Syftet med min undersökning har varit att söka förståelse och förklaringar till hur samarbetet mellan förskola, grundskola förskoleklass – åk 5 och socialtjänst fungerar i Skellefteå kommun. En del i undersökningen har även varit att få kännedom om hur pedagogernas kunskap ser ut kring barn som far illa, orosanmälningar, anmälningsskyldighet, våld mot barn och vilka signaler barn som blir utsatta för våld kan uppvisa. Eftersom ambitionen var att skildra hur realiteten ser ut i Skellefteå kommun valde jag en kvantitativ forskningsmetod, genom att distribuera webenkäter till de olika verksamheterna. På detta sätt ansåg jag att möjligheten fanns att uppbringa tillräckligt många respondenter och därmed tillhandhålla en bred och genuin bild av vad verksamheternas anställda tycker. Information och enkäter har skickats ut via verksamheternas chefer. Bakgrunden till att jag valde att göra denna undersökning var att jag via egen erfarenhet uppfattat att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamheterna. Och även brister i relevant kunskap hos pedagogerna kring dessa ämnen. När jag sedan började söka tidigare forskning och kunskap kring hur omständigheterna såg ut fann jag tämligen snabbt belägg för att avsaknad av samarbete och kunskap förefaller resultera i att barn i behov av stöd och hjälp faller mellan stolarna. Mina resultat visar att detta även till stor del gäller i Skellefteå kommun. Resultatet visar på att alla tre verksamheterna upplever brister i samarbetet dem emellan och samtidigt framhävs en önskan om förändringar till en starkare samverkan. Resultaten belyser också den avsaknaden av kunskap som pedagogerna känner kring de områden jag ämnade att undersöka. Och att denna kunskapsbrist leder till osäkerhet och hinder i bedömningar kring barn som man misstänker far illa. I den avslutande analysen och diskussionen presenterar jag förslag på åtgärder som kan utföras på väg mot ett mer solitt samarbete och mer delad kunskap hos verksamheterna.

Syftet med studien var att nå ökad kunskap för hur förskolepersonal kan upptäcka att barn far illa och hur de i samarbete med socialtjänsten kan agera vid sådan misstanke. Studiens två första frågeställningar undersökte vilka signaler förskolepedagoger uppmärksamade och hur de hanterade situationer där barn misstänktes fara illa. De andra två frågeställningarna innefattade vilka skyldigheter och det samarbete förskolepersonal och socialtjänst hade gentemot varandra och barn som misstänktes fara illa. I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer med tre olika yrkesgrupper; förskolepedagoger, förskolechefer och socialsekreterare. Resultaten i studien visade att barn kan uppvisa en mängd olika tecken på att de far illa, där plötsliga beteendeförändringar var det vanligaste tecknet som väckte misstanke. Vid oro för ett barn ändrade inte förskolepersonalen sitt förhållningssätt till barnet, däremot fanns det en risk att inställningen till föräldrarna förändrades. Det framkom även att förskolepersonalen ansåg att de har fullständig anmälningsskyldighet, men deras erfarenheter kring anmälningsskyldigheten och samarbetet med socialtjänsten varierade.

AbstractTitel: Varför är det ingen som reagerar? En studie om vilken kunskap förskolelärare har om barns tecken på sexuella övergrepp. Why does nobody take notice?A study about what preschoolteachers know about childrens signs of sexual abuseFörfattare: Heléne Mårtensson och Katharina Rosengren, Lärarutbildningen Malmö högskola 2007Syftet med detta arbete har varit att kartlägga förskolepedagogers kunskap i att tyda tecken på sexuella övergrepp. För att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågor har vi genomfört kvalitativa intervjuer i två olika kommuner. Frågeställningen vi utgick ifrån var: Vilken kunskap har pedagoger i förskolan om sexuellt utsatta barn?, Hur kan de tyda signaler hos de sexuellt utsatta barnen?, Finns det någon handlingsplan i förskoleverksamheten som tar upp frågan om hanterandet av barn som utsatts för sexuella övergrepp?Resultatet av intervjuerna visar att erfarenheten av att anmäla sexuella övergrepp är liten mycket beroende på en okunskap om vilka signaler man ska vara observant på. Pedagogerna har inte fått och heller inte begärt någon fortbildning i ämnet och många vittnade om att det fanns andra ämnen som kändes mer aktuella. Att vi valde den titel som vi gjorde på vårt examensarbete hänger samman med att just denna fras återkommer regelbundet i de skönlitterära och självbiografiska böcker vi läst och som är skrivna av författare som varit utsatta för sexuella övergrepp som barn. De undrade ständigt varför det inte var någon som reagerade på de signaler de tyckte sig sända ut.Slutsatserna vi kom fram till blev att förskolepedagoger har ingen eller liten kunskap om hur de ska tyda utsatta barns signaler och att utbildning i ämnet inte bör ligga i grundutbildningarna på grund av den redan omfattande utbildningsplanen. Vi anser därför att det borde åligga kommunerna att utbilda personal kontinuerligt. Vi hoppas att vi med detta arbete kan så ett frö hos någon pedagog att begära fortbildning eller att ta reda på fakta på egen hand.Nyckelord: barn, förskola, sexuella övergrepp, signaler

Barn är beroende av föräldrar eller andra vårdnadshavare för att må bra både psykiskt och fysiskt och att för att kunna utvecklas. De barn som inte får sina anknytningsbehov besvarade kan utveckla en otrygg anknytning. Vilket kan leda till stora svårigheter för barnen. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnets grundläggande behov uppfylls. Men alla barn har inte föräldrar som tillgodoser dessa behov. Hur plågsamt det än är så måste alla personer som arbetar med barn inse att en del barn är utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, vanvård eller försummelse och ha den kompentensen att anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Föreliggande studie undersökte N= 35 (N=45 med bort fall på N=10) förskolepedagoger via en enkätundersökning. Syftet med studien var att skapa kunskap om faktorer som kunde påverka genomförandet av anmälningsskyldigheten för barn som far illa. Vilka kunskaper och erfarenheter har förskolepedagogerna om anmälningsplikten? Faktorer som enligt förskolepedagogerna kan underlätta respektive försvåra genomförandet av anmälningsplikten? Undersökningen visade att 40 procent av deltagarna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap om anmälningsskyldigheten. Och 63 % av deltagarna uppgav att de har misstänkt att ett barn fart illa, hela 18 procent av dessa anmälde inte detta vidare till socialtjänsten. Den främsta anledningen till detta var enligt deltagarna en rädsla i att fatta fel beslut. Deltagarna efterfrågade en lättillgänglig handlingsplan samt ett ökat samarbete med socialtjänsten. Förslag på att angripa bristerna i att anmälningsskyldigheten efterföljs kan vara att: 1. Mer information och utbildning till pedagogerna. 2. En tydlig handlingsplan med rutiner vid en anmälan. 3. En ökat samarbete med socialtjänsten.

Förvärvad goodwill är en immateriell tillgång som uppstår vid ett rörelseförvärv, i redovisningen hos det förvärvande företaget. Detta om köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Denna tillgång får redovisas i balansräkningen, enligt både K3 och IFRS. Historiskt sett har det varit en stor variation mellan länder angående redovisningen, och även kring hur goodwill hanteras. Det återstår fortfarande skillnader mellan nationella och internationella regelverk, angående goodwillpostens värdeminskning. Större svenska onoterade företag kan välja att redovisa enligt antingen K3 eller IFRS, och dessa regelverk har olika värdeminskningsmetoder för tillgången; avskrivning kontra nedskrivning. I detta arbete undersöks hur dessa metoder skiljer sig åt. Värdeminskningens påverkan på företagets rapporter undersöks också. Dessa rapporter, i sin tur, utgör en del av investerarnas beslutsunderlag. Arbetet undersöker även de eventuella signaler som företaget sänder ut i samband med redovisningen kring goodwillposten. Egenkonstruerade typfall har skapats för att påvisa regelverkens skillnader. Dessa typfall har applicerats på ett fiktivt företag, vars omsättning och kostnader hålls konstanta, för att tydliggöra värdeminskningsmetodernas påverkan. Det fiktiva företaget, och konsekvenserna av metoderna, har observerats under fem år. Utifrån företagets finansiella rapporter kan aktuella nyckeltal beräknas. Med hjälp av signalteori, de båda regelverken, de konstruerade typfallen samt framräknade nyckeltal kan en analys genomföras för att bedöma vilka signaler hanteringen av goodwill sänder ut till investerarna. Resultatet av denna studie visar att regelverkens olika metoder, för hanteringen av goodwillpostens värdeminskning, skiljer sig kraftigt åt. K3:s metod kan uppfattas som en enklare strategi, medan IFRS:s metod är betydligt mer komplicerad och kräver mer från företaget i form av tid, kapital och resurser. Vidare illustrerar studien påverkningarna som värdeminskningsmetoderna medför, både på de finansiella rapporterna och på företagets nyckeltal. Det här, i sin tur, leder till att investerarna, givet det regelverk som företaget följer, får tillgång till skiftande mängd information som även kan vara av varierande kvalitet.

<p>Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant. Syftet med uppsatsen är således att undersöka skillnader mellan vuxna lärares språkbruk på Facebook och ungdomars språkbruk på LunarStorm. Undersökningen fokuserar på talspråkstendenser och avvikelser från standardspråket och innebär också en jämförelse mellan vuxnas (lärare) och ungdomars språkbruk på nätet. Syftet är också att se vad detta har för betydelse för undervisningen i skolan. Jag har undersökt 44 inlägg, varav hälften från varje community, utifrån tre kategorier: talspråkstendenser, olika typer av stavning och extralingvistiska signaler. Jag höll också en samtalsliknande intervju med två flitiga användare av LunarStorm för att se om resultatet kunde stödja de farhågor som idag debatteras angående ungdomars internetanvändning och språkbruket där. Farhågorna handlar om pedofili på nätet, en råare ton och att standardskriftspråket skulle vara hotat. Resultatet visar på stora skillnader i språkbruket på Facebook och LunarStorm vilket kan ha viss betydelse för undervisningen i skolan. Det visar också att farhågorna för barns och ungdomars språkbruk inte står i proportion till verkligheten eftersom resultatet tyder på att chattspråket (precis som annat språk) förändras med tiden, med åldern och med de erfarenheter som till exempel en högre utbildning ger.</p>

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten för de små företagen i Sverige avskaffad vilket innebär att småföretagare idag har valmöjlighet för frivillig revision. Den främsta anledningen till att slopa revisionsplikten var att revisionen är en onödig, tidskrävande och kostsam aktivitet för småföretag. Många företag som berördes av reformen använde sig av den valmöjligheten vilket medför att 60 procent av småföretag i nuläget har valt bort revision. Dock finns det fortfarande 40 procent som finner att revisionen tillför en nytta och betraktar den som en viktig del av verksamheten. Detta tyder på att företag har delade åsikter om revisionens betydelse och värde och därmed olika benägenhet att välja att genomgå revision. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur revision och småföretagens beslut att behålla revision skapar mening och undersöka bakomliggande meningsskapandefaktorer till valet att fortsätta att ha revision. Metod: Studien har baserats på en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningsobjekten utgjordes av sex småföretag inom byggbranschen belägna i Västra Götaland och Jönköpings län. Sex semistrukturerade besöksintervjuer med företagsägare genomfördes för att undersöka fenomenet. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån analysmodellen för att kunna besvara studiens problemformulering. Slutsats: Respondenterna har en positiv attityd till revision och har olika anledningar till att behålla den. Främsta anledningarna att välja revision är egen trygghet och strävan efter att förvalta verksamheten lagenligt. Vi finner att resultatet visar att revision är en meningsskapande aktivitet som leder till att företaget behåller den och därmed skapar mening med sitt val. Företagen skapar mening med sitt val genom att sända positiva signaler till omgivningen och därmed differentierar sig och skapar en identitet. Tidigare erfarenheter är den främsta meningsskapande faktorn som påverkar beslutsfattande som i sin tur leder till att meningen skapas både retrospektivt och prospektivt. / Background: Since 2010 the provision of statutory audit for small enterprises has been abolished in Sweden. In accordance with this new legislation micro entrepreneur now have the choice for voluntary audit. The main reason behind the abolishment of statutory audit was that auditing as an activity was unnecessary, an administrative burden and a financial cost burden to small enterprises. Many of Swedish enterprises that were affected by the reform of statutory audit exemption used this option of choice, currently it has resulted in that 60 percent of small enterprises have chosen not to have audits. This means that 40 percent of enterprises who still keep their audit find benefits of being audited and view it as an important part of business. This indicates that the enterprises have different opinions about the audit’s importance and value, and thus different tendency to choose to undergo a voluntary audit. Purpose: This study aims to have an increased understanding of how audits and micro entrepreneurs' decision of keeping audits makes sense and to examine the underlying factors of making sense for choosing to continue to have an audit. Methods: This study has a qualitative research method. The respondents of the survey consisted of sex small enterprises in the construction industry, seated in Västra Götaland and Jönköpings County (län). To explore the phenomenon of the study, semi-structured interviews were carried out with owners of six small enterprises. The empirical data was then analysed from our analysis model to answer the study’s research question. Conclusions: The respondents have a positive attitude to audits and have different reasons to keep it. The main reasons behind the choice to continue with audits, are own security and the aim to conduct legal business. We find that the results show that audit is a sense making activity which results in why enterprises keep it, and therefore making sense with their choice of audit. Enterprises make sense of their choice by sending positive signals to environment, and therefore differentiate themselves and make identity. Previous experience is the main factor of sense making which affects the decision-making which in turn leads to that meaning is both retrospective and prospective.

Utdelning har sedan tidigt 1600-tal använts av företag som ett verktyg att ge dessinvesterare avkastning för deras investering, vilket än idag är utdelningens huvudsakligafunktion. Vedertagna teorier har dock ifrågasatt företagsledningars motiv till att betalautdelningar, och menar att de kan användas som ett verktyg att signalera om företagetsframtid, något som till viss del fått stöd i tidigare forskning. Däremot har tidigare studierej varit eniga gällande de slutsatser som framtagits, trots att deras undersökningsmetodvarit densamma. Somliga studier har alltså kommit fram till att utdelningar skickarsignaler om ett företags kortsiktigt framtida lönsamhet, upp till ett års tid, medan andrastudier ej funnit något samband alls. De tidigare studier som presenterats är utfördamestadels utfört på de geografiska marknaderna Nordamerika och Östra delar av Asien,i länder som USA, Japan och Sydkorea. Problemområdet har däremot ej tidigare studeratsi det svenska eller nordiska förhållanden, där ägarkoncentration och utdelningsfrekvenstenderar att vara annorlunda. Från denna bakgrund har följande problemformuleringtagits fram: Finns det ett samband mellan en förändring av utdelning per aktie och framtidalönsamhet, bland företag listade på svenska aktiemarknaden? Den här studien är baserad på en regressionsanalys av ett datamaterial inhämtat från OMXStockholm. För att undersöka sambandet mellan förändrad utdelningsnivå och framtidalönsamhet på den svenska marknaden. Om utdelningsförändringar har ettinformationsvärde gällande lönsamhet är detta i högsta grad intressant ur investeraressynvinkel. Detta medför att utdelning kan ha en betydande roll i beslutsfattandet kringpotentiella investeringar. Vidare har författarna antagit en deduktiv forskningsansatsbaserat på en kvantitativ studie där 183 företag undersökts i upp till femton år, vilketbildat grunden studiens datamaterial som behandlades vidare i Microsoft Excel, där ävenberäkningar av studiens deskriptiva statistik utfördes. Därefter genomfördes statistiskatester i programmet Stata. Resultatet i denna studien visade att en ökad utdelning, på kort sikt tenderar att följas aven ökad lönsamhet, för att två år efter utdelningsförändringen övergå till en negativlönsamhetsförändring. De negativa utdelningsförändringarna var däremot barasignifikanta på ett års sikt, där de följs av en minskad lönsamhet. Att ett företag initieraren utdelning, har dock inget signifikant samband med framtida lönsamheten. När dedäremot upphör att ge utdelning, så finns ett svagt samband på ett års sikt med enminskande lönsamhet. Detta innebär att studien funnit stöd för signalteorin sompresenteras i studien, och att utdelningsförändringar skickar signaler som kan minskainformationsasymmetrin mellan investerare och företagsledning.

I dagens århundrade har vi gjort stora framsteg inom tekniken. Baudrillard (2001) menar att vi idag har gått från en typografisk generation till en elektrisk generation. De innebär att idag har vi gått ifrån att läsa böcker eller lyssna på radio och istället övergått till att kommunicera via videorepresenationer eller sociala media (Baudrillard &amp; Genosko, 2001). Dessa tekniska redskap har således börjat användas under vårt vardagsliv samt hos olika företag. Denna typ av tekniska metod används främst inom rekryteringsprocessen hos företag, där man expanderar sin sökning efter kandidater från en lokal nivå till en internationell nivå. Detta blir genomförbar med hjälp av Skype intervjuer (videointervju) som ger företagen möjligheten att intervjua distanserade kandidater. Men enligt Collins (2015) integrationsritual är den fysiska närvaron kritisk i en grupp och om detta avviks riskeras det att negativa påföljder uppstår, som kan förstöra för gruppen. Syftet med denna uppsats var att undersöka detta fenomen och se vad rekryterare har för upplevelser av videointervju samt om de anser att detta kan påverkas deras omdöme av kandidaten. Vid datainsamlingen användes sex semi strukturerade intervjuer för att besvara syftet. Resultatet av det blev att respondenterna ansåg att en indirekt påverkan skedde på grund av olika tekniska störningar, som fördröjning, synkronisering eller uppkopplingsproblem. De upplevde även att kandidaterna behövde anstränga sig mer under en videointervju, på grund av att det första intrycket och de icke-verbala signalerna blev avvikande. Men de angav även att de förhåller sig till de olika metoderna och byter intervjuteknik för att få en effektiv intervju som möjligt. / In today's century, we have made great advances in technology. Baudrillard (2001) believes that today we have gone from a typographic generation to an electrical generation. They mean that today we have gone from reading books or listening to the radio and instead switched to communication thorough video representations or social media (Baudrillard &amp; Genosko, 2001). These technical tools have thus begun to be used in our daily life as well as in different companies. This type of technical method is used primarily in the recruitment process of companies, where they expand their search for candidates from a local level to an international level. This becomes feasible using Skype interviews (video interviews) that allow companies to interview distant candidates. However, according to Collins (2015) integration ritual, physical presence is critical in a group, and if this deviate, negative threats may arise that may destroy the group. The purpose of this paper was to investigate this phenomenon and see what recruiters have for experiences of video interviews and if they consider this to be influenced by their judgment of the candidate. At the data collection, six semi-structured interviews were used to answer the purpose. The result was that the respondents felt that an indirect impact was due to various technical interruptions, such as delay, synchronization or connectivity issues. They also felt that the candidates needed more effort during a video interview because of that the first impression and the nonverbal signals were absent. But they also stated that they relate to the different methods and change interview techniques to get an effective interview as possible.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant. Syftet med uppsatsen är således att undersöka skillnader mellan vuxna lärares språkbruk på Facebook och ungdomars språkbruk på LunarStorm. Undersökningen fokuserar på talspråkstendenser och avvikelser från standardspråket och innebär också en jämförelse mellan vuxnas (lärare) och ungdomars språkbruk på nätet. Syftet är också att se vad detta har för betydelse för undervisningen i skolan. Jag har undersökt 44 inlägg, varav hälften från varje community, utifrån tre kategorier: talspråkstendenser, olika typer av stavning och extralingvistiska signaler. Jag höll också en samtalsliknande intervju med två flitiga användare av LunarStorm för att se om resultatet kunde stödja de farhågor som idag debatteras angående ungdomars internetanvändning och språkbruket där. Farhågorna handlar om pedofili på nätet, en råare ton och att standardskriftspråket skulle vara hotat. Resultatet visar på stora skillnader i språkbruket på Facebook och LunarStorm vilket kan ha viss betydelse för undervisningen i skolan. Det visar också att farhågorna för barns och ungdomars språkbruk inte står i proportion till verkligheten eftersom resultatet tyder på att chattspråket (precis som annat språk) förändras med tiden, med åldern och med de erfarenheter som till exempel en högre utbildning ger.