Digitaliseringen i samhället påverkar det svenska utbildningssystemet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om digitaliseringen och digitala skrivverktyg vid textskapande i skrivundervisningen. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka uppfattningar om och erfarenheter av digitaliseringens inverkan på skrivundervisningen har lärare som undervisar i F-3? Vilka möjligheter respektive begräsningar upplever lärare som undervisar i F-3 med digitala skrivverktyg vid elevers textskapande? Studien har en sociokulturell utgångspunkt och empirin har bearbetats genom tematisk analys. Studiens har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade intervjuer med grundskollärare som undervisar i F-3.   Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till digitaliseringen i skolan. Användningen av digitala verktyg som skrivverktyg beskriver lärarna blev aktuellt när elever fick egna digitala verktyg. Lärarna upplever många möjligheter med att använd digitala skrivverktyg vid elevers textskapande. Möjligheten att enklare ge feedback, skriva längre och bättre texter samt använda talsyntes vid textskapandet. Resultatet visar också lärarens viktiga roll att själv ha digital kompetens och att stötta eleverna i deras textskapande. Resultatet visar även att lärarna upplever en viss begräsning med att använda digitala skrivverktyg vid textskapande då elevers handstil, finmotorik och minneskoppling begränsas.

Digitaliseringen blir en allt större del av vårt samhälle vilket även har influerat den tidiga skrivundervisningen i skolan där handskrivande och det digitala skrivandet i olika grad används i det tidiga skrivandet. Lärare behöver ta ställning till när och hur mycket de två skrivverktygen ska användas i den tidiga skrivundervisningen, då läroplanen Lgr22 menar att båda ska läras ut. Det är därför av intresse att undersöka vad forskningen säger om vad som sker i den tidiga skrivinlärningen när elever skriver för hand eller skriver digitalt. Syftet med litteraturstudien är att diskutera för- och nackdelar med båda skrivverktygen. Vetenskapliga artiklar hittades genom sökningar i olika databaser och blev valda genom granskningar utifrån syfte och frågeställningar. Relevanta delar bearbetades och formade ett resultat. Resultatet visar att båda skrivverktygen kan användas i den tidiga skrivundervisningen men i olika syften. Pennan är viktig i bokstavsinlärningen medan datorn kan vara ett bra verktyg i textskapandet. Elever kan ha svårigheter med båda skrivverktygen vilket kan ha en påverkan på skrivinlärningen. Slutsatsen blir att en individanpassning behöver göras i valet av skrivverktyg. Vidare forskning behövs inom området då digitaliseringen inom skolan är en pågående process och dess fulla påverkan på den tidiga skrivundervisningen går ännu inte att se.

Bakgrund: Den teoretiska ingången är sociokulturellt perspektiv på lärande där skrivverktyget är medierande i skrivprocessen. Skrivande är en viktig del av grundskoleutbildningen. Samtidigt som det är viktigt att eleverna följer den digitala utvecklingen är det inte utan betydelse att man fortsätter använda analoga verktyg. Syfte: Att få en bättre förståelse för möjligheter och begränsningar olika skrivverktyg har och hur lärare motiverar lärarna sina val av skrivverktyg för att få en effektiv och flexibel undervisning. Resultatet av studien kan användas för att ge lärare och elever stöd att välja lämpliga skrivverktyg i olika lärandesituationer. Metod: En kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med lärare från olika delar av Sverige. Intervjuerna genomfördes antigen på skolan eller via zoom-länk och analyserades tematiskt. Resultat: Studien betonar vikten av att använda både penna och dator i undervisningen. Generellt sätt visar resultaten av studien att lärarnas syn på skrivverktygens olika möjligheter och begränsningar är enhetliga, men att det skiljer sig avsevärt åt mellan skrivverktygen. Det beskrivs helt olika möjligheter, problem och handlingsutrymmen för digitala jämfört med analoga verktyg.

Både digitala och analoga skrivverktyg utgör en stor del av den tidiga skrivundervisningen. Det råder dock skilda åsikter om vilket skrivverktyg som är mest gynnsamt för elevernas textskapande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om elever och lärares uppfattningar om betydelsen av digitala respektive analoga skrivverktyg för textskapande. För att besvara syftet ligger följande frågeställningar till grund: Vilka möjligheter och utmaningar vid textskapande upplever elever med digitala respektive analoga skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar vid textskapande upplever lärare med digitala respektive analoga skrivverktyg? Samt vilka skillnader och likheter mellan lärarnas och elevernas uppfattningar förekommer? I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt deltar två lärare och åtta elever från två skolor i årskurs 3. Lärarintervjuerna har genomförts enskilt och elevintervjuerna i grupp. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet i studien visar att lärare och elevers uppfattningar till stor del stämmer överens. De möjligheter som resultatet visar är att digitala skrivverktyg underlättar textredigeringen samt att eleverna skriver snabbare och längre texter. Även olika funktioner skapar möjlighet för eleverna att bli medveten om sin stavning. Samtidigt kan funktionerna vara en utmaning eftersom det kan hämma elevernas lärande. Med analoga skrivverktyg gynnas elevernas motorik och minnesförmåga men kan vara utmanande då eleverna upplever att det värker i handen när de skriver för hand. Studiens slutsats är att det krävs medvetna didaktiska val av läraren för att avgöra när respektive skrivverktyg ska användas. / Both digital and analog writing tools are a big part of the early writing development. However, there are different opinions about which writing tool is the most beneficial for students’ text creation. Thus, the purpose of this study is to contribute knowledge about students’ and teachers’ perception of the importance of digital and analogue writing tools for text creation. To answer this, the following questions are the base of this essay: What opportunities and challenges in text creation do students experience with digital and analog writing tools? What opportunities and challenges in text creation do teachers experience with digital and analog writing tools? And what differences and similarities exist between the teachers' and students' perceptions? In the study, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews. A total of two teachers and eight year 3 students from two schools participate. The teacher interviews were conducted individually and the student interviews in groups. The study has its theoretical anchoring in the socio-cultural perspective. The results of the study show that teachers' and students' perceptions largely agree. The results show that digital writing tools facilitate text editing and that students write faster and longer text. Certain functions also create opportunities for students to become aware of their spelling. At the same time, the features can be a challenge as it can hinder students' learning. With analog writing tools, the students' motor skills and memory are benefited, but can be challenging as the students find their hand aching when writing by hand. The study concludes that the teachers´ didactic choices are vital when determining which writing tool to use in the classroom.

Syftet med undersökningen är att ge ett kunskapsbidrag om hur några verksamma lärare säger att de använder digitala och analoga skrivverktyg i skrivundervisningen för att diskutera skrivverktygens roll för elevers textskapande. För att besvara studiens syfte utgår undersökningen från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärarna sin användning av skrivverktyg i undervisningen?, Hur upplever lärarna att elevers textskapande påverkas vid användning av respektive skrivverktyg? och Hur beskriver lärarna sin roll i att stötta och motivera elever under textskapande vid användandet av respektive skrivverktyg? Studien har utgått ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Intervjuerna grundar sig i förkonstruerade frågor framtagna för att besvara studiens tre frågeställningar. Materialet har transkriberats och analyserats för att sortera in relevanta svar i linje med studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna anser att båda skrivverktygen är viktiga att använda i skrivundervisningen. Det framkommer dock att lärarna prioriterar olika beroende på hur och när skrivverktygen ska användas.

Denna uppsats belyser digitala skrivverktygs möjligheter och utmaningar inom områdena skriftspråklighet och textskapande i svenskundervisningen i F-3. Ett alltmer digitaliserat samhälle ställer krav på skolan och lärarens användning av digitala skrivverktyg i undervisningen. Många barn har idag tillgång till olika digitala verktyg redan innan de börjar skolan och har en positiv inställning till att nyttja dem. Det är därför viktigt att lärare tar tillvara på detta intresse i undervisningen för att kunna motivera eleverna i sin skriftspråkliga utveckling. Syftet med uppsatsen är att belysa hur digitala skrivverktyg behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan för årskurs F-3, med fokus på skriftspråklighet och textskapande. Den sociokulturella teorin och den kognitiva teorin ligger till grund för analysen av materialet. Materialet som undersökts är vetenskapliga artiklar inklusive en forskningsöversyn. Både nationella och internationella studier har undersökts. Resultatet visar att möjligheter som finns med att använda digitala skrivverktyg är dess positiva inverkan på redigering, samspelet och interaktionen mellan elever samt motivationen. Ordbehandlingsprogram med talsyntes hjälper elever att redigera sina texter, vilket leder till att eleverna upplever det mindre mödosamt att skriva vilket vidare leder till ökad motivation och längre texter. Utmaningarna med digitalt skrivande är att få texten personlig samt att det inte krävs lika mycket kroppslig ansträngning eftersom eleverna inte behöver forma bokstäver. För att digitala skrivverktyg ska ge en positiv effekt på skriftspråklighet och textskapande är det viktigt att läraren har kunskaper i hur och varför de ska användas. Digitala skrivverktyg ska medvetet och planerat och inkluderas i undervisningen. Genom strukturerad undervisning både i och om användandet av digitala skrivverktyg kan både skriftspråklighet och textskapande utvecklas, och meningsfullhet kring detta åstadkommas.

The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers’ motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR. The result of the analysis shows that the teachers find that the pupils have a greater love of writing and that the teachers chose to work with the method because they want to change how pupils learn to read and write. Another finding is that the teachers feel that pupils with motor difficulties benefit most from working with WTR.

Syftet med examensarbetet var att genom fallstudier i två klasser i årskurs 3 undersöka elevers skrivande och elevers uppfattningar om sitt skrivande utifrån berättande texter som de skrivit på datorn eller för hand. Syftet var även att undersöka hur lärare arbetar med skrivande i sina respektive klasser där den ena klassen fokuserar traditionella skrivmetoder, med utgångspunkt i att skriva texter för hand och den andra klassen fokuserar användandet av digitala skrivverktyg genom metoden ASL (Att skriva sig till läsning) och Sandvikenmodellen. Med utgångspunkt från studiens teoretiska perspektiv studerades skrivandet utifrån produkt och process, samt utifrån skrivverktyg. För att få en mer fullständig bild av det vi studerade valde vi att utgå från flera olika metoder i våra fallstudier. Analysen av elevtexter kompletterades därför med semistrukturerade intervjuer med såväl elever som lärare. De berättande texterna analyserades utifrån hur de var uppbyggda i sin makrostruktur (genre) och mikrostruktur (textbindning), enligt bedömningskriterier med utgångspunkt i tidigare forskning om textanalys. Intervjuerna skrevs ner ordagrant och analyserades efter återkommande mönster i respondenternas uttalanden. Studiens resultat visade att undervisningen i klasserna utgått från olika utgångspunkter i såväl skrivprocess som skrivverktyg. Flertalet elever i båda klasserna producerade emellertid texter enligt den berättande genrens struktur. Det som främst skilde produkterna åt var användandet av dialog och talspråk. I processen visade sig skillnaderna främst i elevernas planering och revidering av text. I valet av skrivverktyg valde eleverna att använda det verktyg de var mest vana vid, penna eller dator, trots att båda klasserna var överens om att texter blir finare och tydligare när de skrivs på datorn. I analysen av fallstudiernas resultat fokuserades likheter och skillnader, vilket belyste det gemensamma och unika för varje klass. Resultaten av elevers skrivande i två klasser i årskurs 3 visade således på två effektiva men olika gestaltningar av läs- och skrivundervisning

Studien syftar till att undersöka hur mellanstadielärare utformar processorienterad skrivundervisning för digitala skrivverktyg i svenska samt vilka möjligheter och begränsningar detta medför. I bakgrunden behandlas begreppen skrivprocess och digital skrivprocess samt likheterna och skillnaderna mellan dem. Därefter lyfts för- och nackdelar med digitala respektive analoga skrivverktyg för att sedan belysa vikten av digital kompetens.  Enkäter skickades ut till mellanstadielärare i svenska och det insamlade datamaterialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, tidigare forskning samt relevant litteratur inom ämnet. Resultatet visar att i lärares processorienterade  skrivundervisning genomförs förarbete som ofta innehåller något typ av skrivstöd. Under själva skrivandet stöttas eleverna genom feedback och dessutom genomförs även efterarbete, ofta med ett formativt inslag. Förarbetet och efterarbetet inkluderas olika mycket vilket främst beror på uppgiftstypen. Vidare visar resultatet att den främsta möjligheten som lärare upplever med digitala skrivverktyg är att bearbetningen underlättas. Däremot anses digitala skrivverktyg bidra till ett sämre analogt skrivande.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i skrivundervisningen. I studien deltog fem aktiva svensklärare som undervisar i årskurserna 4–6. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med intervjufrågor baserade på Roz Ivaničs teori om skrivdiskurser. Teorin om skrivdiskurser används sedan för att presentera resultatet och för att förklara hur lärarna förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i olika delar av skrivundervisningen. Resultatet visar att lärarna föredrog dator som skrivverktyg när eleverna ska skriva längre texter, där en av fördelarna med en skrivundervisning på dator är en enkel textbearbetning. Lärarna anser att skrivande för hand har en fortsatt viktig roll i skolan, bland annat för att det hjälper eleverna med den kognitiva förmågan. Lärarna ser främst möjligheter med ett skrivande för hand i andra funktioner än skapande av längre texter, som exempelvis vid anteckningar. Sammanfattningsvis vill lärarna ha en strävan att kombinera de båda skrivverktygen för att främja elevernas lärande.