Syftet med denna studie var att undersöka hur en socionomstudent kan förbereda sig på ett arbetsliv som kräver mer praktisk övning än vad socionomutbildningen kan erbjuda och därmed känna mer kontroll över de praktiska delarna av arbetet. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts tillsammans med en abduktiv ansats. Sex enskilda intervjuer har genomförts med fyra yrkesverksamma handledare för socionomstudenter samt två yrkesverksamma chefer till socionomer. Resultatet har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och genomsyrats av de teoretiska perspektiven situerat lärande, ett lärande i samspel med andra människor, och praktiska kunskapens teori, hur kunskap blir en del av en människa. Resultatet visade att det inte är särskilt viktigt var studenten har haft sin praktik trots att olika kommuner har olika arbetssätt, utan det centrala för att vara förberedd inför arbetslivet handlar om mängden samtal studenten får träna på. Resultatet visade också att arbetsmängden samt svårighetsgraden på fallen under introduktionen för nyexaminerade socionomer, är för höga. Till sist visade resultatet att studenten kan förbereda sig på arbetslivet utöver socionomutbildningen genom att arbeta extra, antingen inom eller utanför socialt arbete. Studenten kan också reflektera över sina personliga egenskaper och färdigheter eftersom den behöver både ge och få stöd från arbetskollegor för att klara av arbetet.

Den här studiens frågeställningar väcktes under ett förändringsarbete på en förskola.Pedagogerna uppmanades att arbeta Reggio Emilia inspirerat och det lades ner mycket energi på att skapa inspirerande och utmanande lärmiljöer. Lärmiljöerna skulle fördelas i förskolans byggnad. Barnen skulle själva få välja vilken lärmiljö de ville vara i under dagen. Det uppstod en konflikt om hur de vuxna skulle organisera arbetet i den pedagogiska miljön med barnen.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogers förhållningssätt på några Reggio Emilia inspirerade förskolor, samt hur pedagoger upplever att de här delarna påverkar barnen. Syftet är även att undersöka hur pedagogerna i de Reggio Emilia inspirerade förskolorna organiserar arbetet med barnen och hur organisationen påverkar barnens möjligheter till att lära och utvecklas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:• Hur är verksamheten organiserad och vilken betydelse har det för barns lärande och utveckling?•Vilken betydelse har den fysiska miljön för barns utveckling och lärande?•Vilken betydelse har förhållningssätt och socialt klimat för barns lärande och utveckling?•Vilken betydelse har dessa olika aspekter i relation till barn med särskilda rättigheter?TeoriStudien utgår från en interaktionistisk teoriram med utgångspunkt i sociokulturella teorier.MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Deltagande aktörer har varit pedagoger på fem olika förskolor. Intervjuerna spelades in på Ipad och transkriberades därefter. Sedan gjordes en kvalitativ analys av den insamlade empirin.ResultatDen här studien visar att pedagogerna har prövat att arbeta med en organisation där förskolans lärmiljöer funnits tillgängliga för alla barn samtidigt, med öppna dörrar och utan gruppindelningar. Barnen och pedagogerna blev stressade av den öppna miljön. Många barn hade svårt att komma till ro. De vuxna upplevde att de inte visste vad barnen gjorde. Nu har pedagogerna ambitionen att skapa en social miljö som passar alla barn genom att dela barnen i mindre grupper, med färre barn i de grupper där de barn som Sandberg (2009) benämner som barn i gråzonen befinner sig. När barnen är indelade i grupper är det lättare att följa deras utveckling och lärande. Det har betydelse för klimatet i barngruppen var de vuxna befinner sig. På förskolorna arbetar barnen och pedagogerna med ett gemensamt tema eller projekt. Pedagogerna värnar om barnens interaktioner och skapar förutsättningar för att barnen ska få möjlighet att ta hjälp av de medierande redskapen språket och artefakterna i sin väg mot nästa utvecklingszon. Resultatet visar också att det finns en flexibilitet i lärmiljöerna. Dessa ändras efter barnens önskemål och behov. Nya redskap, artefakter, tillförs och andra tas bort. Placeringen av lärmiljöerna baseras på var det är mest praktiskt lämpligt. Det finns en kunskap om att lärandet är situerat, att det händer olika saker i individen beroende på vilken miljö hon befinner sig i och i vilket sammanhang. De barn som betraktas vara i vad som ibland benämns som gråzonen är tvåspråkiga barn, barn med språksvårigheter, tysta barn, samt oroliga och stressade barn. Barn som är tysta och inte kräver uppmärksamhet blir osynliga i stora barngrupper. I arbetet med de tvåspråkiga barnen använder man sig mycket av vad som Strandberg (2014) kallar ”den fiffige kompisen”. Resultatet visar på att pedagogernas kunskaper om barns utveckling och lärande, samt deras förmåga att omsätta den i praktiken är en avgörande faktor för hur den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogernas förhållningssätt i förskolorna ser ut. ImplikationerResultatet ger implikationen om hur betydelsefull specialpedagogens roll är i olika former av enskilda samtal och samtal i grupp där det ges tillfällen till handledning och reflektion. Det ger även indikationer om vikten av specialpedagogens roll i den pedagogiska kartläggningen av förskolans fysiska och sociala miljö för att finna optimala förutsättningar för alla barn att lära och utvecklas.Innebörden i resultatet visar dessutom på värdet av att tänka långsiktigt och att bygga en stabil grund vid ett förändringsarbete där specialpedagogen spelar en signifikant roll.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande. Resultatet av arbetet är sålunda en undervisningsmetod och lektionsförslag som kan användas direkt av lärare i fältet. Lektionsförsöket visar att elevernas attityd till undervisningsmetoden är positiv och att det är möjligt att dela in eleverna i de olika verksamhetsformerna ovan.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap som kan utveckla räddningstjänstens arbetsplatslärande. Studien är en kvalitativ fallstudie med en ontologisk ståndpunkt som kan beskrivas som konstruktivistisk. Forskningsprocessen involverar kvalitativa intervjuer av fyra chefer på strategisk ledningsnivå, och fyra fokusgruppdiskussioner med fyra skift (arbetsgrupper) på en brandstation. Datamaterialet har därefter bearbetats med stöd av tematisk analys. Studien frågeställningar avser att besvara hur brandstationens lärande kan beskrivas och förstås utifrån chefernas ledningsperspektiv, respektive skiftens medarbetarperspektiv. I resultatet framgår att både chefer och skift behöver förhålla sig till samhälleliga förväntningar, lagstiftning och politiskt utformade krav och riktlinjer. Samtidigt som det framkommer att en stor del av brandstationens lärande sker i samband med brandmännens vardagliga yrkespraktik. Brandstationens arbetsplatslärande främjas å ena sidan av brandmännens gemenskap, drivkraft och yrkesstolthet. Samtidigt som skiftens starka samhörigheten å andra sidan riskerar att bidra till att fastna i etablerade rutiner och tankemönster. Vidare framkommer att chefer på ledningsnivå betraktar brandstationens förebyggande arbetet som central för att organisationens ska kunna möta upp mot politiskt utformade krav och förväntningar. Till skillnad från gruppchefernas och brandmännens utsagor som främst lyfter fram det operativa arbetet i relation till skiftens yrkespraktik. Sammantaget pekar resultatet på att det finns motsättningar mellan ledningsperspektiv och medarbetarperspektiv på brandstationens lärande. Fallstudiens synliggörande av dessa motsättningar betraktas som betydelsefulla för att organisera formella läraktiviteter och skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande i vardagen, men kan även ses i ljuset av rekryteringsutmaningar inom räddningstjänsten. / The purpose of this study is to contribute knowledge that can develop the workplace learning of the rescue service. The study is a qualitative case study with an ontological standpoint that can be described as constructivist. The research process involves qualitative interviews of four managers at strategic management level, and four focus group discussions with four shifts (work groups) at a fire station. The data material has then been processed with the support of thematic analysis. The study's questions aim to answer how the fire station's learning can be described and understood based on the managers' management perspective, and the shift's employee perspective. The results show that the fire station's surrounding external context what is seen as relevant knowledge, processes, activities that largely is derives from legislation and politically designed requirements and guidelines. At the same time, it appears that a large part of the fire station's learning takes place in connection with the firefighters' everyday professional practice. The fire station's workplace learning is promoted on the one hand by the employees' community, drive, and professional pride. At the same time, on the other hand, the strong cohesion in the shift’s risks contributing to getting stuck in established routines and thought patterns. Furthermore, it appears that managers at management level regard the fire station's preventive work as central to the organisation's ability to meet politically shaped demands and expectations. In contrast to the group managers' and firefighters' statements, which primarily highlight the operative work in relation to the professional practice of the shifts. Overall, the results indicate that there are contradictions between strategic management orientation and the employees' perspective on the fire station's learning. The case study's visibility of these contradictions is considered significant for organizing formal learning activities and creating good conditions for workplace learning in everyday life but can also be seen in the light of recruitment issues within the rescue service.

Syftet med denna undersökning är att analysera hur det sociala samspelet påverkar skapandeprocessen i arbetet med textila bilder. Frågan som denna studie utgår ifrån är hur det sociala samspelet påverkar skapandeprocessen i uppgiften textila bilder. Detta är en autobiografisk studie ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Empirin utgörs av minnesanteckningar, processfotografier samt ljudinspelade intervjuer utifrån metoden Stimulated Recall Interview. Analysen av empirin görs enligt metoden Tematisk Analys och resulterar i fyra huvudkategorier: Den första kategorin är Oavsiktlig påverkan som syftar till den påverkan vi har på varandras skapandeprocess utan att vara medvetna om det. Den andra kategorin är Avsiktlig påverkan som redogör för den återkoppling vi ger varandra när någon av oss behöver bolla en idé i sin skapandeprocess. Den tredje kategorin är Påverkans dilemma som beskriver hur vi hanterar dilemman vi möter när vi får en återkoppling som inte är i linje med vår inre estetiska kompass. Den sista kategorin är Självreflektion som behandlar dialogens roll och huruvida denna resulterar till reflektion och värdering kring den egna arbetsprocessen.

The aim of this study is to investigate the employee's view of the workplace's flexibility in two contexts, in the office and at home. The study has a qualitative approach based on six semi-structured interviews of employees in four different organizations. Furthermore, the employees' experience of support, routines and structures have been researched as well as the advantages and disadvantages of working in two contexts. The results indicate that all respondents appreciate the flexibility in their working life. It has contributed to a simplified everyday life that concerns private affairs such as child pickup, training, social life and a sense of freedom. However, flexible work has its challenges such as the demarcation between work and privacy becoming diffuse. Nevertheless, it is clear that the respondents value flexible workplace it feels that the opportunities weigh more than the challenges. The results also indicate that the employee's personal characteristics have a decisive factor in managing their workplace in two contexts. In accordance with Lave and Wenger's (1991) theory of context bounded learning, the context does not mean only one, it can mean several contexts. / Denna studies syfte är att studera medarbetarens syn på arbetsplatsens flexibilitet i två kontexter, på arbetsplatsen och i hemmet. Studien har en kvalitativ ansats som baseras på sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare i fyra olika organisationer där samtliga arbetar i två olika kontexter. Vidare har medarbetarnas upplevelse av stöd, rutiner och strukturer studerats samt vilka för- och nackdelar detta innebär för medarbetarna i deras organisation vid arbete på två kontexter. Resultatet visar att samtliga respondenter visar uppskattning för flexibiliteten i deras arbetsliv. Den bidragande faktorn är en förenklad vardag där privata angelägenheter såsom hämtning av barn, träning, sociala livet blir en känsla av frihet. Dock har det flexibla arbetet utmaningar som att avgränsningen mellan arbete och privatliv blir diffus. Trots detta är det tydligt att respondenterna värderar flexibelt arbetssätt då det upplever att möjligheterna väger mer än utmaningarna. Resultatet visar även att medarbetarens personliga egenskaper har en avgörande faktor för att klara av en arbetsplats med två kontexter. I enlighet med Lave och Wengers (1991) teori om kontextbundet lärande behöverinte kontexten enbart vara en utan kan innebära flera kontexter.

No description available.

The study's purpose is to describe students' experiences of help and support in mathematics. To investigate this, I adopted the questions: What does it mean, according to the students, to get "help and support in mathematics?" Are there differences in the description of help and support depending on the age of the students? What different kinds of help and support do students feel that they get from their math teachers? What different kinds of help and support would they like to have? The study is based on a qualitative method, group interviews, with three groups of students, one from each stage of primary school in one municipality in Sweden. The students were at the time of the interview in grade 3, 5 and 8. The interviews were analysed from a sociocultural perspective.   The results show that what the students primarily consider as the meaning of help and support it is to get individual support from their teacher. Students feel that other forms of help and support also are provided by teachers; such as the opportunity to work in a group with peers, and that the teachers motivate students in different ways. An example of support the students say they want to have a larger extent of is the opportunity to use a tool for understanding. Here the older students emphasize various ICT tools. / Studiens syfte är att beskriva elevers upplevelser av stöd och hjälp i matematik. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna: Vad innebär det, enligt eleverna, att få ”stöd och hjälp i matematikämnet”? Finns det skillnader i beskrivningen av ”stöd och hjälp” beroende av elevernas ålder? Vilka olika sorters stöd och hjälp upplever eleverna att de får av sina matematiklärare? Vilka olika sorters stöd och hjälp skulle de vilja ha?   Studien bygger på en kvalitativ metod, gruppintervjuer, med tre elevgrupper, en från varje stadium inom grundskolan i en kommun i Sverige. Eleverna gick vid intervjutillfället i klass 3, 5 och 8. Intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det eleverna främst upplever som innebörden i stöd och hjälp det är att få individuellt stöd av sin lärare. Eleverna upplever att även andra former av stöd och hjälp ges av lärarna; t ex möjligheten att få arbeta i grupp tillsammans med kamrater, och att läraren motivera eleverna på olika sätt. Stöd och hjälp som eleverna säger sig vilja ha i större utsträckning är t ex att få möjlighet att ta hjälp av redskap för att förstå. Här lyfts olika IKT verktyg fram av de äldre eleverna.

Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats; I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande? Hur delas tyst yrkeskunnande? Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande? Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson & Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder. Vidare visar resultatet att det tysta yrkeskunnandet främst synliggörs, delas och reproduceras genom social interaktion där medarbetare får möjligheten att interagera med kollegor från olika delar av verksamheten. Resultatet visar också att tyst yrkeskunnande utvecklas i takt med att erfarenheten växer och att kunnandet är en form av erfarenhetsbaserad kunskap. Studien visar också att organisationskulturen har stor inverkan på delandet av det tysta yrkeskunnandet, som främjas genom en tillåtande kultur där delandet av kunskap uppmuntras och integreras i verksamheten i form av en levande coachingkultur. / The purpose of this study is to, within the field of knowledge management as well as from a situated learning perspective, create a better understanding of how employees tacit knowing is being made visible, shared, integrated and reproduced within the organization. To further specify the purpose of this study the three following questions have been created; In what situations are tacit knowing being made visible? How is tacit knowing shared? What role does the organizational culture have when tacit knowing is shared? The empirical data has been collected through nine semi-structured interviews at the examined company. The results of the interviews have been analysed on the basis of Säljö’s (2005) situated learning-perspective, Alvesson & Kärreman’s (2001) model Four Knowledge Management Approaches and Nonaka & Takeuchi’s (1995) SECI-model. The results of this study show that tacit knowing exists within the company and that this knowing is focused around organizational knowledge, interpersonal skills and the identification with role models. Furthermore, the results show that tacit knowing is mostly made visible, shared and reproduced through social interaction where employees have the opportunity to interact with colleagues from different parts of the organization. The study also shows that tacit knowing grows with experience and that it is a form of experience-based knowing. The study also shows that organizational culture has a major impact on the sharing of tacit knowing, promoted by an allowing and supportive culture in which the sharing of knowledge is encouraged and integrated into the organization in the form of a live coaching culture.

Syftet med den här studien är få kunskap om yrkeselevers syn på arbetsplatsförlagt lärande (APL) Genom kvalitativa intervjuerna synliggjordes vad yrkeselever lär sig under APL-perioderna, utifrån elevernas perspektiv och deras uppfattningar. Frågeställningarna besvarade även hur de kunskaper de har omvandlades till lärande samt vikten att ta hjälp från andra för att få stöttning i sin utveckling inom det yrke de kommer att lära sig under sin utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är situerat lärande med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.  Resultatet visar på yrkeselevers upplevelser av vad, hur och med vilket stöd de lär sig om sitt blivande yrke under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det är tydligt att yrkeskunnandet och anställningsbarheten är viktiga områden att utveckla under det arbetsplatsförlagda lärandet. Det framkommer att eleverna har mycket kunskap med sig från skolan. På arbetsplatserna lär de sig att fråga om hjälp, öva upp sin snabbhet inom yrket och lära sig av sina misstag.  Erfarenheten hos andra yrkesutövare, till exempel handledaren, blir central och eleverna får möjligheten att tydligt se yrket som en helhet.  Interaktionen mellan elev och andra på arbetsplatsen behövs för att eleven ska kunna ta sig framåt i sin kunskapsutveckling. Här blir praktikgemenskapen viktig då den blir ett stöd för elevens fortsatta lärande. / The purpose of this study is to gain knowledge about the students' views on workplace-based learning (WBL). Based on the students' perspectives and their perceptions, their learning during the WBL was made visible, through qualitative interviews. The questions also answered how they have transformed their knowledge into learning, as well as the importance of getting help from others to get support in their development in the profession they will learn during their education. The theoretical perspective is situated learning with a socio-cultural perspective as the starting point. The result shows students' experiences of what, how and with which support they learn about their future profession during their workplace-based learning. It is clear that professional knowledge and employability are important areas to develop during workplace-based learning. It appears that the students have a lot of knowledge with them from school, but in the workplaces, they learn to ask for help, practice their speed in the profession and learn from their mistakes. The experience of other co-workers, such as the supervisor, becomes central and the students have the opportunity to obtain a clear view of the profession as a whole. The interaction between the student and others in the workplace is necessary for the student to be able to progress in its knowledge development. Here, the community of practice becomes important, as it becomes a support for the student's continued learning.