Narkotikaanvändningen har eskalerat i omfattning så väl nationellt som globalt, och är inte sällan en inkörsport för barn och unga in i den kriminella världen. Detta arbete syftar till att undersöka vilka brottspreventiva arbetsmetoder och modeller som kan och bör användas i syfte att förebygga narkotikabruk hos barn och unga, och utreda vilka utmaningar som följer med dem. Arbetet har genomförts utifrån en strukturerad litteraturstudie på 9 olika forskningsstudier. Utfallet av den strukturerade litteraturstudien har därefter kodats genom en tematisk analys. Flera brottsförebyggande metoder har identifierats och analyserats i ljuset av traditionella brottsförebyggande teorier; självkontrollsteorin och den situationsbaseradebrottspreventionsteorin.Studien menar att ett framgångsrikt preventivt arbete avseende narkotikaanvändning hos barn och unga bygger på polisverksamhet på lokalnivå, tillit, anpassning av metoder och program till den aktuella målgruppen, och ett involverande av familjer, kamrater och skolsystem, allt i syfte att bromsa den uppåtgående trenden. / The last decades, experimental drug use among youngsters has increased both nationally and globally and is not infrequently a gateway for youngsters into a criminal lifestyle. This thesis aims to investigate which crime prevention methods could and should be used when it comes to preventing children and/or youngsters from usingdrugs. The method used in the study is a structured literature review, which resulted in 9 reviewed papers in the subject area. The outcome of the literature review has been coded through a thematic review. Several different crime prevention methods have been identified and analyzed in the light of traditional crime prevention theories, the self-control theory as well as situational crime prevention theories.The thesis discusses the importance of successful crime prevention methods and the challenges that accompany them, suggesting that successful police practice in this matter can be achieved through local policing, trust, adapting methods and programs aimed at the target group, as well as involving families, peers, and the educational system in order to achieve a downward trend in substance use among youngsters.

Kriminalitet är ett stort problem för samhället och dess invånare, eftersom det stör den allmänna ordningen och inskränker medborgarnas säkerhet. Kriminalvårdens arbete ska därför vara brottsförebyggande, öka människors trygghet och bidra till ett tryggare samhälle. Kriminalvårdens viktiga samhällsuppdrag är att säkerställa att straff blir verkställda, samt även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Kriminalvården erbjuder behandlingsprogram som främst riktas mot allmän kriminalitet, vålds-och sexualbrott, relationsbrott, samt drog- och alkoholmissbruk. Studiens syfte är att undersöka hur programledare inom Kriminalvården upplever att behandlingsprogrammet PULS (Problemlösning, Umgänge, Livsmål och Självkontroll) fungerar brottsförebyggande, med fokus på resultat, förutsättningar och utmaningar i genomförandet av programmet. Datamaterialet samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att programledarnas förväntade resultat av behandlingsprogrammet är att de berörda deltagarna ska använda de verktyg som erbjuds för att kontrollera sitt beteende och undvika att hamna i situationer som uppmanar till våld eller hot. En förutsättning för att det ska ske är samspelet mellan programledaren och deltagare. Resultatet visar att den främsta utmaningen i genomförandet av programmet är deltagarnas programstörande beteende. / Crime is a major problem for society and its inhabitants, as it disrupts public order and restricts the security of citizens. The Prison and Probation Service's work must therefore be crime prevention, increase people's security and contribute to a safer society. The Prison and Probation Service's important social mission is to ensure that punishments are enforced, but also to work to prevent crime in society. The Swedish Prison and Probation Service offers treatment programs that are primarily aimed at general crime, violent and sexual crimes, relationship crimes, as well as drug and alcohol abuse. The purpose of the study is to investigate how program leaders within the Swedish Prison and Probation Service experience that the treatment program PULS (Problem solving, Socializing, Life goals and Self-control) functions as crime prevention, with a focus on results, conditions, and challenges in the implementation of the program. The data material was collected through 11 semi-structured interviews. The analysis of the data material has then been done through thematic analysis where the data material has been systematically processed and divided into themes. The results show that the presenters' expected results of the treatment program are that the affected clients should use the tools offered to control their behavior and avoid ending up in situations that call for violence or threats. A prerequisite for this to happen is the interaction between the host and the client. The results show that the main challenge in the implementation of the program is the clients' disruptive behavior. / <p>2021-01-14</p>

The purpose of the study was to gain a deeper understanding of ultra-distance runners' experiences of running ultra-distance races. The study is based on six interviews with participants who have ever run an ultra-distance race, a race with a distance longer than 42,195 meters. Through a qualitative approach, a semi-structured interview guide and thematic analysis as an analysis tool, the collected data has been generated in four themes; nutrition and energy - to physically cope all the way, social support and cooperation during the race - a sense of belonging, goal-oriented behavior and self-control to confirm self-efficacy and test boundaries. The first theme aims to tell about the participants' reflections on energy and nutrition to cope all the way, as the stomach is often a common reason why you need to interrupt a race. The second theme explains the importance of social support and cooperation during the course of, among other things, the distraction of other challenges. The third theme describes goal-oriented behavior and the need for self-control among the participants. The fourth and final theme explains testing limits, which includes their need to test the body's mental and physical abilities to the limit. The study's conclusion shows that the participants' experiences have many common aspects in terms of their experiences. Their experience is characterized by stressors in the form of physical pain, lack of energy, mental strain and doubt. At the same time, social support and cooperation was the clearest theme throughout all interviews. Their experiences of running ultra-races stand out when it comes to testing limits. They seek to get through challenges and to test what the body can accomplish, and are happy to do so in community or in collaboration with others. It is based on confirmation of one's own ability to cope with something that is difficult and to feel group affiliation with other ultra runners. / Syftet med studien var att få en djupare förståelse om ultradistanslöpares upplevelser av att springa ultradistanslopp. Studien utgår ifrån sex stycken intervjuer med deltagare som någon gång har sprungit ett ultradistanslopp, alltså ett lopp med längre distans än 42195 meter. Genom kvalitativ ansats, semistrukturerad intervjuguide och tematisk analys som analysverktyg har den insamlade datan genererat i fyra teman; näring och energi - för att fysiskt klara hela vägen, socialt stöd och samarbete under loppet - en känsla av samhörighet, målinriktat beteende och självkontroll för att bekräfta självförmågan och testa gränserna.   Det första temat avser berätta om deltagarnas reflektioner kring energi och näring för att klara hela vägen, då magen ofta är en vanligt orsak till att man behöver avbryta ett lopp. Det andra temat förklarar vikten av socialt stöd och samarbete under loppet för bland annat distraktion av andra utmaningar. Det tredje temat beskriver målinriktat beteende och behovet av självkontroll hos deltagarna. Det fjärde och sista temat förklarar att testa gränser, vilket omfattar deras behov av att testa kroppens mentala och fysiska förmågor till det yttersta.    Studiens slutsats visar att deltagarnas upplevelser har många gemensamma aspekter vad det gäller deras upplevelser. Deras upplevelse präglas av stressorer i form av fysisk smärta, bristande energi, psykisk påfrestning och tvivel. Samtidigt som socialt stöd och samarbete var det mest tydligt genomgående temat i alla intervjuer. Deras upplevelser av att springa ultralopp utmärker sig vad det gäller att testa gränser. De söker att ta sig igenom utmaningar och att testa vad kroppen klarar av att åstadkomma, och gör det gärna i gemenskap eller i samarbete med andra. Det grundar sig i bekräftelse av den egna förmågan att klara av något som är svårt samt att känna gruppsamhörighet med andra ultralöpare.

The purpose of the present study was to evaluate to what extent executive functioning has an impact on aggressive and violent behavior contextualized within football supporters. The sample consisted of 142 (111 males and 31 females) football supporters, between 16-71 years old (M=34,58, SD=12,53) who, during the 2022 season of the Swedish football league “Allsvenskan” visited at least one game. Results showed an association between aggressive and violent behavior contextualized within football supporters and certain aspects of executive functions, as well as self-control. The association did not significantly differ depending on frequency of game-day attendance, thus indicating the presence of the association for various subgroups of supporters. The results are in line with previous research on the association between executive functions and aggressive and violent behavior. The present study is one of the few studies adopting a bio-/neurological perspective on football violence. Thus indicating that more research is warranted on this specific topic, as well as a need for a re-evaluation of strategies preventing football violence. / Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning exekutiva funktioner hos fotbollssupportrar har en inverkan på aggressivt och våldsamt beteende kontextualiserat inom fotbollen. Urvalet bestod av 142 (111 män och 31 kvinnor) fotbollssupportrar mellan 16–71 år (M=34,58, SD=12,53) som under säsongen 2022 i den svenska fotbollsserien “Allsvenskan” besökte minst en match. Resultaten påpekade en association mellan aggressivt och våldsamt beteende inom fotbollen och särskilda aspekter av exekutiva funktioner samt självkontroll. Associationen skiljde sig inte signifikant beroende på besöksfrekvens vid matcher, vilket pekar på att associationen existerar hos flertalet olika typer av supportrar. Resultaten går i linje med tidigare studier som undersökt associationen mellan exekutiva funktioner och aggressivt och våldsamt beteende. Den aktuella studien är en av få studier som applicerat ett bio-/neurologiskt perspektiv på våld inom fotbollen. Detta pekar på behovet av fortsatt forskning inom ämnet samt ett behov av att omvärdera strategierna ämnade att förhindra våld inom fotbollen.

Denna studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer som metod förmaterialinsamling och en tematisk analys undersöka människors motiv och bakgrundtill att aktivt minska sin konsumtion av sociala medier och traditionella nyhetsmedier,antingen helt och hållet eller i tidsperioder. Samt vilka åtgärder som individen tar till föratt öka sin självkontroll och självreglering. Totalt har 6 personer deltagit i desemistrukturerade intervjuerna, 4 kvinnor och 2 män. Intervjusvaren analyseras utifrånuses-and-gratification som teoretisk utgångspunkt med komplettering från begrepp somsjälvreglering, självkontroll, lågengagemang och mångsyssleri. Resultatet visar på attden övergripande orsaken till att deltagarna aktivt tar ökat avstånd från sociala medieroch specifika typer av medieinnehåll är anledningar som att vilja återfå kontrollen fråndet slentrianmässiga användarbeteendet. Ytterligare visar resultatet på att varfördeltagarna tar avstånd eller försöker att begränsa sin konsumtion av traditionellanyhetsmedier är av orsaker som att det påverkar dom negativt att få för mycket intryckav negativa nyhetshändelser. Åtgärder som deltagarna tagit vid för att reglera sinskärmtid och få en ökad känsla av självkontroll har en gemensam utgångspunkt i attreducera och begränsa.

Syftet med studien var att undersöka låg självkontroll bland män ochkvinnor, utsatthet för brott bland män och kvinnor samt undersöka sambandet mellan låg självkontroll och utsatthet för brott bland unga vuxna. Studien hade en tvärsnittsdesign där en webbenkät skickades ut till en studentpopulation bestående av 159 respondenter (av vilka 83% var kvinnor) i åldrarna 18-25 (M = 22,49, SD = 1,78). Resultatet visade att män hade en lägre självkontroll och att kvinnor hade en högre utsatthet för brott. Resultatet visade även på ett svagt positivt samband mellan låg självkontroll och utsatthet för brott vilket indikerade på att de respondenterna med låg självkontroll var utsatta för brott i högre grad. Resultaten kunde förklaras teoretiskt med Lifestyle Exposure Perspective som antydde att låg självkontroll kunde medföra en högre exponering för riskfyllda situationer vilket i sin tur kunde öka nivån av utsatthet för brott. Dock kan det krävas fler variabler för att förklara sambandet. / The aim of this study was to examine low self-control among men and women, victimization of crime among men and women and examine the correlation between low self-control and the victimization of crime among young adults. The study used a cross-sectional design where a web survey was sent out to a student population consisting of 159 respondents (of which 83% were women) aged 18-25 (M= 22,49, SD=1,78). The result showed that men had lower self-control where as women had higher victimization of crime. The result also showed a weak positive correlation between low self-control and victimization of crime which indicated that the respondents with lower self-control were victimized of crime to a higher degree. The results could be explained theoretically with Lifestyle Exposure Perspective, which implied that low self-control could entail a higher exposure of risk-filled situations which in turn could increase victimization of crimes. It may however be that more variables are required to explain the correlation.

Den aktuella studien undersöker stöld som begås av anställda utifrån en kriminologisk teori som integrerar individuella och kontextuella faktorer – Situationella handlingsteorin. Syftet med studien är att testa huruvida denna teori utgör en lämplig förklaringsmodell för stöld som begås av anställda inom den svenska café- och restaurangbranschen samt detalj- och partihandeln. Studien ämnar även undersöka om individers stöldbenägenhet skiljer sig åt på respektive utanför arbetsplatsen. Studien grundar sig på primärdata inhämtad med hjälp av en webbenkät, distribuerad på det sociala nätverket Facebook. Materialet analyserades statistiskt och de huvudsakliga resultaten visar att individens benägenhet, i form av moral och självkontroll, samt motivation i form av frestelser, kan bekräftas som viktiga prediktorer för stöld som begås av anställda. Med grund i de samlade resultaten dras slutsatsen att Situationella handlingsteorin kan anses vara en lämplig förklaringsmodell för stöld på arbetsplatsen. / The present study examines theft committed by employees from a criminological theory, which integrates individual and contextual factors – Situational Action Theory. The purpose of this study is to test whether this theory is an appropriate model of explanation for theft committed by employees of the Swedish café and restaurant industry as well as retail and wholesale trade. The study also intends to examine whether individuals differ in their propensity to steal in, compared to outside of, their workplace. The study is based on primary data acquired with an online questionnaire, distributed on the social network Facebook. The material was analyzed statistically and the main results showed that individual's propensity, in the form of morality and self-control, and motivation in the form of temptations, can be confirmed as important predictors of theft committed by employees. With the foundation of the overall results the conclusion is that the Situational Action Theory could be considered a suitable model of explanation for theft in the workplace.

BAKGRUND: Samtidigt som befolkningen blir äldre läggs ett större ansvar på individen att upprätta ett eget pensionssparande. Det blir således viktigare att påbörja sitt pensionssparande vid en yngre ålder. Det bör därför undersökas hur kognitiva motivationsfaktorer förändras över individens livscykel samt hur det interagerar med viljan och möjligheten att pensionsspara. SYFTE: Syftet med denna studie är att ur ett retroaktivt perspektiv låta individer reflektera över vad som påverkat deras beslut gällande det egna pensionssparandet. Detta med fokus på (a) självkontroll, (b) mental accounting samt (c) undvikande av information och beslut. Studien avser att analysera och värdera dessa kognitiva motivationsfaktorer i en livscykelkontext samt hur de interagerar med möjligheten och viljan för att pensionsspara. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer med individer i åldrarna 40-65 år. Respondenterna har ställts inför frågor med fokus på studiens tre huvudfaktorer. Genom frågorna har respondenterna fått reflektera över hur dessa faktorer förändrats över tid och hur de varit kopplat till pensionssparandet. SLUTSATS: Individer tenderar att påverkas av specifika händelser i livet och låter dessa påverka deras pensionssparande. Pensionssparandet är lågt i början av det vuxna livet, när individen studerar och bildar familj, för att sedan öka och nå sin högsta nivå då barnen flyttar hemifrån. Dock finns det en personlighetstyp som har en hög grad av självkontroll genom hela livet och upprättar därmed ett pensionssparande vid ung ålder. / BACKGROUND: As people are getting older, the importance of establishing personal retirement savings increases. Therefore, it is more important to begin retirement savings at a younger age. Because of this it needs studying how cognitive motivational factors changes during the life cycle and how they interact with the ability and willingness to save for retirement. AIM: The aim of this thesis is to let individuals reflect on what has affected their decisions regarding retirement savings, in a retroactive perspective. This with a focus on (a) self-control, (b) mental accounting, and (c) information and decision avoidance. The aim of the thesis is to analyze and evaluate these cognitive motivational factors in a life cycle-context, and how they integrate with the ability and willingness to save for the retirement. COMPLETION: The thesis has been conducted using a qualitative approach, through semi-structured interviews with individuals aging from 40-65. The respondents have responded to questions focusing on the thesis’s three main factors. Through these questions, the respondents have reflected on how these factors have changed over time and how they have been connected to retirement savings. CONCLUSION: Individuals tend to be affected by different events in their life and let them affect their retirement savings. Retirement savings are lower in early adult life, when the individual studies and starts a family, and is at its peak when kids move from home. There is also a personality type that has a high level of self-control throughout life and therefore saves for retirement at an early age.

Att förstå en konsument och vad som driver den har varit många forskares mål att svara på. Komplexiteten i de mänskliga processerna och konsumentens ständigt utvecklande normer och vanor är även något som försvårar processen att kunna förstå köpmönster och beteenden. Om det gick att förstå konsumenten bättre, så hade både företag och kund kunnat lära känna sig- och sina köpbeteenden bättre. Oftast vet inte ens konsumenten varför dennes konsumtion ser ut som den gör, och om konsumenten skulle ha en lite större förståelse över sin egen konsumtion borde vi kunna se ett mer ansvarsfullt konsumerande och en mer förutsägbar efterfrågan. Konsumenter blir dagligen påverkade av reklam för att konsumera mera vilket sedan styr de olika faktorerna som gör att de konsumerar på olika sätt. Något som har en stor inverkan är kundens första val i en butik vilket kan leda till att konsumenten antingen är konsekvent i sina köp eller konsumerar mer än de egentligen tänkt från första början. Studiens syfte är att påvisa att det finns skillnader i köpbeteendet hos konsumenter som väljer antingen en ohälsosam eller hälsosam vara som sitt första val. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsstrategi med 150 respondenter i en verklig miljö för att kunna återspegla konsumenternas beteende så trovärdigt som möjligt. Studien visar att konsumenter påverkas beroende på vad de gör för första val i en butik. Urvalsgruppen tenderar att fortsätta handla ohälsosamma varor ifall deras första val har varit något ohälsosamt, de förblir alltså konsekventa i sina köpbeteenden. Konsumenter som istället väljer något hälsosamt som första val fortsätter att vara konsekventa och handla en större andel hälsosamma varor resterande tid i butiken. Studien visar även att personer som tar beslutet att handla något tidigare under sin köpresa i butiken, köper sedan fler varor totalt. Studiens empiriska resultat påvisar ännu en gång att konsumenter går att manipulera till att konsumera annorlunda, att val vinner över inställning, och att en ökad förståelse för människan och dess konsumtionsbeteende skulle kunna bidra till en mer ansvarsfull konsumtion. / Understanding a consumer and what drives it has been a goal many researchers strive to answer. The complexity of the human processes and the consumer's ever-evolving norms and habits are also something that makes the process difficult to understand buying patterns and behaviors. If you could understand the consumer better, both companies and customers would have been able to get to know themselves and their purchasing behavior better. Usually, even the consumer does not know why his consumption looks the way it does, and if he could have a little greater understanding of his own consumption, we should be able to see a more responsible consumer and a more predictable demand. Consumers are daily influenced by advertising to consume more, which then controls the various factors that cause them to consume in different ways. Something that has a big impact is the customer's first choice in a store, which can lead to either being consistent in their purchases or consuming more than they actually intended from the beginning.  The purpose of the study is to create an understanding of the difference in the buying behavior of consumers who choose either an unhealthy or healthy item as their first choice. The study has used a quantitative research strategy with 150 respondents in a real-world environment to reflect consumer behavior as credibly as possible. The study shows that consumers are affected depending on what their first choice is in a store. The sample group tends to continue to buy unhealthy goods in case their first choice has been somewhat unhealthy, they remain consistent in their buying behavior. Consumers who instead choose something healthy as their first choice continue to be consistent and shop a greater proportion of healthy products their remaining time in the store. The study also shows that people who make the decision to shop earlier during their purchase trip in the store, then buy more products in total. The study's empirical results show once again that consumers can be manipulated into consuming differently, that choices win over attitudes, and that an increased understanding of the human being and its consumer behavior would probably contribute to a more responsible consumption.

En utökad förståelse för vad brottsbenägenhet är och vilka faktorer som påverkar den är ett viktigt första steg för att kunna förebygga hög brottsbenägenhet i befolkningen samt för att hantera aktuell brottsproblematik. Inom Situationell handlingsteori (SAT) definieras individens brottsbenägenhet som hennes lagrelevanta moral och förmåga att utöva självkontroll. Brottsbenägenhet påverkas av en mängd olika faktorer och den moraliska kontext som individen befinner sig i förefaller vara en av de mest centrala. Familjen och kamratgruppen är båda inflytelserika moraliska kontexter som kan påverka individens handlande och forskning visar att de har olika mycket inflytande i olika skeden i livet. Utifrån MINDS materialet undersöks förhållandet mellan familjens och kamratgruppens samband med brottsbenägenheten i 14–15 års ålder. Därutöver testas huruvida föräldrarnas uppfostringsstil samt graden av socialt kapital spelar en viktig roll för respektive kontexts inflytande på brottsbenägenheten.För att besvara forskningsfrågorna formulerades fem hypoteser som testas med en multipel linjär regressionsanalys.Resultaten visar att både föräldrarnas utövande av kontroll och umgänge med kriminella kamrater har ett signifikant samband med brottsbenägenhet i 14–15 år ålder. Dock visar sig umgänge med kriminella kamrater ha ett betydligt starkare samband med brottsbenägenhet än föräldrakontroll. Därav framträder kamratgruppen som en mer inflytelserik moralisk kontext än föräldrarna beträffande brottsbenägenhet i 14–15 års ålder. Socialt kapital visar sig ha ett signifikant samband med brottsbenägenhet, även när modellerna kontrollerar för föräldrakontroll, umgänge med kriminella kamrater och uppfostringsstil. Detsamma gäller inte för föräldrarnas uppfostringsstil vars samband med brottsbenägenheten varken är signifikant enskilt eller när modellen kontrollerar för övriga variabler. Uppsatsens resultat tydliggör flera intressanta möjligheter till vidare forskning om brottsbenägenhet samt har en rad implikationer för långsiktigt brottsförebyggande arbete. / A more comprehensive understanding of what crime propensity is, and which factors influence it, is an important step towards improving prevention of high crime propensity in the population as well as dealing with contemporary crime problems. In Situational action theory (SAT) an individual’s crime propensity is defined as his or her law-relevant morality and ability to exercise self-control. Although many factors can influence crime propensity, the moral context of situations seem to be one of the most crucial. Both family and peers constitute influential moral contexts in adolescents lives and their respective influence may vary in different stages of development. Based on the MINDS material, this paper tests the relationship between family and peers in influencing adolescents’ crime propensity at 14-15 years of age. The influence of social capital and parenting style on crime propensity is also tested in relation to family and peers. In order to answer the research questions five hypothesis were tested with multiple OLS regressions. The results show that both parental control and deviant peers correlate significantly with crime propensity at age 14-15 although the relation between peers and crime propensity is significantly stronger. This leads us to the conclusion that the peer group constitutes a more influential moral context than the parents in influencing crime propensity at age 14-15. Social capital correlates significantly with crime propensity, even when models control for parental control, deviant peers, and parenting style. This is not the case with parenting style which show no significant association with crime propensity. The results highlight several interesting avenues for future research into crime propensity and have several implications for crime prevention in practice.