Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Univ.

Tidigare forskning gällande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsätt snarare än ett processinriktat synsätt. Syftet med följande undersökning är att ta reda på hur elever på en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta är en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet visar att många av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller läroböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som något de är positivt inställda till. Min slutsats är att den processinriktade skrivundervisningen inte fått den genomslagskraft den förtjänar.

Studiens syfte var att analysera förekomst och frekvens av skriftliga fel för det inkluderademomentet i grammatikundervisning för språkval spanska i årskurs 8–9; Pretérito Perfecto(motsvarar svenskans perfekt i dåtid). Vidare syften är att jämföra vilkeninformationsöverföring som sker mellan modersmålet och målspråket och dess relation tillgrammatikinlärning.Två klasser har producerat en skriftlig text för analys. Därefter har ett slumpmässigt urvalav tio elever delats in i två fokusgrupper för efterföljande diskussion.Resultat från morfologisk felanalysmodell, visar att från 19 elevtexter så förekommersammanlagt 284 Pretérito Perfecto relaterade fel. Studiens analys visar på att grammatiskafel vid användande av Pretérito Perfecto är vanligare på hjälpverbet (Haber) än påhuvudverbet (AR, ER, IR-verb). De analyserade resultaten från felanalysmodellens korpusvisar vidare på en problematik i informationsöverföring mellan svenska och spanska förbåda årskurserna, som bland annat gestaltar sig genom generaliserings fel,sammanblandningsfel och fossilisering av grammatiska regler från modersmålet.Studien tillför fördjupad kunskap kring inlärningssvårigheter för formen Pretérito Perfecto.Studiens resultat och efterföljande förslag på pedagogiska tillvägagångsätt kringkorrigering, undervisningsmål och formativt inkluderande arbetsgång i skrivprocessen:riktar sig till yrkesverksamma ämneslärare i spanska. Studien kan användas som ettkompletterande pedagogiskt-didaktiskt underlag vid undervisningsplanering.

Kravet på skrivförmåga har ökat och förändrats successivt under åren, både i skola och samhälle, med en risk för fler elever i skrivsvårigheter. Detta tillsammans med sviktande resultat i olika mätningar har i förlängningen gjort att skrivningen fått mer uppmärksamhet, där även bedömningsmaterial och tidiga insatser initierats. Skolans och lärares uppdrag att möta alla elevers behov i skrivutvecklingen har i sammanhanget blivit ännu viktigare. I studien undersöktes skrivundervisning och specialpedagogiska insatser för elever i skrivsvårigheter i årskurs 1-6, vilket utfördes genom e-postenkäter och intervjuer med verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade vikten av kartläggning för att följa upp elevers skrivutveckling över tid. Även lärares, speciallärares och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter om skrivsvårigheter och vad pedagogerna ansåg att svårigheterna berodde på, uppmärksammades som grund för utformningen av elevers stöd i skrivutvecklingen. Studien visade att stödet till största del var förebyggande undervisning eller särskilt stöd inom klassens ram, men att det även gavs i mindre grupp och enskilt. Explicit tydliggörande undervisning inom skrivning och skrivprocess visade sig i resultatet som stöttande, färdighetstränande och kompenserande undervisning, vilket skedde i interaktion och samspel med klasslärare, övriga elever och ibland speciallärare. I studien blev det tydligt att kompenserande assisterande teknik kunde hjälpa elever, men att det förutsatte tillgång till tekniken och utbildning att hantera den. Slutligen framkom att utökad tid till skrivning och skrivprocessen sågs som en viktig aspekt och innefattade både tillräckligt med tid för att slutföra uppgifter samt till time on task.

I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning analyseras och diskuteras med syftet att undersöka fördelar och nackdelar med det digitala och det analoga skrivandet i svenskämnet på högstadiet. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar elever har för att skapa redigera text kopplat till digitalt eller analogt skrivande. Med Lgr22 som grund analyseras publikationer som gjorts på elever i åldern 10–19 år i och utanför Sverige. Till grund för denna studie ligger 16 publikationer som identifierades genom en systematisk litteraturstudie i databaserna Summon, DIVA, ERIC samt Google Scholar. Bristen på publikationer gällande specifikt analogt skrivande diskuteras i metodkapitlet och detta anses vara en anledning till att studien saknar nyansering i form av att kunna ställa digitalt och analogt skrivande i motsats till varandra. Resultatet av denna studie visar på för- och nackdelar med de båda skrivteknikerna men ett övervägande antal fördelar finns kopplade till det digitala skrivandet. Det digitala skrivandet anses mest fördelaktigt kopplat till följande identifierande mönster: gemensamt och enskilt skrivande, disposition, textbearbetning samt redigering. Dessa mönster är grunden för den diskussion som förs i slutet av studien. I studiens slutsats lyfts det faktum att det digitala skrivandet har tagit allt mer plats i skrivundervisningen, vilket kan korreleras med den utveckling som gjort i läroplanen. Formuleringar kring handskriftens betydelse var tydligt framskrivet i äldre läroplaner gällande årskurs 7–9, medan det i Lgr22 inte finns kvar någon formulering kopplat till handskrift överhuvudtaget.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem. Undersökningens resultat överensstämmer i mångt och mycket med forskningslitteraturen. Elevernas motviation till skrivning och att de skriver mycket på sin fritid belyses. Likaså skolans ansvar att anpassa undervisningen till det samhälle den verkar i och är skapare av. Den svenska skolan som genomsyras av ett sociokulturellt lärandeperspektiv bör kunna utgå ifrån elevernas vardag och fritid för att ett dialogiskt klassrum ska kunna skapas. Därmed är bloggen ett utmärkt verktyg och redskap för undervisningen genom sin mångfacetterade utformning som ger möjlighet till att arbeta med kamratrespons och skrivprocessen på ett gynnsamt sätt.

Denna uppsats handlar om hur digitala verktyg praktiskt kan implementeras under skrivprocessen vid undervisning av hur man skriver en argumenterande text. Vidare har studien även som avsikt att ta reda på elevernas åsikter kring att använda digitala verktyg under skrivprocessen. För att uppnå detta syfte genomfördes en designbaserad aktionsstudie som bestod av en intervention där en lektionsserie på sju lektioner observerades samt efterföljande fokusgruppsintervjuer med de 14 deltagande eleverna. De digitala verktyg som interventionen ämnade att testa var Mural, PowerPoint och ChatGPT. Resultatet utifrån observationen av interventionen och intervjuerna tyder på att digitala verktyg kan användas som stöd under skrivprocessen men att eleverna behöver mer övning, mer tid och tydligare instruktioner. Detta gäller framförallt vid användandet av digitala verktyg som är nya för eleverna. Även tekniska strul är något som studiens resultat visar är något som lärare bör ha i åtanke vid användning av digitala verktyg vid processorienterad skrivundervisning. Överlag indikerar resultatet av studien att lärare bör inkludera digitala verktyg vid processorienterad skrivundervisning men att mer tid och kunskap krävs för att kunna implementera dem på bästa sätt. / This essay is about how digital tools practically can be implemented during the writing process when teaching how to write argumentative texts. Furthermore, the study also has the intention to find out the students’ opinions about using digital tools during the writing process. In order to achieve this aim a design based action research study, that consisted of an intervention where seven lessons was observed and follow up focus group interviews with the 14 participating students, was conducted. The digitals tools that the intervention aimed to test were Mural, PowerPoint and ChatGPT. The results based on the observation of the intervention and the interviews indicate that digital tools can be used as support during the writing process, but that the students need more practice, more time and clearer instructions. This especially applies when digital tools that are new to the students are being used. Technical issues are also something that the result of this study shows is something that teachers should keep in mind when using digital tools to teach writing. Overall, the study’s result indicates that teachers should include digital tools when teaching writing in a process-oriented manner but that more time and knowledge is needed to implement them in the best way.

<p>Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ”Läsa – språka – skriva”.</p><p>Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen.</p> / <p>This narrative study illustrates three primary school teachers’ experiences of children’s abilities to learn and their role in learning. The teachers where interviewed after attending the course “Läsa – språka – skriva” (”Reading – Conversing – Writing”). The result shows a relation between their experiences and the course, which has caused them to change their literacy teaching methods.</p>

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ”Läsa – språka – skriva”. Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen. / This narrative study illustrates three primary school teachers’ experiences of children’s abilities to learn and their role in learning. The teachers where interviewed after attending the course “Läsa – språka – skriva” (”Reading – Conversing – Writing”). The result shows a relation between their experiences and the course, which has caused them to change their literacy teaching methods.