Genom att kritiskt granska de två Malmöstadsdelarna Augustenborg och Sege Park, som har utgett sig för och planeras att bli förebilder för hållbar stadsutveckling, studeras inslag av en nerväxt-inspirerad utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Detta görs genom en fallstudie där områdenas strategiska hållbarhetsarbete studeras genom att observera inslag av två utvalda begrepp, kollaborativekonomi (KE) och lokal självförsörjning (LSF). Dessa begrepp kommer från framtidsscenarier i rapporten Framtider bortom BNP-tillväxt av Hagbert et al.( 2018) i forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande som är formulerade att uppnå ett hållbart tillstånd inom Donut-ekonomin (Raworth 2012) i Sverige 2050. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade kvalitativa informantintervjuer, offentligt tillgängliga dokument från Malmö Stad som hållbarhetsstrategi och planprogram för Sege Park samt en antologi över Augustenborgs utveckling. Den analytiska metoden består av en systematiserande kvalitativ textanalys som utformats med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska diskussion och ramverk. Tidigare forskning tar upp olika förhållningssätt till operationaliseringen av nerväxtlogiker på stadsdelsnivå. Den teoretiska diskussionen går igenom olika perspektiv kring nerväxtlogiker, relationen mellan tillväxt och stadsutveckling samt det rådande stadsplaneringsparadigmets relation till hållbar stadsutveckling. Det teoretiska ramverket presenterar de två begreppen kollaborativ ekonomi och lokal självförsörjning som används för att utröna inslag av en utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Studiens empiriska framställning visar att många inslag av kollaborativ ekonomi och lokal självförsörjning är närvarande, men överlappar med rådande tillväxtbaserade stadsplaneringsparadigm och det är tveksamt i vilken utsträckning dessa inslag faktiskt bidrar till minskade resursflöden och en utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Studiens diskussion tar upp svårigheterna med att tillämpa en stadsplanering inspirerad av nerväxtlogiker inom rådande lagstiftning, som hindrar en utveckling bort från tillväxt. Ansatsen att använda framtidsscenarier för studier av en samtida verklighet kan ifrågasättas och har genererat en viss svårighet bland annat i relation till skillnaden som uppstår mellan framtidsscenariernas radikalitet och dagens socio-ekonomiska komplexa situation. / Through a critical examination of two neighbourhoods of Malmö, Augustenborg and Sege Park degrowth-inspired elements of a development away from economic growth are being studied. These specific neighbourhoods are selected since they have served and are being planned to serve as models of sustainable urban neighbourhoods. The neighbourhoods are being studied through a case study of strategic sustainable measures through the observation of two selected concepts, Collaborative Economy (KE) and Local Self-sufficiency (LSF). These concepts originate from the future scenarios in the report Futures Beyond GDP Growth (Hagbert et al., 2018) in the research program Beyond GDP Growth: Scenarios for sustainable building and planning formulated to reach a sustainable condition within the Doughnut-economy (Raworth, 2012) in Sweden 2050. The empirical material are five semi-structured qualitative informant interviews, publicly accessible documents from Malmö municipality as sustainability strategy, district planning program as well as an anthology of the neighbourhood Augustengorg’s development history. The analytical method is a systemising qualitative text analysis designed from the study’s theoretical discussion and framework. Earlier research addresses different approaches to operationalisation of degrowth on a neighbourhood level.The theoretical discussion examines different perspectives concerning degrowth, the relation between economic growth and urban development as well as the relation of the prevailing growth based urban planning paradigm to sustainable urban development. The theoretical framework discusses the two concepts Collaborative Economy and Local Self-sufficiency which are being used to examine the presence of a development away from economic growth. The empirical representation shows that several elements of Collaborative Economy and Local Self-sufficiency are present, but coexists with the contemporary prevailing growth based urban planning paradigm, and it is uncertain to which extent these elements actually contribute to diminish the flows of resources and contribute to a development away from economic growth. The discussion examines the difficulties applying urban planning inspired by the logic of degrowth within prevailing legislation preventing a development away from economic growth. The attempt to use scenarios of an alternative future for studies of a contemporary reality can be questioned. It has generated a certain amount of difficulty in relation to the apparent difference between the radicality in the scenarios and the complexity of the socio-economical situation of today.

Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel har minskat från 75 procent på 90-talet fram till dagens 50 procent, samtidigt minskar landets åkermarker och jordbruksföretagen avvecklas. Sommaren 2018 var en av de varmaste sommarperioder som uppmätts, ett år där en stor del av Sverige drabbades av torka. Konsekvenserna av extrema väderhändelser drabbar och kommer fortsätta drabba den svenska livsmedelsförsörjningen. En ökad produktion av livsmedel kan öka både arbetstillfällen och leda till mer medvetna val som konsument. Den svenska livsmedelsstrategin syftar till att skapa arbetsmöjligheter och tillväxt samt minska sårbarheten inom livsmedelskedjan för att kunna ökalandets självförsörjningsgrad. Gävleborgs län har skapat en egen handlingsplan för att nå mål som hållbar livsmedelsproduktion och konkurrenskraft. Genom detta arbetevill författarna framföra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som producenter i Gävleborgs län upplever. Hur livsmedelsproduktion kan leda till utveckling av länet samt ge exempel på hur ett resilient jordbruk kan möjliggöras. Livsmedelsproducenter fick därav möjligheten att framföra sina upplevelser av att vara en lokal producent i Gävleborg genom ett frågeformulär kopplat till ämnet. Författarna utförde därefter en SWOT-analys utifrån svaren.Priset på insatsvaror har sedan 2021 ökat vilket påverkat jordbruken genom ökade kostnader av bland annat gödsel, foder och elektricitet, däremot uppger producenter att de inte vågar öka sina varupriser på grund av en redan minskad köpkraft. Detta gör att livsmedelsproducenternas marginaler blir låga och det ekonomiska läget blir ansträngt. Producenterna och den Gemensamma Jordbruks Politiken (GJP) upplever dock att lokala livsmedel har styrkor såsom kvalitet och motståndskraft något som kan bidra till att öka länets självförsörjningsgrad från 38 procent till högre andelar lokalproducerat jämfört med år 2021. Detta är något som potentiellt kan möjliggöras genom resilienta och regenerativa jordbruk där det används naturliga näringskällor, lagrat vatten och förnybar energi. Landsbygdsutvecklingen är en förutsättning för en tillväxt och minskad arbetslöshet inom Gävleborgs län och jordbruken utgör en viktig roll genom att det vid livsmedelsproduktion skapas arbetstillfällen. Detta är något som i sin tur bidrar till landsbygdsutveckling och en stärktsjälvförsörjningsgrad / Sweden’s degree of self-sufficiency in food has decreased from 75 percent in the 90s to today’s 50 percent, at the same time the country’s arable land is decreasing and agricultural companies are closing down.The summer of 2018 was one of the hottest summer periods on record, a year in which a large part of Sweden was affected by drought. The consequences of the extreme weather events affect are and will continue to affect the Swedish food supply. An increased production of food can increase both work opportunities and lead to more informed choices for consumers. The Swedish food strategy aims to create work opportunities, growth and reduce vulnerability within the food chain, in order to increase the country’s degree of self-sufficiency. Gävleborg has created its own plan of action to achieve goals such as sustainable food production and competitiveness. Through this thesis, the authors want to present the strengths, weaknesses, opportunities, and threats that producers in Gävleborg experience. How food production can lead to the development of the country and give examples of how resilient agriculture can be made possible. Food producers were therefore given the opportunity to present their experiences of being a local producer in Gävleborg through a questionnaire linked to the topic. The authors then performed a SWOT analysis based on the responses. The price of commodities has increased since 2021, which has affected agriculturethrough increased costs of among other things, fertilizer, feed, and electricity, but producers state that they do not dare to increase their commodity prices due to an already reduced purchasing power. This means that food producers’ margins become low, and the economic situations becomes strained. However, the producers and the Common Agricultural Policy (CAP) felt that local food have strengths such as quality and resilience, something that can contribute to increasing Gävleborg’s self-sufficiency rate from 38 percent to higher proportions of locally produced food compared to the year 2021. This is something that can potentially be made possible through resilient and regenerative agriculture where natural nutrient sources, stored water and renewable energy are used. Rural development is a prerequisite for growth and reduced unemployment within Gävleborg, and agriculture plays an important role in creating work through food production. This is something that in turn contributes to rural development and a strengthened degree of self-sufficiency

Den snabbt växande urbaniseringen och den ökande befolkningen i världen har bidragit till markexploatering i städer, vilket kan ske på bekostnad av åkermarker. Ett annat fenomen som sker globalt är det ökande behovet av livsmedel som förväntas öka med 70% i takt med befolkningstillväxten. I och med Coronapandemin har det även uppdagats att Sverige endast kan försörja 50% av befolkningen vid en kris. De senaste åren har begreppet Stadsbruk vuxit fram, vilket syftar till kommersiell odling i staden. Stadsbruk har bland annat implementerats i fyra städer i södra Sverige, men för att Sverige ska öka sin självförsörjning bör Stadsbruk även fokuseras på och utvecklas i Norrland. Syftet med denna studie var att undersöka hur Stadsbruk kan etableras i större utsträckning längs Norrlandskusten för att möta den ökade efterfrågan på livsmedel i Sverige, den rådande klimat- och energikrisen och ökande markexploateringen. Målet var att få fram ett ramverk för framtida aktörer vid etablering av Stadsbruk längs Norrlandskusten. Arbetet genomfördes som en fallstudie där tre kustlandskommuner i Norrland valdes ut. Därefter utfördes en dokumentanalys och intervjuer. De aktörer som intervjuades var kommuner, forskare, ett företag inom Stadsbruk och ett riksförbund inom odling. Resultatet visade att både traditionell odling och högteknologisk odling behövs som metoder, men att högteknologisk odling bland annat ger möjligheter för större produktionsvolymer, odling året runt och ökad lönsamhet. Studien visade även att industrier längs Norrlandskusten kan integreras med inomhusodling för möjlighet till energieffektiv uppvärmning från spillvärme. De möjligheter som Norrlandskusten besitter är bland annat stora marktillgångar och möjligheterna för odling året runt inomhus med flera väletablerade industrier som kan bidra med spillvärme. En förutsättning för att Stadsbruk ska kunna etableras i större utsträckning är fler regelverk på nationell och kommunal nivå, ökad kompetens, införande av handläggare i kommunen, att företag inom Stadsbruk prioriteras och ges stöd samt att företagen inkluderas tidigt i planprocessen. / The rapidly growing urbanization and increasing population of the world has contributed to land exploitation in cities, which can occur at the expense of arable land. Another phenomenon that is happening globally is the increasing need for food, which is expected to increase by 70% in line with population growth. With the Covid-19 pandemic, it has also been discovered that Sweden can only provide for 50% of the population in a crisis. In recent years, the concept of urban agriculture has emerged, which aims at commercial cultivation in the city. Urban agriculture has, among other things, been implemented in four cities in southern Sweden, but in order for Sweden to increase its self-sufficiency, urban agriculture should also be focused on and developed in Norrland, northern Sweden. The aim of the study is to investigate how urban agriculture can be established to a greater extent along the Norrland coast to meet the increased demand for food in Sweden, the upcoming climate and energy crisis and increasing land exploitation. The objective of this study was to produce a framework for future actors when establishing urban agriculture in municipalities along the Norrland coast. The work was carried out as a case study where three coastal municipalities in Norrland were selected. A document analysis and interviews were then carried out. The actors who were interviewed were municipalities, researchers, one company within urban agriculture and a farming association. The results showed that both traditional cultivation and high-tech cultivation are needed as methods, but that high-tech cultivation offers opportunities for larger production volumes, year-round cultivation and increased profitability. The study also showed that industries along the Norrland coast can be integrated with indoor cultivation for the possibility of energy-efficient heating from industrial waste heat. The opportunities that the Norrland coast possesses are the large land assets and the opportunities for year-round indoor cultivation with many of wellestablished industries that can contribute with waste heat. A prerequisite for urban agriculture to be able to be established to a greater extent is more regulations at national and municipal level, increased competence, introduction of a manager in the municipality, that companies within urban agriculture are prioritized and given support and that the companies are included early in the planning process.

Produktionen av syntetiska textilfibrer har lett till stora konsekvenser för miljön, bland annat i form av utsläpp av mikroplaster samt stora koldioxidutsläpp. Textilbranschen har i och med globaliseringen centrerat produktionen till ett fåtal låglöneländer och avståndet mellan producent och konsument har gjort det svårare för användaren att förstå vilket avtryck en vara lämnar på miljön. För att kunna ställa om till en mer hållbar textilindustri, finns inom EU en strävan efter innovativa lösningar och nya affärsmodeller. Ett område som fått ett stort genomslag inom hållbara material är biokompositer, som helt eller delvis är tillverkade av förnybara råvaror och är biologiskt nedbrytbara. Högskolan i Borås koordinerar projektet Biobaserade restströmmar med potential i teknisk textilindustri och har för detta köpt in spillmaterial från företaget Svensk Hampaindustri (SHI), i form av hampastjälkar. Som komplement till tidigare studier inom projektets ramar, syftar denna studie till att undersöka spillmaterialets potential utifrån estetiska aspekter, för att kunna bredda dess användningsområden till att omfatta heminredning och således förbättra möjligheterna att tillvarata lokalproducerat växtmaterial. För att ta reda på detta framställdes tre biokompositer av spillmaterialet. I två utav materialen tillsattes även behandlade hampafibrer respektive ull, för att undersöka om och hur det förändrade resultatet utifrån ett estetiskt perspektiv. I syfte att undersöka kundintresset utvärderades dessa materialprototyper genom en liten marknadsundersökning. På grund av det knappa underlaget, kan inga långtgående slutsatser dras utifrån resultatet men det ger dock en indikation på att det finns ett kundintresse för materialen utifrån dess estetiska aspekter och framför allt i kombination med dess fördelar avseende hållbarhet, däribland lokal produktion. Respondenterna kunde se en rad potentiella användningsområden för biokompositerna inom området heminredning. Resultaten stärker således tesen om att spillmaterialet från SHI kan utgöra en lokal källa till hållbara produkter, där det estetiska har en avgörande roll och att det är befogat med satsningar på infrastruktur och ny teknik för att kunna ta tillvara och förädla detta. Att möjliggöra för odlarna själva att bereda fibrerna för framställning av kompositer eller textilier, skulle dessutom kunna stärka den lokala kunskapen om råvaran och kunna bidra till ökad lokal självförsörjning. Resultaten av studien kan således vara ett steg i rätt riktning mot ett systemskifte där hållbar lokal produktutveckling och design ersätter globala värdekedjor och mot omställningen mot en mer hållbar och fossilfri ekonomi vilket EU eftersträvar. / The production of synthetic textile fibers has resulted in major environmental impacts, including large emissions of carbon dioxide and microplastics. Along with the globalization, the textile industry has concentrated the production to a few low-wage countries and the distance between producer and consumer has made it more difficult for the user to understand the environmental impact of a product. In order to promote a more sustainable textile industry, there is a quest for innovative solutions and new business models within the EU. One significant area when it comes to sustainable materials is biocomposites, which are made entirely or partially from renewable and biodegradable sources. The University of Borås coordinates a project called Bio-based residual streams with potential in the technical textile industry, and has for this purpose purchased waste material from the company Svensk Hampaindustri (SHI), in terms of hemp stalks. As a complement to previous studies within the framework of the project, this report aims to investigate the potential of the waste material based on aesthetic aspects in order to expand the areas of use to also include interior decoration. This could improve the possibility of making better use of locally produced plant material. To investigate this, three biocomposites were produced from the waste material. In two of the materials, treated hemp fibers and wool were added, to find out whether it affected the result from an easthetic perspective, and in that case how. In order to investigate the customer interest, these material prototypes were evaluated through a small market survey. The result indicates that there is a customer interest for the materials based on its aesthetic aspects and especially in combination with its advantages regarding sustainability, including local production. The respondents could see a wide range of potential uses for the biocomposites in the field of home decoration. The results strenghten the thesis that the waste material from SHI can contribute as a local source of sustainable products, where the aesthetics has a major role and that investments in infrastructure and new technology according to the processing of the raw material, is justified. Enabling the farmers to prepare the fibers themselves for the production of composites or textiles, could also strengthen local knowledge of the raw material and further contribute to increased local self-sufficiency. The results of the report can therefore promote a system shift where sustainable product development and design replaces global value chains and further support the transition to a more sustainable and fossil free economy, in accordance with the ambition of the EU.

Soja är en av världens viktigaste proteingrödor och används bland annat till foder och livsmedel. Den globala efterfrågan på soja har gjort att stora ytor mark har exploaterats under en relativt kort tidsperiod. Eftersom det inte finns någon utbredd sojaodling eller några processanläggningar för soja inom Sverige idag importeras soja från andra länder. För att öka Sveriges självförsörjningsgrad och resiliens inom proteingrödor och livsmedel skulle baljväxter som soja kunna odlas i större utsträckning. Forskare menar att det går att odla soja i Sverige men intresset från både jordbrukarnas och allmänhetens sida är svalt. För att ta reda på om möjligheterna och utmaningarna att etablera en kommersiell sojaodling i Sverige skiljer sig ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer med både forskare och jordbrukare som har kunskap/erfarenhet av soja. Theory of Planned Behavior användes som ett verktyg för att få en djupare förståelse för vilka av teorins komponenter attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll som påverkar jordbrukarna i deras beslutfattande. Resultatet från studien pekar på att varken möjligheter eller utmaningar skiljer sig nämnvärt ur ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Både jordbrukare och forskare menar att en svensk soja till foder är uteslutet eftersom den inte skulle kunna konkurrera prismässigt med den importerade sojan. Därtill menar de att ekonomiska aspekter samt det svenska klimatet är en utmaning. Däremot menar jordbrukarna och forskarna att en svensk soja till livsmedel är en möjlighet, det skulle kunna skapa ett mervärde och således kunna konkurrera med den importerade sojan, framförallt den färska sojabönan edamame. Vidare menar de att det ökande intresset för vegetabilisk kost utgör en möjlighet som i framtiden kan skapa en större efterfrågan på svensk soja. Resultatet visar också att jordbrukarnas beslutsfattande påverkas av det teoretiska ramverkets komponent attityd i störst utsträckning. / The Soybean is one of the world's most important protein crops and is used, among other things, for food and animal feed. The global demand for soy has led to large areas of land being exploited in a relatively short period of time. As there is no widespread soy cultivation or any processing plants for soy within Sweden today, soy is imported from other countries. To increase Sweden's degree of self-sufficiency and resilience in protein crops and food, legumes such as soy could be grown to a greater extent. Researchers believe that it is possible to grow soy in Sweden, but the interest from farmers is at the moment low. To find out whether the possibilities and challenges of establishing a commercial soybean cultivation in Sweden differs from a theoretical and practical stance, a qualitative method in the form of semi-structured interviews was conducted with both researchers and farmers. The Theory of Planned Behavior was used as a framework to gain a deeper understanding of which of the theory's components attitude, subjective norm and perceived control influences the farmers in their decision-making. The results from the study indicates that neither possibilities nor challenges differ significantly from a practical and theoretical stance. To begin with, both farmers and researchers believe that Swedish soy for animal feed can be excluded because it would not be able to compete, in terms of price, with the imported soy. In addition, they believe that the economic aspects and the Swedish climate are challenges. On the other hand, farmers and researchers believe that Swedish soy for food is an opportunity. It could create added value and thus be able to compete with the imported soy, especially the fresh soybean edamame. In addition, they believe that the growing interest in plant-based diets is an opportunity that in the future can create a greater demand for Swedish soy. The results also show that farmers' decision-making is, to a greater extent influenced by the component attitude, based on the theoretical framework.

With increasing intermittency from renewable energy production, such as solar and wind power, the need for increased flexibility is quickly arising. The Åland Islands have an ambitious energy transition agenda with the goal of having a 100 % renewable energy system. Since there is no possibility of hydropower acting as regulatory power on Åland, reaching the goal is a challenging task. Increasing flexibility can be achieved by either implementing energy storage in the system or by matching the demand with the production.   The purpose of this study was to estimate and evaluate the technical potential of demand response (DR) on Åland, both in 2019 and for a scenario in 2030 when domestic production of wind and solar have increased. Six areas of interest were identified; electric heating, refrigeration processes, lighting, ventilation and air conditioning, electric vehicles and industries. Electricity import from Sweden to Åland was examined since high import coincides with either low domestic renewable production or high consumption. Import is therefore a good indicator for when flexibility is most required.  The results show that the technical potential of DR on Åland can lower the maximum electricity import from Sweden by 18 % in 2019. 4.3 % of the total import can be moved to times when there is less stress on the grid. Electric heating is the biggest contributor, and can by itself lower the import with three fourths of the total reduction. The domestic renewable production for 2019 is too low for DR to have an effect on the self-sufficiency. In 2030, the self-sufficiency and utilization of domestic renewable production could be increased with 4.2-9.9 % and 5.4-12 % respectively when using DR, depending on if vehicle-to-grid is implemented on a large scale or not. The cost of implementing DR is still uncertain, and varies between different resources. Nonetheless, DR in electric heating is presumably a less expensive alternative in comparison to batteries, while providing a similar service.

Denna rapport har delats in i två delar, där den första delen fokuserar på den praktiskatillämpningen av konstruktionen och den andra delen fokuserar på skolans design ochfunktion. Detta för att designen ska byggas på vetenskapliga grunder, där det är bevisat attprocessen är genomförbar och har ett syfte.Ett av världens största hälsoproblem idag är bristen på rent dricksvatten. Globalt saknar entredjedel av befolkningen tillgång till rent vatten. Ett av de 17 globala målen som FN arbetarmot i Agenda 2030 är mål nummer sex, att alla ska ha tillgång till rent vatten och sanitet.Denna studie belyser hur man kan arbeta för att uppnå detta mål.En stad där vattenkvaliteten är dålig är i Surabaya, Indonesien. Surabaya är en stad med nästantio miljoner invånare i stor-Surabaya, belägen i Östra Java. Trots att Indonesien har en avvärldens största tillgångar på färskvatten genom sjöar och floder i världen är Brantasfloden,som är huvudkällan till vattenförsörjningen för staden, långt ifrån drickbart. Förutom att tafärskvatten från sjöar och floder kan regnvatten vara en bra källa till säkert dricksvatten.Ett bra exempel är Bermuda som med flera hundra års erfarenhet samlar in och renar vattnetgenom deras vita kalkstensbelagda tak. Studien har fokuserat på möjligheterna attimplementera denna struktur i Surabaya, placerad på en skola, eftersom barnen är en prioritet.Denna konstruktion skulle kunna göra det möjligt att få rent dricksvatten rakt ur kran medhjälp av landets egna naturresurser. Nederbörd är inte det enda landet har att tillgå för att enskola ska kunna bli självförsörjande. Studierna för del ett visar att en skola kan blisjälvförsörjande på både el och vatten med hjälp av naturtillgångarna som finns. Det finnstillräckligt med soltimmar och nederbörd för att kunna täcka försörjningen av en skola. Genomatt studera miljön, tillgången på material, risker och möjligheter samt hanteringen avavloppsvatten och ytterligare filtreringsmetoder kan man dra slutsatsen att uppfinningen ävenkan användas i Surabaya.Del två visar att det går att utforma en skola med denna takkonstruktion i beaktande, förSurabayas kultur och förhållanden. / This report has been divided into two parts where the first one is focused on the practicalapplicability of the construction and the second part is focused on the design and function ofthe school. This is to ensure that the design is based on scientific principles, where it is proventhat the process is feasible and serves a purpose.One of the world's biggest health problems today is the lack of clean drinking water.Worldwide, a third of the population do not have access to clean water. It is on the UN agendato reach the goal of clean water and sanitation by the year 2030. This study highlightsstrategies and approaches to work towards achieving this goal.One city where the water quality is poor is Surabaya, Indonesia. Surabaya is a city with almostthree million people, located in East Java. Even though Indonesia has one of the biggest assetsof fresh water through lakes and rivers in the world, the Brantas river, which is the mainsource of water supply for the city, is far from drinkable. Aside from taking fresh water fromlakes and rivers, rainwater can be a great source for safe drinking water.A good example with hundred years of experience is Bermuda with their white limestoneroofs that collect and cleans the water. The focus of the report has been the possibilities toimplement this structure in Surabaya placed on a school, as the children are a priority.Studying the environment, access of materials, risks and possibilities as well as wastewaterhandling and additional filtration methods, it can be concluded that the invention can be usedin the proximity of Surabaya as well with some minor changes to the construction. Thecountry's precipitation is not the only resource available for a school to become self-sufficient.The results for part one indicate that a school can achieve self-sufficiency in both electricityand water by harnessing the existing natural resources. The country has an abundance ofsunlight hours and precipitation to sufficiently meet the needs of a school.Part two demonstrates that it is possible to design a school considering this roof structure,considering Surabaya's culture and conditions.

Solar energy is resourceful for many purposes, for example, harvesting renewable electricity with photovoltaic (PV) technology. The number of new grid connections of PV is continuously increasing, and the Swedish PV market for residential prosumers is growing. Providing accurate information about PV’s benefits and the installation’s technical details is essential to attract more prosumers to the PV market. One outlet for such information is providers of PV, who are also responsible for the technical details. From a technical perspective, how much of the produced electricity the prosumer can self-consume impacts the profitability of the investment. Higher self-consumption is associated with more savings, and a battery storage system has the potential to increase self-consumption. Two different approaches were used to carry out this thesis. Communication was studied with a qualitative approach, and the technical term self-consumption was analysed quantitatively. A discourse analysis with a pragmatic approach was performed to study what meanings are created when retailers communicate about the two genres within the discourse of PV: the benefits and the technical specifications. Qualitative data used for this part was collected from the websites of PV retailers. The quantitative part involved calculations of self-consumption levels and simulations of a battery storage system in MATLAB using an extensive data set over households with real PV systems. The identified research gap indicates no previous studies on how PV retailers communicate and few studies of self-consumption using data from real systems. The results from the discourse analysis of the benefits showed that some of the central meanings were: “a prosumer's roof is worth money if they can afford the investment”, “PV has a positive environmental impact”, and “adoption of PV is a trend that prosumers should follow”. The central meaning from the analysis of the technical specifications was that “a prosumer does not need to be concerned about the technical aspect of the installation because the company takes care of it”. The results from the quantitative study showed that from the available data, self-consumption was dependent on how the PV system size is matched to the consumption of the household. Depending on the ALR groups, the households had different mean values of self-consumption, whereas the most common group ALR=6 had a mean self-consumption level of 38%. The simulations with battery storage showed that systems with lower initial self-consumption (below 40%) could increase self-consumption faster with increasing battery capacity but could not reach maximum self-consumption values.

The project examines the possibilities to develop a local and sustainable model for food production in Uppsala with focus on diet, farming methods and different types of greenhouse installations. With the simulation software VIP energy 3.1.1 the energy balance and temperature development of greenhouses of different materials were calculated for different operating cases. The results were also compared when the greenhouse was installed stand-alone or integrated to the wall of a small standard or passive house. With a starch based diet and biological farming methods research suggests it is possible to produce food efficiently without compromising the environment or our health. The yearly food needs for a family of four that follows the suggested diet was estimated to 4362 kg and the outdoor land required to produce it was calculated to 4676 m2 through organic yield statistics. The area could however be reduced to 2813 m2 if the only starch staple in production was potatoes. The tender growing season in a greenhouse constructed with a covering of 5 mm glass or 5-16Ar-5 mm was calculated to 85 and 148 days respectively. The energy use required for year round production of mushrooms in the respective greenhouses was calculated to 53 or 16 kWh/m2,year. Half hardy plants required 399 or 173 kWh/m2,year and tender plants 953 or 358 kWh/m2,year. When the greenhouses were connected to the wall of a small house the heating demand could be reduced by up to 22 % depending on the operating case.