Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att skapa en strukturerad litteraturöversikt som sammanställer existerande biomekanisk forskning på hopp inom konståkning, och även beskriva vilken betydelse muskelstyrkan i relevanta muskelgrupper har för rotation.  •    Vilka biomekaniska parametrar är viktiga att eftersträva för hopp med olika antal rotationer? •    Vad är forskningsläget kring muskelstyrkan som behövs för hopp med olika antal rotationer? Metod En strukturerad litteraturstudie genomfördes. Litteratursökningen gjordes i databaserna SportDiscus och PubMed på ett strukturerat sätt med olika sökkombinationer av nyckelord. Manuella sökningar gjordes även via referenslistor i artiklar och böcker. 150 artiklar extraherades och slutligen inkluderades 15 vetenskapliga originalartiklar i studien. Artiklarna valdes med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier och granskades sedan kritiskt med hjälp av granskningsmall. Resultat Resultaten presenterade flera olika biomekaniska parametrar som är viktiga i konståkningshopp med olika antal rotationer och att kunna genomföra dessa på ett gynnsamt sätt. Resultaten visade också att muskelstyrkan verkar vara en väsentlig del för att klara av hopp med olika antal rotationer och ha en positiv effekt på rotationen. Resultaten presenterar även relevanta muskelgrupper för detta. Slutsats Denna litteraturstudie ger en unik sammanställning av de viktigaste biomekaniska parametrarna som är viktiga vid konståkningshopp för att uppnå fler varv, och även de viktigaste fokusområden för styrka för utveckling av konståkningshopp. Ytterligare forskning med hög kvalitet kring detta behövs för att få en bredare översikt kring ämnet. / Aim The aim of this study is to create a structured literature review that compiles existing biomechanical research on jumps in figure skating. The aim is also to describe the importance of muscle strength in relevant muscle groups for rotation. •    What biomechanical parameters are important for jumping with different numbers of rotations? •    What is the state of research on muscle strength needed for jumps with different numbers of rotations? Method A structured literature study was conducted. The literature research was done in the databases SportDiscus and PubMed in a structured manner with different search combinations of keywords. Additional sources were compiled via reference lists in articles and books. 150 articles were extracted and finally 15 original scientific articles were included in the study. The articles were chosen using inclusion and exclusion criteria and then critically reviewed using review templates. Results The results present several different biomechanical parameters that are important to strive for in figure skating jumps with different numbers of rotations and to be able to execute them out in a favorable way. Results also showed that muscle strength seems to be an essential part of coping with jumps with different numbers of rotations and has a positive effect on the rotation. The results also present relevant muscle groups. Conclusion This literature study provides a unique compilation of the most important biomechanical parameters that are essential in figure skating to achieve more rotation. The most important focus areas for strength for the development of figure skating are presented. More comprehensive and in-depth research to obtain a broader overview of the subject is required.

Title of the thesis: Methodics of basics in figure skating sport training for children of primary school age Aim: The mapping of methodics of basic elements in figure skating training for children of primary school age from literature and it's verification in training. The mending of this methodics based on questionnaire, knowledge get during the consultations with coaches and from training. It includes basics of skating, turns, steps, piruets and jumps. Key words: figure skating, skating, methodics, skater, child, basic, element, jump, spin.

Introduction: The National Hockey League Entry Draft Combine (NHLED Combine) is considered one of the toughest physical fitness tests an ice hockey player has to go through. The NHLED Combine consists of several fitness tests evaluating the athlete’s aerobic- and anaerobic capacity; lower body power, upper body strength and power, flexibility and anthropometrics; no lower body strength test are employed. Squats are the only exercise used by all National Hockey League (NHL) strength and conditioning coaches yet it is not included in the NHLED Combine. Purpose: The purpose of this study was to determine which off-ice test correlates best with on-ice performance measured as forward skating speed. We hypothesised that squat one repetition maximum (squat 1RM) would be a better or equal predictor of on-ice performance compared to the current NHLED Combine tests standing long jump (SLJ) and Wingate anaerobic test (WAnT). Method: Eleven male subjects, aged 17.8 ± 0.8 years, performed an on-ice sprint followed by the off-ice tests SLJ, WAnT and squat 1RM. Results: A correlation was found between sprint time on-ice and SLJ (r= -0,727, p= 0.006), Wingate anaerobic test mean power/ body weight (WAnT MP/BW) (r= -0,607, p= 0,024), squat 1RM (r= -0,600, p= 0.026) and squat 1 repetition maximum/body weight (squat 1RM/BW) (r= -0,609, p= 0.023). Conclusion: The results indicate that squat 1RM and squat 1RM/BW are equally good predictors of hockey performance as SLJ and WAnT MP/BW. / knäböj, hockey, is, nhl, skridskoåkning, skridskoskär, sprint, horisontalhopp, wingate, styrka, kraftutveckling, fystest

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om tidig specialisering är en förutsättning för att uppnå elitnivå inom de estetiska idrotterna konståkning och truppgymnastik samt försöka få en förståelse för vilka för- och nackdelar tidig specialisering kan tänkas få för individen och den framtida elitkarriären. Följande frågeställningar skall besvaras i studien: Hur ser idrottsbakgrunden ut för samtliga landslagsutövarna inom konståkning och truppgymnastik? Hur beskriver landslagsutövarna sin idrottskarriär, inklusive eventuell specialisering och diversifiering? Metod En deduktiv enkät med totalt 7 frågor skickades ut till de 34 landslagsutövarna för att få en överblick över/kring hur deras idrottsbakgrund såg ut. 29 stycken valde att svara varav 14 var kvinnor och 15 var män, 10 konståkare och 18 truppgymnaster. Därefter kunde intervjupersonerna väljas utifrån de svar de angivit och som ansågs relevanta för studien, 2 från varje sport, 2 män och 2 kvinnor, med olika bakgrund inom sporterna. En semistrukturerad intervjuguide skapades för att samla så mycket information från deltagarna som möjligt. Efter transkribering togs citat ut och en induktiv metod användes för att skapa en modell med de svar som angivits av atleterna. Resultat Studien visade att det var stor spridning inom de båda landslagen gällande när atleterna börjat, specialiserat sig, utövat olika idrotter och dylikt. De fyra intervjupersonerna hade en mängd likheter och olikheter i deras väg till landslaget. Det skiljer sig i när de började utöva sporterna, några hade mest lek i träningen och andra tränade med målet att bli bättre redan första året. Kvinnorna hade fler skador än männen, endast en av de fyra atleterna hade slutat och tagit en paus i sin karriär. Stöttningen hemifrån och lagamraterna/kompisarna hade också olika stor inverkan på de fyra intervjupersonerna. Slutsats Tidig specialisering framkommer inte som ett måste för att nå det svenska landslaget i konståkning och truppgymnastik.

Nos recherches s'inscrivent dans le cadre théorique Ecological Dynamics du contrôle moteur, considérant que le comportement moteur, émerge, persiste et se réorganise en fonction des interactions de l’individu avec un ensemble de contraintes. Sur cette base, nous explorons les indices permettant de rendre compte de l’adaptation motrice du hockeyeur à diverses contraintes afin d’analyser l’expertise. À ce titre, nous avons conduit nos recherches en deux temps : i) une analyse qualitative d’entretiens semi-directifs, et ii) une analyse des paramètres superficiels (cinématique et cinétique) et profonds (coordination) du mouvement de patinage avant. À travers l’analyse de dix entretiens d’entraîneurs experts, nous avons observé que les entraîneurs faisaient appel à des connaissances « opératives » organisées en trois catégories (la posture du hockeyeur, l’action des bras, la cinématique des membres inférieurs). Cette étude nous a permis d’enrichir la connaissance des indicateurs de performances du patinage expert et de guider la conception d’un protocole expérimental représentatif du contexte écologique de pratique. La seconde partie du travail consiste en une analyse des paramètres profonds et superficiels du mouvement sous l’effet de manipulation de contraintes de tâche lors d’un sprint sur 20m. Les résultats révèlent une forte stabilité du pattern expert au niveau de l’ensemble des paramètres superficiels, ainsi qu’un mode de coordination en rattrapé et une symétrie entre les membres inférieurs, lorsque l’activité du joueur n’est pas contrainte par la conduite du palet. Cette dernière induit une flexibilité du comportement caractéristique de l’adaptabilité de l’expert. / Based on the theoretical framework of Ecological Dynamics, the aim of this PhD thesis is to analyse the motor behaviour of expert ice-hockey players in relation to a set of interacting constraints. Based on this theoretical framework, our research investigates the performance indicators in order to understand how ice-hockey expert players’ behaviour emerges, persists and is reorganised when the individuals interacts with a set of constraints. We conduced our work in two stages: i) a qualitative research analysing semi-structured interviews of ice-hockey expert coaches and ii) a biomechanics analysis of forward skating. Analysing 10 ice-hockey expert coaches interviews reveals that coaches used ‘operative knowledge’ organized into three main categories (arm movement, lower limb kinematics and posture). This study allowed us to improve our understanding of performance indicators of expert forward skating. It also helped us to design a more representative biomechanics research protocol of forward skating. The second part of this thesis consists of an analysis of low-order and high-order parameters under task constraints manipulation during 20m forward sprints. Our results showed a strong stability of forward skating pattern at the low-order parameters scale as well as a stable catch-up coordination between the two feet and a stable symmetry in the lower limbs movement coordination when expert player weren’t under puck dribbling situation. When they had to run with the puck, experts’ behaviour revealed a significative variability in skating pattern organisation suggesting flexibility of experts’ behaviour in order to improve their adaptability to tasks constraints.

Author's first name and surname: Jan KMOCH Department: FTVS UK, Department of Outdoor Sports Supervisor: Mgr. Radka Bačáková Abstract Title: Comparative analysis of chosen skating techniques at cross-country skiing. Objective: Comparison of leg muscle coordination at different skating techniques in one locomotive cycle at cross-country skiing and free bipedal walk. Methods: Comparative analysis of electromyography records of muscle activation in combination with kinematography analysis of video record. Results: There were found similarities and differences in muscle activation timing at observed muscles. Keywords: skating at cross-country skiing, bipedal walk, surface electromyography

The aim of this bachelor's thesis is to find out with questionnaire and compare the use of in-line skating in the summer preparation of the ice hockey team on different levels of performance and age. Name of thesis: In-line skating and in-line hockey as training tool for summer training in ice hockey Author: Jakub Šerf Tutor: PaedDr. Ladislav Pokorný Department: Department of physical education and sport Aim of the thesis: Chart and compare the use of in-line skating in the summer preparation of ice hockey teams at different age and performance levels in the Czech Republic. Methodology: Methods used in the thesis are questionnaire and comparison Conclusion: Charting the use of in-line skating in the summer preparation of ice hockey players. Coaches do not often include in-line skating in summer training sessions. They use it more as a complementary activity in the form of in-line hockey than the training of special skills. Key words: In-line skating, in-line hockey, training, summer training, ice hockey

Konståkningen är en del av något som kallas estetisk idrott. Det är en sport som kan vara väldigt påfrestande för atleten vilket kan resultera i antingen en bra kroppsuppfattning eller en dålig. På grund av detta blev syftet med studien att undersöka konståkares erfarenheter och upplevelser av kroppsuppfattning. Som teoretiskt ramverk användes en modell som består av olika faktorer som förklarar en individs kroppsuppfattning. Studien är gjord med hjälp av en kvalitativ design och semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var elva stycken konståkare som var i åldrarna 18-26 (M=20,8, SD= 2,4). Konståkarna som deltog åker antingen i landslaget i synchro eller på elitnivå samt på en högre nivå inom singelåkningen och satsar mot toppen. När intervjuerna var gjorda utfördes en tematisk analys med small q för att få fram ett tydligt resultat. Här skapades tre olika huvudteman med en deduktiv ansats; konståkarnas egna tankar om kroppsuppfattning, konståkarnas upplevelse kring tävling och träning samt påverkan hos konståkarna genom deras sociala förhållanden. Efter dessa skapade åtta subteman med en induktiv ansats. Resultatet påpekar att det är viktigt för en konståkare att ha ett bra socialt stöd för att kunna undvika en dålig kroppsuppfattning. Det visar också på att det är viktigt att kunna planera sitt liv för att enklare kunna hantera sin egen kropp. Resultatet som studien tagit fram kan ge hjälp till både tränare, familj och folk runt omkring individen att kunna se om individen har en dålig kroppsuppfattning eller inte. Diskussionen i studien skrevs med hjälp av resultatet samt det teoretiska ramverket. / Figure skating is part of something called aesthetic sports. It is a sport that can be very stressful for the athlete which can result in either a good body image or a bad one. Because of this, the purpose of the study was to investigate figure skaters' experiences and experiences of body image. As a theoretical framework, a model was used that consists of various factors that explain an individual's body image. The study is done using a qualitative design and semi-structured interviews. The participants in the study were eleven figure skaters who were aged 18-26 (M=20,8, SD= 2,4). The figure skaters who participated are either in the national team in synchro or at elite level as well as at a higher level in single skating and aim for the top. When the interviews were done, a thematic analysis was performed with small q to obtain a clear result. Here, three different main themes were created with a deductive approach; the figure skaters' own thoughts about body image, the figure skaters' experience of competition and training as well as the influence of the figure skaters through their social relationships. After these, eight subthemes were created with an inductive approach. The result points out that it is important for a figure skater to have good social support in order to avoid a bad body image. It also shows that it is important to be able to plan your life in order to manage your own body more easily. The results produced by the study can help both trainers, family, and people around the individual to see if the individual has a bad body image or not. The discussion in the study was written using the results and the theoretical framework.

No description available.

Syfte  Syftet med arbetet var att undersöka sambandet mellan träningsmängd och prestation för svenska konståkare i A- och Nationella serien inom klasserna junior och senior. Det arbetet syftat till att ta reda på var följande frågeställningar:  Finns det något samband mellan det totala antalet träningstimmar per vecka och uppnådd poäng på tävling? Finns det något samband mellan isträningstimmar per vecka och uppnådd poäng på tävling? Finns det något samband mellan fysträningstimmar per vecka och uppnådd poäng på tävling?  Hur väl kan den totala träningsmängden förklara den uppnådda poängen på tävling? Metod Data samlades in med hjälp av en webbenkät skapad i Sunet Survey. Frågorna i enkäten handlade om tävlingsklass, total träningsmängd per vecka, totalt antal istimmar per vecka, totalt antal fystimmar per vecka, annan idrott och eventuell skada. Enkäterna mejlades ut till de 120 klubbarna i Sverige med åkare i urvalsgruppen. De statistiska testerna genomfördes i programmet Jamovi där Pearsons sambandsanalys användes för att undersöka sambanden. Utifrån r-värdet kunde även determinationskoefficienten (r2) beräknas genom att ta kvadratroten av korrelationskoefficienten (r). Den valda signifikansnivån för analysen var 0,05. Resultat Totalt samlades 73 enkäter in varvid 66 inkluderades i studiens slutgiltiga analys. Resultatet från de statistiska testerna visade inget samband mellan total träningsmängd och uppnådd poäng på tävling (p=0,097), mängden isträning och uppnådd poäng på tävling (p=0,094) eller mängden fysträning och uppnådd poäng på tävling (p=0,088). 4,2 procent av den uppnådda poängen kunde förklaras av den totala träningsmängden (r2 = 0,042). Slutsats Resultaten från studien visar att det inte finns något samband mellan total träningsmängd och uppnådd poäng på tävling. Tränare som avser förbättra prestationen hos sina åkare bör överväga att reducera mängden träning med tanke på skaderisken och i stället se över träningens innehåll. Det tycks således vara andra faktorer än träningsmängden som är avgörande för prestation hos konståkare på A- och Nationell serienivå. / Aim  The aim of this study was to research the relationship between training load and performance for Swedish figure skaters in the A- and National series within the junior and senior category. The study aims to research the following questions:  Is there any relationship between the total amount of training hours per week and achieved score at competition?  Is there any relationship between the amount of training hours on ice per week and achieved score at competition?  Is there any relationship between the amount of training hours off ice per week and achieved score at competition?  How well can the total training load explain the achieved score at competition? Method  Data was collected using a web survey created in Sunet Survey. The questions in the survey focused on competition level, total training hours per week, total training hours on ice per week, total training hours off-ice per week, other sports and possible injury. The surveys were emailed to 120 clubs in Sweden with skaters in the sample group. The statistical tests were completed in the program Jamovi and Person’s correlation analysis was used to study the relationships. Based on the r-value the coefficient of determination (r2) could be calculated by taking the square root of the correlation coefficient (r). The chosen significance level for the analysis was 0,05.  Results  In total 73 surveys were collected and 66 of them was included in the study’s final analysis. The results from the statistical tests showed no relationship between total training load and achieved score at competition (p=0,097), the amount of ice training and achieved score at competition (p=0,094) or the amount of off-ice training and achieved score at competition (p=0,088). 4,2 percent of the achieved score at competition could be explained by the total training load (r2 = 0,042).  Conclusion  The results from this study shows that there is no relationship between total training load and achieved score at competition. Coaches aiming to enhance performance for their skaters should consider reducing the training load considering the risk of injury and instead focus on the training content. It seems to be other factors than training load that are crucial for performance for figure skaters at A- and National series level.