encounter with healthcare but also with other people lessened the suffering of the women and improved her quality of life.

Bakgrund: Alla människor har rätt till en god sexuell hälsa, och patienter efterfrågar samtal kring sexuell hälsa. Trots detta uteblir samtal om sexuell hälsa med sjuksköterskan. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som påverkar samtal med patienter kring sexuell hälsa. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och baserades på tio resultatartiklar, där tre var av kvantitativ design och sju var av kvalitativ design. Samtliga artiklar granskades och analyserades för att säkerställa en hög vetenskaplig kvalitet. Resultat: Resultatet redovisar det som enligt sjuksköterskor påverkar samtalet kring sexuell hälsa. Dessa sammanställdes i huvudkategorierna: “Organisationen”, “Kunskap och utbildning”, “Normer, fördomar och tabu” samt “Relationen till patienten”. Samtliga kategorier är beskrivande för sjuksköterskans upplevelser av samtal om sexuell hälsa. Övergripande visade sjuksköterskorna förståelse kring att detta var ett problemområde i arbetsrollen som sjuksköterska, och önskade en förändring. Konklusion: Sjuksköterskans upplevelse av ett flertal faktorer som påverkar samtal om sexuell hälsa med patienter. Sjuksköterskorna efterfrågar förändring för att de ska kunna ge patienter bästa möjliga vård. / Background: All humans have a right to their sexual health, and patients request conversations about sexual health. Despite this, there are no conversations about sexual health with the nurse. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experience of what affects conversations with patients about sexual health. Method: A general literature study was conducted based on ten articles where three of them were quantitative and seven were qualitative. The articles were reviewed and analyzed to ensure that they were of high scientific quality. Findings: The findings represent what the nurses think are factors that have an impact on their conversations about sexual health. These findings are presented in the following categories: “The Organization”, “Knowledge and Education”, “Norms, Stereotypes and Taboo”, and “The Relationship with the Patient”. The categories represent the nurses’ experience of having conversations about sexual health. Conclusion: The nurses’ experiences of conversations about sexual health are influenced by several causes. The nurses inquire for change on this subject to be able to give their patients the best care possible.

Introduktion: Forskning har visat att det finns stora brister i undervisningen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR]. På många skolor är inte skolsköterskan involverad alls i undervisningen. Eleverna efterfrågar tidigare och bredare information om sexuell hälsa och endast var femte säger sig ha fått med sig tillräckliga kunskaper. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med sexuell hälsa i grundskolan. Metod: Studiens design var kvalitativ och data samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Tio intervjuer utfördes med skolsköterskor som arbetade i grundskolan. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Innehåll i arbetet, utmaningar som kan uppstå och förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Konklusion: Resultatet belyser att skolsköterskorna anser att sexuell hälsa är ett viktigt ämne och ett ämne som eleverna tycker är spännande. För att undervisningen och det hälsofrämjande arbetet med sexuell hälsa ska bli framgångsrikt krävs kompetens, förtroende från  eleverna, samverkan med flera professioner och organisatoriskt stöd. Skolsköterskorna önskar att bli mer delaktiga i planeringen av undervisningen. HBTQI och pornografi var exempel på områden som skolsköterskorna önskade mer utbildning inom.

Bakgrund: Unga hbtqi-personers sexualitet påverkar deras mående. Att få tala med en professionell person med hbtqi-kompetens om sin sexualitet bidrar till ett bättre välbefinnande för hbtqi-ungdomar. Alla personer ska bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett sexualitet, men trots det upplever hbtqi-personer ett varierat bemötande. Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning (UM) träffar unga hbtqi-personer på uppdrag inom sexuell och reproduktiv hälsa (SRH).Motiv: Unga hbtqi-personers välbefinnande är väl kartlagt inom forskning. Det finns en kunskapslucka kring barnmorskors arbete på ungdomsmottagning avseende hur de bemöter unga hbtqi-personer, när det handlar om SRH. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att bemöta unga hbtqi-personer på ungdomsmottagning. Metod: Kvalitativ forskningsmetod har använts. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor på ungdomsmottagningar i två regioner i norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut ordagrant. Tematisk analys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. Queerteori användes som teoretisk referensram. Resultat: De tre slutgiltiga namngivna temana var (1) Respektfullt bemötande 2.0, (2) Ungdomsmottagningen – en hbtqi-inkluderande plats och (3) Det kostar på för unga att vara normbrytare. Barnmorskor använde sig av individanpassad rådgivning med fokus på unga hbtqi-personers behov. Barnmorskor redovisade konkreta metoder för ett inkluderande bemötande. En trygg miljö på UM och hbtqi-kompetens bland barnmorskorna beskrevs. Informanterna redogjorde för sina uppfattningar om unga hbtqi-personer samt för deras utåtriktade arbete med fokus på normer kring sex och relationer. Konklusion: Barnmorskor eftersträvar att inte göra skillnad på unga personer i möten på UM. Unga personer som kommer till UM ska behandlas på lika villkor, och ett hbtqi-perspektiv eftersträvas i rådgivningen. Kliniska implikationer utgörs av att applicera det individanpassade inkluderande bemötandet, och att inte utgå från ett heteronormativt synsätt genom konkreta metoder. Uppdaterad regelbunden hbtqi-fördjupning bland barnmorskor och övriga professioner på UM samt utökad hbtqi-kompetens bland barnmorskor inom andra verksamheter bör eftersträvas som klinisk praxis.

Bakgrund: Prostatacancer är den näst vanligaste cancersjukdomen hos män. Sexuell dysfunktion är en vanlig komplikation efter prostatacancerbehandling som drabbar den sexuella hälsan. Flertalet män har frågor angående sexuell hälsa och sjuksköterskan bör därmed agera utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att belysa den sexuella hälsan bland män efter behandling av prostatacancer. Metod: Allmän litteraturstudie tillämpades för kandidatuppsatsen. Tio vetenskapliga artiklar användes i studien. Artiklarna granskades flera gånger för att sedan jämföras och analyseras genom innehållsanalys. Resultat: De framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Den första kategorin som identifierades var ”Sexuell dysfunktion och efterföljande konsekvenser”. Den andra var ”Mannens intima relationer förändrades”. Den sista kategorin som uppkom var ”Mannens behov av stöd och information”. Sexuell dysfunktion kan resultera i att män upplever en förändrad självbild och påverkat psykosocialt mående. Mannens intima relationer kan förändras. Män kan därför uppleva behov av stöd och information från sjuksköterskan. Konklusion: Den förändrade sexuella hälsan hos mannen kan ge komplexa efterföljder som kan påverka mannens psykosociala mående och relationer. Vidare forskning om mäns sexuella hälsa kan behövas för att sjuksköterskan ska kunna ge tillräcklig information och stöd efter prostatacancerbehandling. / Background: Prostate cancer is the second most common cancer disease among men. Sexual dysfunction is a common post treatment complication that affects sexual health. The majority of men have questions about sexual health and nurses should act based on person-centred approach. Purpose: To enlighten the sexual health among men post prostate cancer treatment. Method: A general literature review was applied to the bachelor´s thesis. Ten scientific articles were used during the study. The articles were reviewed several times and compared and analysed through content analysis. Results: Three categories and eight subcategories emerged. The first identified category was “Sexual Dysfunction and following consequences”. The second was “The man’s changed intimate relationships”. The last category was “The man’s need for support and information”. Sexual dysfunction can result in that men experience a change in self-image and affected psychosocial well-being. The man’s intimate relationship can change. Men may therefore need support and information from nurses. Conclusion: A change in men’s sexual health can have complex consequences that affects the man’s psychosocial well-being and relationships. Further research about men’s sexual health may be needed for the nurse to be able to provide sufficient information and support post prostate cancer treatment.