INTRODUKTION/BAKGRUND Sexualiteten är en grundläggande rättighet och central del genom livet som påverkar individens välbefinnande. Det är därav av värde att hälso- och sjukvårdspersonal inom äldrevården innehar kunskap i boendes upplevelser av sexualitet för att främja ett gott välbefinnande.  SYFTE Att studera boendes upplevelser av sexualitet inom äldrevården. METOD Litteraturöversikt med beskrivande design, baserad på tio originalartiklar med kvalitativa studier. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades genom SBU:s mall för Bedömning av studier med kvalitativ metodik och resultatanalyserades enligt Fribergs analysmodell. Kari Martinsens omvårdnadsteori utgjorde arbetets teoretiska referensram. RESULTAT Många boende inom äldrevården ser sin sexualitet som en viktigt del i livet, medan andra har lämnat det sexuella livet bakom sig. Äldrevårdens utformning, brister i kommunikation gällande sexualitet och negativa attityder hör till faktorer som begränsar det sexuella uttrycket. Fyra kategorier identifierades - Skilda upplevelser av sexualitet, Sexuell autonomi och integritet, Bristande kommunikation och kunskap samt Upplevelser av attityder från personal och andra boende - med totalt åtta subkategorier.  SLUTSATS Äldrevårdens sociala och fysiska miljö samt vårdpersonalens kunskapsbrist gällande sexualitet begränsar den boendes möjlighet till sexuella uttryck. En bredare förståelse och kunskap bör finnas hos hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna identifiera och bemöta boendes sexuella behov. / INTRODUCTION/BACKGROUND Sexuality is a fundamental right and central part throughout life that affects the individual's well-being. It is therefore of value that healthcare professionals within geriatric nursing homes have knowledge of residents' experiences of sexuality in nursing homes, in order to promote good well-being. AIM To examine residents’ experiences of sexuality in geriatric nursing homes.  METHOD Literature overview with descriptive design, based on ten original articles with qualitative studies. Literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality audited through SBU’s quality assessment template for qualitative methodology and analyzed according to Friberg’s analysis model. The theoretical frame of reference for the work was Kari Martinsen’s nursing theory. RESULTS Many residents in geriatric care sees their sexuality as an important part of life, while others have left their sexual life behind. The design of the nursing home, deficiencies in communication regarding sexuality and negative attitudes are among the factors that limit the sexual expression. Four categories were identified - Different experiences of sexuality, Sexual autonomy and integrity, Lack of communication and knowledge and Experience of attitudes from staff and other residents - with a total of eight subcategories. CONCLUSION The nursing home's social and physical environment as well as the care staff's lack of knowledge regarding sexuality limits the resident's opportunity for sexual expression. A broader understanding and knowledge should be available among healthcare professionals in order to be able to identify and respond to the residents sexual needs.

Bakgrund: Sexuell hälsa är viktigt för livskvaliteten och omfattar flera olika dimensioner. Sjuksköterskor har en central roll i att stödja personers sexuella behov, men hinder som obekvämlighet och brist på utbildning skapar utmaningar. Stomioperationer kan påverka både fysiskt och känslomässigt, vilket kan inverka på sexuell hälsa och relationer. Med ökad medvetenhet och stöd kan livskvaliteten hos personer med stomi förbättras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur personer med stomi upplever sexuell hälsa. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 artiklar analyserade med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, Intima utmaningar i relationer, Reducerad sexuell lust och tillfredsställelse, Att inte känna sig attraktiv och Rädsla för sexuell aktivitet vid brist på information och Stöd från vården. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att personer med stomi upplever bristande stöd och information från vården. Detta indikerar ett tydligt behov av att vården tar ett mer proaktivt tillvägagångssätt för att tillhandahålla omfattande stöd och rådgivning vad gäller sexuella utmaningar. Genom att tillhandahålla adekvat information och stöd kan sjuksköterskor spela en betydelsefull roll i att stödja personer med stomi i deras anpassning till livsförändringar, och därmed återupprättandet av sexuell hälsa.

Bakgrund: Att få cancer kan rubba den grundläggande tilliten i tillvaron. Sexuell hälsa är en viktig aspekt av individens övergripande livskvalitet och välbefinnande. Patienter med kolorektalcancer får ofta biverkningar av behandlingen som kan påverka den sexuella funktionen och deras livskvalitet.   Syfte: Att beskriva vilka sexuella problem patienter kan drabbas av efter att ha behandlats för kolorektalcancer och hur det kan påverka deras livskvalitet.    Metod: En allmän litteraturöversikt valdes som metod med vetenskapliga kvantitativa artiklar. Artikelsökningar har skett i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades för att bedöma för risk för bias med hjälp av SBU:s granskningsmallar.     Resultat: 15 artiklar inkluderades och resultatet presenteras utifrån tre teman: ”Manlig sexuell dysfunktion”, ”Kvinnlig sexuell dysfunktion” och ” Försämrad sexuell funktion och dess påverkan på livskvalitén”. Till teman ”Manlig sexuell dysfunktion” samt teman ”Kvinnlig sexuell dysfunktion” kunde tre respektive fem subteman identifieras. Samtliga studier bedömdes ha medel eller hög metodologisk kvalitet och låg risk för bias.    Slutsats: Resultaten visade att både kirurgisk och medicinsk cancerbehandling negativt påverkade patienternas sexualitet och livskvalitet. Specialistsjuksköterskor har en viktig roll att erbjuda stöd till patienter kring sexuell hälsa genom samtal.   Nyckelord: kolorectal cancer, livskvalité, sexuell dysfunktion, sexuell funktion. / Background: Getting cancer has a negative influence on life. Sexual health is an important aspect of an individual's overall quality of life and well-being. Patients with colorectal cancer often experience side effects from the treatment that may affect sexual function and their quality of life. Aim: To describe what sexual problems patients may suffer from after being treated for colorectal cancer and how it can affect their quality of life. Method: A general literature review was chosen as the method where quantitative articles were included. The searches have been made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Articles were quality reviewed for risk of bias using SBU's review templates.  Results: 15 articles were included and the results are presented based on three themes: "Male sexual dysfunction", "Female sexual dysfunction" and "Impaired sexual function and its impact on quality of life". For the themes "Male sexual dysfunction" and the themes "Female sexual dysfunction" three and five subthemes could be identified, respectively. All studies were assessed as medium or high methodological quality and low risk of bias. Conclusion: The results showed that both surgical and medical cancer treatment negatively affected the patients' sexuality and quality of life. Specialist nurses have an important role in offering support to patients about sexual health through conversation

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Behandling kan ge biverkningar som påverkar den sexuella hälsan. Sjuksköterskan har en central roll när det kommer till att främja den sexuella hälsan som är en viktig del av den allmänna hälsan och välbefinnandet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes bestående av elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ eller mixad metod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades i enlighet med Fribergs dataanalyssteg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fyra underteman. Det första huvudtemat var Kroppsliga begränsningar med tillhörande underteman Att uppleva kroppsliga besvär samt Att uppleva en förändrad kroppsbild och förlust av femininitet. Kvinnorna upplevde att behandling medförde sexuell dysfunktion, men även en förändrad kroppsbild till följd av förlust av femininitet och sexualitet. Det andra huvudtemat var Social påverkan med underteman Förändringar i den sexuella relationen och copingstrategier samt Hinder i kommunikationen med hälso-och sjukvården. Kvinnorna upplevde utmaningar i den sexuella relationen, vilket resulterade i att de utvecklade olika copingstrategier för att hantera dessa. Det fanns även hinder i kommunikationen mellan vårdgivare och kvinnorna som medförde att deras sexuella problem inte uppmärksammades. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplever fysiska, psykiska och emotionella påfrestningar till följd av nedsatt sexuell funktion samt en förändrad kroppsbild. Det leder till förändringar i den sexuella relationen och kvinnorna utvecklar copingstrategier för att dölja den asymmetriska kroppen som upplevs skamfylld. Stöd från partnern samt hälso-och sjukvården blir viktigt för att kunna hantera utmaningarna. Trots det upplever kvinnorna brist på information och kommunikation kring den sexuella hälsan från sjukvården. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. The treatment can cause side effects that affect the sexual health. The nurse has a central role when it comes to foster the sexual health which is an important part of the overall health and well-being. Aim: The aim was to describe womens’ experiences of sexual health in connection with breast cancer. Method: A literature review was conducted consisting of eleven original scientific articles using qualitative or mixed method. The articles were found in the databases Cinahl Complete and PubMed and were analyzed in accordance with Friberg’s data analysis steps. Results: The literature review resulted in two main themes and four subthemes. The first main theme was Bodily constraints with associated subthemes Experiencing bodily discomfort and Experiencing an altered body image and loss of femininity. The women felt that treatment led to sexual dysfunction, but also an altered body image as a result of loss of femininity and sexuality. The other main theme was Social influence with subthemes Changes in the sexual relationship and coping strategies and Obstacles in communication with health care. The women experienced challenges in the sexual relationship, which resulted in that they developed different coping strategies to deal with these challenges. There were also obstacles in the communication between caregivers and the women, that resulted in that their sexual problems weren’t acknowledged. Conclusions: Women with breast cancer experience physical, mental and emotional strain as a result of impaired sexual function and an altered body image. In turn, this leads to changes in the sexual relationship and the women develop coping strategies to hide the asymmetrical body that is perceived as shameful. To handle these challenges, support from partners and the health care system is very important. Despite this, women experience a lack of information and communication from the health care system regarding sexual health.

Bakgrund ​​Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i relation till sexualitet. Sexualitet omfattar olika aspekter av människors liv, inklusive könsidentitet, sexuell läggning, intimitet, reproduktion och sexuella roller. Klimakteriet utgör en naturlig del av kvinnans åldrande. Under denna period upphör kvinnans reproduktiva år och hormonella förändringar kan ge upphov till olika symtom såsom värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet. Syfte ​​Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod ​​En litteraturöversikt som baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat ​​Resultatet presenteras i tre huvudteman, En tid av förändring, ​Strategier för att genomgå klimakteriet, Vårdkontaktens betydelse. Slutsats ​​Kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet varierar. Klimakteriet ger upphov till olika symtom som påverkar sexuell lust och motivation. Faktorer som fysiska och psykologiska symtom, relationsstatus, förändrad kroppsuppfattning och självkänsla, liksom sociokulturella och religiösa sammanhang är betydelsefulla för sexuell hälsa och livskvalitet. Resultaten framhäver tydligt bristen på information och stöd från hälso- och sjukvård samt samhället.​ / Background ​​Sexual health is defined as a state of physical, mental, social, and emotional well-being in relation to sexuality. Sexuality encompasses various aspects of people's lives, including gender identity, sexual orientation, intimacy, reproduction, and sexual roles. ​Menopause is a natural part of a woman's aging process. During this period, a woman's reproductive years come to an end, and hormonal changes can lead to various symptoms such as hot flashes, night sweats, vaginal dryness, and insomnia. Aim ​​The aim was to to describe womens experiences of sexual health during menopaus. Method A literature review based on 10 scientific articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results ​​The results are presented in three main themes: A Time of Change, Strategies for Going Through Menopause, and the Importance of Healthcare Contact.​ Conclusions Women's experience of sexual health during menopause varies. Menopause gives rise to various symptoms that affect sexual desire and motivation. Factors such as physical and psychological symptoms, relationship status, altered body perception and self-esteem, as well as socio-cultural and religious contexts, are significant for sexual health and quality of life. The results clearly highlight the lack of information and support from healthcare and society.

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av ungdomars hälsa, vilken generellt sett är god men varierar på gruppnivå. Kritik har riktats mot skolans ämnesintegrerade undervisning, där elevhälsan inte görs tillräckligt delaktig. Skolsköterskor kan potentiellt stärka ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Syfte: Undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter med ungdomar. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor, och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier med underkategorier identifierades: Skolsköterskors elevcentrerade arbete: Hälsosamtalet – en försiktig ingång till SRHR. Gruppundervisning - stora variationer i omfattning och innehåll. Öppen mottagning – möjlighet för ungdomar att samtala om SRHR. Samverkan i skolan: Samverkan med lärare styrs av lärares önskemål och behov. Elevhälsoteamet – samarbete med förbättringspotential. Ungdomsmottagningen – stödfunktion med varierande samverkan. Skolsköterskors förutsättningar att arbeta med SRHR: Kunskap – grundpelare för att arbeta med området. Intresse, engagemang, känslor och värderingar påverkar arbetet. Otydliga ramverk ställer höga krav på skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med SRHR med ungdomar varierar i omfattning och innehåll. Att skapa tillitsfulla relationer och inkluderande miljöer beskrivs som framgångsfaktorer. Samverkan med lärare sker utifrån lärares behov eller på skolsköterskors initiativ, samtidigt som skolsköterskors ansvar och uppdrag upplevs otydligt. Intresse för SRHR verkar styra både omfattning av arbetet och benägenheten att söka ny kunskap. / Background: Sexual and reproductive health and rights (SRHR) is a component of adolescent health, which is generally good but varies at group level. Criticism has been directed at the school's subject-integrated teaching, where student health is not sufficiently involved. School nurses can potentially strengthen young people's sexual and reproductive health and rights. Aim: Investigate school nurses' experiences of working with sexual and reproductive health and rights with adolescents. Method: Semistructured interviews were conducted with eight school nurses, then analyzed according to qualitative content analysis. Findings: Three main categories with subcategories were identified: Student-centered work of school nurses: The health conversation – a cautious entry into SRHR. Group teaching - large variations in scope and content. Open reception - opportunity for young people to talk about SRHR. Collaboration in school: Collaboration with teachers is governed by teachers' wishes and needs. The student health team – collaboration with potential for improvement. Youth reception – support function with varying collaboration. School nurses' prerequisites for working with SRHR: Knowledge - cornerstones for working with the area. Interest, commitment, feelings and values affect the work. Unclear frameworks place high demands on school nurses. Conclusion: School nurses' experiences of working with SRHR with adolescents vary in scope and content. Creating trusting relationships and inclusive environments are described as success factors. Cooperation with teachers takes place based on teachers' needs or on the initiative of school nurses, while at the same time school nurses' responsibilities and tasks are perceived as unclear. Interest in SRHR seems to control both the scope of the work and the inclination to seek new knowledge.

No description available.

Den här studien har till syfte att utifrån maskulinitets - och identitetsteoretiska perspektiv undersöka sju yrkesverksamma behandlares och rådgivares syn på mäns utsatthet för sexuella övergrepp.  Fokus är på föreställningar om män som blir utsatta för grövre sexuella övergrepp av andra män, och som söker psykosocialt stöd för detta i vuxen ålder. De intervjuade personerna är utvalda eftersom de arbetar eller har arbetat psykosocialt på antingen offentliga sjukhusmottagningar eller icke-statliga organisationer, och i sina yrkesroller mött män utsatta för grövre sexuella övergrepp av andra män. Studien kan tänkas vara ett betydelsefullt tillskott till forskning inom socialt arbete då få svenska studier undersökt yrkesverksamma behandlares och rådgivares syn på män, och sexuella övergrepp i relation till maskulinitets- och identitetsnormer. Studiens resultat tyder på att metoder och behandlingar erbjudna män utsatta för sexuellt våld och sexuella övergrepp inte skiljer sig avsevärt mot vad som erbjuds kvinnor i motsvarande situation. Synen på män utsatta för övergrepp uppfattas bli påverkad av synen på hegemonisk maskulinitet, avvikande och genuskontraktets principer, vilket medför att mäns sexuella identitet och könsidentitet kommer i fokus på ett annat sätt än för kvinnor i motsvarande situation. Överlag betonas att psykologiska reaktioner inte verkar skilja sig beroende på kön. Män utsatta för sexuella övergrepp som söker samtalsstöd verkar möta andra frågeställningar än kvinnor och dessa verkar ha att göra med maskulinitetsnormer, våldtäktsmyter, avvikande och homofobi. Studiens resultat indikerar att intervjupersonerna har svårt att uppfatta män som offer för sexuella övergrepp med anledning av normer om genus, hegemonisk maskulinitet, sexuell självuppfattning och risken för att utsättas för negativa konsekvenser på grund av avvikande. Studien visar också på att intervjupersonerna uppfattar en ovilja och oförmåga bland män att definiera vissa sexuella erfarenheter som sexuella övergrepp. Det förklaras med att intervjupersonerna är påverkade av hegemonisk maskulinitet och är en del av upprätthållandet av genuskontraktet, samt påverkas av sin sexuella självuppfattning. Emellertid dras slutsatsen att intervjupersonerna har en användbar förförståelse om maskulinitetsnormers påverkan som kan vara hjälpsamma i processen att definiera sexuella erfarenheter som eventuella sexuella övergrepp. / The aim of this study is to form a masculinity and identity theoretical perspective from investigating counselors' views of male clients exposed to severe sexual assault. The focus is mainly on men that have been exposed to severe sexual assault by other men during adulthood. To investigate this, seven counselors have been interviewed about their views and experiences of males undergoing psychosocial treatments due to them being sexually assaulted by other men. The interviewed counselors work or have worked at either public hospitals or non-governmental organizations. To relate their views of sexual assault and masculinity norms might be of great value to social work since few Swedish studies highlight counselors’ views on masculinity, identity norms and men exposed to sexual assaults. The result of the study shows that the methods used on and treatments offered to men seeking counseling due to sexual assault do not differ substantially from those extended to women. In general, the counselors convey that men's psychological responses seem to be similar no matter what their gender identity. Males exposed to sexual assault who seek counseling appear to face different issues from women due to masculinity norms, rape myths, perceived deviation and homophobia. The result derived from the counselor interviews, indicate that they and their male clients find it difficult to consider men as victims of sexual assaults due to gender norms, hegemonic masculinity, sexual self-perception, and the risk of negative consequences of deviance. The outcome of the study also shows that the counselors comprehend that men exposed to sexual assault show a reluctance and inability to designate these sexual experiences as such. This might be explained by the fact that these males (and indeed their counselors) are affected by hegemonic masculinity, sexual self-perception, and are a part of the maintenance of the gender contract. The outcome also shows that the counselors have a useful preunderstanding of how masculinity norms might affect male clients and that the counselors’ preunderstanding sometimes is useful in the process of defining the clients’ sexual experiences as sexual assaults.

Sexual conflicts arise when there is a difference in how females and males of a species or population achieve their maximum reproductive fitness. In intralocus sexual conflicts, alleles at a given locus are exposed to conflicting, or antagonistic, selection pressures. Based on a Genome-wide association study on sexually antagonistic genes in Drosophila melanogaster (fruit flies), the aim of this study was to investigate whether the candidate gene CG3598 exhibits sexually antagonistic effects on fitness between the 2 identified alleles of the gene. The study was performed on females from a Canton-S population of D. melanogaster who, by genetic manipulation through CRISPR Cas9, carried one of the 2 alleles of the CG3598. 6 excision lines of females had allele 1 and 5 excision lines had allele 2. The females were mated with "wild type" males from a Canton-S population in mediums prepared with about 6 mg of live dry yeast, after which the females were moved to separate mediums to lay their eggs. After 12 days, the adult offspring were counted and statistical calculations were performed on the average number of offspring per female for each line and allele. An Independent sample t-test showed that the females’ average fecundity did not differ between alleles (p = 0.059) and a Nested ANOVA analysis indicated that the average fecundity for each line within each allele differed (p = 0.023). Due to the fact that similar studies have found the same result, it may be necessary to investigate and possibly change the experimental design of the method to enable competition between females with different genetic conditions in order to observe a difference in fertility based on the females' ability to compete. / Sexuella konflikter uppstår när det finns en skillnad i hur honor och hanar i en art eller population uppnår sin maximala reproduktiva fitness. Vid intralocus sexuella konflikter utsätts alleler vid ett givet locus för motstridiga, eller antagonistiska, selektionstryck. Baserat på en Genome-wide association study om sexuellt antagonistiska gener hos Drosophila melanogaster (bananflugor) syftade denna studie till att undersöka huruvida genkandidaten CG3598 uppvisar sexuellt antagonistiska effekter på fitness mellan de 2 identifierade allelerna av genen. Undersökningen utfördes på honor från en CantonS-population av D. melanogaster som genom genmodifiering av CRISPR Cas9 bar en av de olika alleler av genen CG3598. 6 linjer av honor bar allel 1 och 5 linjer bar allel 2. Honorna parades med ”wild type”-hanar från en CantonS-population i rör preparerade med ca 6 mg levande torrjäst, varpå honorna förflyttades till separata rör för att lägga sina ägg. Efter 12 dagar räknades de vuxna avkommorna och statistiska beräkningar utfördes på det genomsnittliga antalet avkommor per hona för respektive linje och allel. Ett oberoende t-test visade att honornas genomsnittliga fekunditet inte skiljde sig mellan alleler (p=0,059) och en Nested ANOVA-analys indikerade att genomsnittlig fekunditet för varje linje inom respektive allel skiljde sig (p=0,023). Då även liknande studier funnit samma resultat kan det vara nödvändig att studera och eventuellt förändra den experimentella designen av metoden för att möjliggöra konkurrens mellan honor med olika genetiska förutsättningar för att kunna observera en skillnad i fekunditet baserat på honornas förmåga att konkurrera.

Bakgrund: Bröstcancer är ett folkhälsoproblem som i Sverige drabbar cirka 9000 kvinnor årligen. Mastektomi är en behandling mot bröstcancer som orsakar stress, sorg och ångest vilket kan leda till en negativ självbild och minskad livskvalitet. Sexuell hälsa har betydelse på kvinnors generella livskvalitet och bör uppmärksammas. Syfte: Syftet var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor som har genomgått mastektomi efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie med en induktiv ansats, där fem artiklar var kvalitativa och sex var kvantitativa. Resultat: Tre kategorier identifierades: Kroppsuppfattningens betydelse för sexuell hälsa efter mastektomi, värdet av en förtroendefull intim relation för att återfå och bibehålla sexuell hälsa efter mastektomi och betydelsen av stöd för återhämtning från sexuell ohälsa efter mastektomi. Kvinnor som genomfört en mastektomi upplevde sexuell ohälsa i förhållande till en förändrad kroppsbild. Minskad vaginal lubrikation, smärta vid samlag och minskad sexuell lust var några av flertal problem som kvinnorna upplevde. Stöd från anhöriga och vården var väsentligt för en snabbare återhämtning. Konklusion: Kvinnor upplevde att kroppen förändrades, vilket leder till sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa. Kvinnorna behövde ensamtid för återhämtning samtidigt som stödet från anhöriga var avgörande för läkningsprocessen. Forskning och kunskap kring sexuell ohälsa är bristande och bör uppmärksammas av hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Breast cancer is a public health problem that in Sweden affects approximately 9,000 women annually. Mastectomy is a treatment for breast cancer that causes stress, sadness and anxiety, which can lead to a negative self-image and reduced quality of life. Sexual health has meaning on women’s general quality of lifeand should be paid attention to. Aim: The aim was to shed light on the sexual health of women who have undergone mastectomy after a breast cancer diagnosis. Method: A literature study with an inductive approach, where five articles were qualitative andsix were quantitative. Results: Three categories were identified: The meaning of body image for sexual health after mastectomy, the value of a trustful intimate relationship to regain and maintain sexual health after a mastectomy and the importance of support for recovery from sexual ill- health after a mastectomy. Women who underwent a mastectomy experienced sexual discomfort in relation to a changed body image. Decreased vaginal lubrication, pain during intercourse and decreased sexual desire are some of many problems the women experienced. Support from relatives and care was felt to be essential for a faster healing process. Conclusion: Women experienced that the body changes in connection with mastectomy, which leads to sexual dysfunction and sexual illness. The women need time alone to recover, while the support of relatives is crucial in the healing process. Research and knowledge about sexual ill-health is lacking and should be paid attention to by healthcare professionals.