SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få en förståelse för hur elever förhåller sig till skrivverktygen pennan och datorn. I samhället och i skolan pågår en digitalisering där vi allt mer använder oss av digitala hjälpmedel. Datorer, skrivplattor och mobiler har en självklar plats i vår vardag. Dessa artefakter/verktyg underlättar vår vardag och påverkar vårt förhållningssätt till vår omvärld. Saker som för några decennier sedan var otänkbara, är nu självklara. Barn/elever som växer upp i dagens samhälle måste förhålla sig till en värld fylld av teknik och en utveckling som går snabbt framåt. För att kunna bli en del i samhällets kugghjul, behöver elever idag lära sig att behärska tekniken. Detta för att kunna ta del av och påverka sin tillvaro. Digitaliseringen innebär en ny syn på kunskap och nya kunskapskrav. Datorer och läsplattor tar en allt större plats i skrivundervisningen i skolan, den plats som tidigare pennan hade. För att få en indikation på hur eleverna (i åk 5) ser på dessa skrivverktyg, valde jag att göra en kvalitativ forskningsstudie med intervjuer och observationer. Resultaten visade på att elever inte har ett- antingen- eller perspektiv på hur de väljer skrivverktyg. Slutsatsen blev att elever väljer skrivverktyg efter skrivsituation, tid till förfogande, vana och praktikalitet. Eleverna valde i stor utsträckning datorn som skrivverktyg i längre texter eftersom den fungerade som stavningshjälp och organisatör av texten. Eleverna såg också i ett framtidscenario att tekniken skulle komma att utvecklas bortom dagens gränser. Som skrivverktyg, ansåg eleverna, att pennan fungerade i mycket korta texter. Men en majoritet upplevde att de hade en handstil som de var missnöjda med. De fick kramp i handen av att skriva och deras text var svårläst, och ful, enligt dem. Pennan som skrivverktyg i ett framtidsscenario, hade spelat ut sin roll, ansåg eleverna.Nyckelord: Artefakter, digitalisering, förhållningssätt, lärande, skrivverktyg, socialisation och sociokulturellt perspektiv

SammanfattningVårt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lärarna ansågatt det fanns med metoden att skriva sig till läsning (ASL) med datorn somskrivverktyg. Vi ville också studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metodensamt om lärarna kunde se några skillnader på elevernas texter vad gäller innehåll ochkvalitet. Våra frågeställningar var:1. Ser lärarna några skillnader i texternas innehåll och kvalitet när eleverna skriver pådatorn istället för på traditionellt sätt med papper och penna och på vilket sätt?2. Vilka för- och nackdelar har ASL-metoden enligt lärarna?3. Vilka elever gynnas/missgynnas av ASL-metoden enligt lärarna?För att svara på frågorna har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ostruktureradeintervjuer och ostrukturerade observationer. Sammanlagt intervjuade vi fyra lärare ochnärvarade vid två observationstillfällen. Vår studie bygger till stor del på olika forskaresaspekter kring läs- och skrivinlärning samt bakomliggande teorier.Resultatet av vår studie pekar på att alla elever gynnas av metoden på ett eller annat sätt,lärarna ansåg att det fanns betydligt fler fördelar än nackdelar med metoden vad gällerelevernas skriv- och läsinlärning. Alla lärarna var överens om att textmängderna ökadebåde vad gäller innehållet och kvaliteten när eleverna använder datorn somskrivverktyg. Den främsta orsaken till denna ökning var elevernas samarbete.Nyckelord: ASL metoden, samarbete, datorn som skrivverktyg, skriv- och läsinlärningoch textinnehåll

Denna intervjustudie sammanställer hur sex erfarna lärare arbetar med digitala skrivverktyg och att skriva för hand. Under litteraturstudien vi skrev år 2023 framkom det i resultatet att en kombinerad skrivundervisning med digitala skrivverktyg och att skriva för hand är att föredra framför att bara göra det ena eller det andra. Intervjustudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet och språket. Intervjustudien är kvalitativ och innehåller semistrukturerade intervjuer där sex lärare intervjuas. Det är två lärare i årskurs 1–3 och fyra lärare i förskoleklass. I resultatet framställs likheter och skillnader mellan hur lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning. Det framkom att lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning på olika sätt. Två av lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning redan i förskoleklass medan två av lärarna arbetar mer med att skriva för hand i förskoleklass. Alla lärarna i årskurserna 1–3 arbetar med en kombinerad skrivundervisning men de gör det på olika sätt. / This interview study complies how six experienced teachers work with digital writing tools and write by hand. During the literature study we wrote in 2023, it emerged in the results that a combined literacy teaching with digital writing tools and writing by hand I preferable. The interview study is based on a sociocultural perspective as the emphasis is on learning and language. The interview study is a qualitative and contains semi-structured interviews where six teachers are interviewed. There are two teachers in grades 1–3 and four teachers in preschool. The results show similarities and differences between how teachers work with a combined literacy teaching. It emerged that the teachers work with a combined literacy teaching in different ways. Two of the teachers work with a combined literacy teaching in preschool, while two of the teachers work more with handwriting in preschool. All teachers in grades 1–3 work with a combined literacy teaching but they do it in different ways.

Syftet med denna studie är att bidra med insikter om och hur digitala verktyg kan stödja elevernas skrivande av berättande texter samt om och hur digitala verktyg påverkar elevernas motivation. Det är totalt 53 elever från årskurs 3 som deltar i studien varav varje elev har skrivit två berättande texter vardera, en med digitalt verktyg och en med papper och penna. Texterna analyserades utefter följande parametrar: struktur för en berättande text, menings-byggnad med stor och liten bokstav samt interpunktion, antal rättstavade form- och innehållsord och antal skrivna ord. Utöver det studeras även elevernas motivation i förhållande till de olika skrivverktygen. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som grundteori medan vi använder begrepp rörande berättande texters struktur och språkstruktur för analys av elevtexterna. Resultatet visar att skillnader kan urskiljas mellan de texter som är skrivna digitalt och de som är skrivna analogt. Vårt undersökningsmaterial visar på flera sätt att eleverna i större utsträckning utvecklade sina digitalt skrivna texter i relation till analysparametrarna jämfört med de analogt skrivna texterna. Resultatet visar även att majoriteten av eleverna är mer motiverade att skriva med digitalt verktyg än med papper och penna. Orsaken bakom de skillnader som framgår i studien är dock något som kan diskuteras. Studien och dess resultat är endast en indikation på hur det undersökta kan se ut och kan därmed användas som utgångspunkt för vidare forskning.

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares erfarenheter av språkutvecklande arbete i skolan, med fokus på återkoppling till elever när datorn som skrivverktyg används. Studien baseras på en intervjuundersökning av tio speciallärare. Det är en sociokulturell ansats som har använts vid analys- och tolkningsarbetets genomförande. Resultatet av studien visar att elevers delaktighet i ett språkutvecklande sammanhang hade betydelse när återkoppling gavs. Det är i samspel och i dialog mellan lärare och elev som möjligheter och villkor för barns delaktighet har synliggjorts. Det är när återkopplingen har skett direkt, i processen, som det har funnits förutsättningar att möta elevers olika behov och möjliggöra lärande. Det är då som eleverna har fått vägledning om hur de kan ta sig vidare för att närma sig målen. När återkopplingen gavs mot ett färdigt resultat blev återkopplingen fördröjd och ledde bort från lärandeprocessen. Då synliggjordes svårigheter att möta elevers individuella behov. Den praktiska datorkompetensen hos lärarna har i studien visat sig ha betydelse för elevers möjligheter att närma sig sina lärandemål. / The aim of this study is to gain knowledge of special education teachers´ experiences from language development in schools, with focus on feedback to pupils when the computers is used as a writing tool. The study is based on interviews with ten special education teachers. A socio-cultural model was used during the interpretation and analysing phase. It is through interaction and dialogue between teacher and pupil, that possibilities and terms for the pupil´s participation has been made visible. It is when the instant feedback given during the process, that you can find the possibilities to meet with the needs of that particular pupil to enable learning. That is when the pupils has been given guidance how to further approach his or her goals. If feedback is only provided later and is more goal-oriented, the learning process is delayed, with greater difficulties to meet with the pupil´s particular needs. The study also shows that the practical competence in computer usage among the special education teachers is important for pupils´ possibilities of reaching their goals.

Ett flertal studier lyfter fram ett forskningsresultat som tyder på att elevers motivation är avgörande för deras läs- samt skrivutveckling. Inom forskningen finns det däremot en lucka som kräver vidare studier och belägg för hur elevers motivation påverkas av olika skrivverktyg. Syftet med vår studie är således att undersöka hur elevers motivation i skrivundervisningen påverkas vid användning av digitala verktyg i jämförelse med papper och penna. Den teori som utgör en grund för studien är Self-determination theory, eller översättning till självbestämmandeteorin på svenska, som fokuserar på olika typer av motivation. För att besvara de formulerade frågeställningarna har elever i årskurs 2 deltagit genom att totalt 51 elevtexter samlats in och av dessa har 14 elever slumpmässigt valts ut för att delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det kan vara av betydelse att ha en varierad skrivpraktik då elever tenderar att motiveras mer av ett verktyg som de tidigare inte använt så mycket, än vid användning av något som de är vana vid. Resultatet visar även att skrivuppgifter i vissa fall kan påverkar motivationen mer än vad skrivverktyget gör och att elevernas egna uppfattningar om skrivvertygets nackdelar respektive fördelar har en viss påverkan. Vidare tyder resultatet på att elevernas texter ökar i längd och användningen av punkt och stor bokstav blir mer korrekt när de får skriva på datorn, vilket delvis kan bero på ökad motivation.

SAMMANFATTNING Tidigare forskning har visat att elever i de lägre årskurserna som arbetar med att skriva sig till läsning, kan skriva längre texter eftersom det är fysiskt lättare för dem att skriva på datorn än för hand. Dock har vi inte funnit några belägg för hur elever organiserar och planerar sina texter vid skrivandet av berättande texter på datorn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs ett ges för att producera och organisera berättande texter, i en klass som arbetar med datorn som verktyg och en som inte gör det. Undersökningen utgick från två lärares beskrivningar av undervisningen och elevtexter. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv eftersom vi tror att språk och skriftspråk konstrueras i en social kontext. Genom samtal kring texter, användningen av olika verktyg och stöd av en mer kompetent kamrat finner vi att elever kan utveckla sitt skrivande. Genom intervjuer har lärare fått beskriva sin undervisning. Denna undervisning jämfördes sedan med elevtexterna. Elevtexterna från de olika klasserna jämfördes också med varandra. I resultatet framkom det att båda undervisningssammanhangen möjliggör elevers skrivande, planerande och organiserande av berättande texter, fast undervisningssammanhangen ser olika ut. Klassen som arbetade med datorn skrev längre texter med ett bättre ordförråd än den andra klassen. Dock skrev den andra klassen med en mer sammanhängande röd tråd i sina berättande texter. I studien framkom även likheter mellan undervisningens stödstrukturer och hur eleverna organiserade sina texter. / ABSTRACT Previous research has shown that young children, who work with writing to reading, write longer texts because it is physically easier for them to write on the computer than by hand. However, we have not found any evidence of how pupils organize their texts when they write narrative texts. The aim of this study was to explore which possibilities the pupil gives to produce and organize the narrative texts, in the lower grades. One class worked with the computer as a tool and one did not. The survey was based on two teachers' descriptions of teaching and student texts. In this study, we assumed a sociocultural perspective because we think that language and written language is constructed in a social context. Through conversations about texts, the use of various tools and the support of a more competent person, we think that students can develop their writing. Through interviews with teachers who described their teaching and through pupil texts we found some interesting things. The result showed that both educational contexts allow students' writing, planning and organization of narrative texts. The teaching contexts were different from each other. The pupils who worked with writing through computers, wrote longer texts with a better vocabulary than the pupils who wrote by hand. However, the pupils who wrote by hand, had better support structures for the narratives red line and then wrote a more coherent text, than the pupils who worked on the computer. The study also showed similarities between the education support structures tours and how the students organized their text.

I denna studie belyses lärares användning av digitala skrivverktyg vid textproduktion. Allt fler lärare väljer att använda sig av digitala skrivverktyg i undervisningen, vilket innebär förändringar i lärares sätt att undervisa när det kommer till textproduktion. Syftet med studien är att lyfta lärares förhållningssätt och användande av digitala skrivverktyg i undervisningen för elever i årskurs 1–3, inom området skrivutveckling och textproduktion. Frågeställningarna som har besvarats är: när och varför använder sig lärare av digitala skrivverktyg i undervisningen? Hur arbetar lärare med textproduktion och digitala skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare med digitala skrivverktyg i undervisningen? Metoden fokusgrupper har använts där lärare som undervisar i de aktuella årskurserna har intervjuats. Analysen består av en kvalitativ innehållsanalys. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för analysen av materialet. Resultatet visar att lärare ser många anledningar till att använda digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärare använder digitala skrivverktyg i många moment i undervisningen och i många olika ämnen. Lärarna använder sig främst av två olika metoder, att skriva sig till läsning (ASL) och skriva sig till lärande (STL). Resultatet visar även att lärarens roll är viktigt för elevernas skrivutveckling och digitala kompetens. Lärarna ser både möjligheter och begränsningar med digitala skrivverktyg. / This study highlights teachers’ use of digital writing tools in text production. More and more teachers are choosing to use digital writing tools in teaching, which means changes in teachers' way of teaching when it comes to text production. The purpose of the study is to examine teachers' attitudes and use of digital writing tools in teaching for students in grades 1-3, in context of writing development and text production. The questions addressed in the study are: When and why do teachers use digital writing tools in teaching?, How do teachers work with text production and digital writing tools?, and, What opportunities and challenges do teachers with digital writing tools experience in teaching? The focus group method has been used where teachers who teach in the current grades have been interviewed. The analysis consists of a qualitative content analysis. The socio-cultural perspective forms the basis for the analysis of the material. The result shows that teachers see many reasons for using digital writing tools in teaching. Teachers use digital writing tools in many aspects of teaching and in many different subjects. Teachers mainly use two different methods: writing for reading (RtW) and writing for learning (iWTR). The result shows that the teacher's role is important for students' writing development and digital competence. Teachers experience both opportunities and limitations with digital writing tools.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pojkars skrivutveckling mellan årskurserna ett och tre genom att undersöka vad som utmärker texterna och vilken utveckling som sker då de skrivs analogt respektive digitalt. Studien har gjorts med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa elevtextanalyser. Tjugo elevtexter har analyserats. Resultatet visar att texterna utvecklas både i textlängd, stavning och disposition särskilt då eleverna skriver med hjälp av digitala skrivverktyg. En jämförelse mellan de två olika kategorierna analoga och digitala texter visar att utvecklingen är större då pojkar skriver med digitala skrivverktyg, vilket tyder på att de gynnas mer av att skriva digitalt än analogt. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin. / The aim of this study is to increase the knowledge about boys’ writing development in grades one to three by examining what characterizes the texts and what developmental differences there are between handwritten and digitally written texts. Quantitative and qualitative text analyzes was done on twenty student texts. The results shows that the texts develop in length, spelling and disposition particularly when they are written with digital writing tools. A comparison between the handwritten and the digitally written texts   show that the development is greater when boys write with digital writing tools, which indicates that boys benefit more from writing with digital tools. The result has been analyzed with a sociocultural theory.

Abstract The aim of the study was to investigate the quality of pupils’ narrative texts written either by hand or on a tablet. The questions concern which structures are characteristic of the texts as a whole and what is distinctive about hand-written texts and those written on a tablet. To investigate this, 46 pupil texts from grade 2 were analysed. Each pupil in the class wrote two texts, one with each writing tool. The overall theoretical approach in the study is dialogism, which views all utterances as being related to each other. In this study that means that the pupils received teaching about how to write a story, and then wrote stories of their own. Relief theory, which has its foundation in dialogism, was used as analytical framework. With this model, analyses are made of the text as a whole. The overall structure and focus of the text are regarded as the foreground and the additions and expanded details supporting these are viewed as the background text. This interaction between foreground and background gives the relief perspective. Proceeding from relief theory, the structures of the texts in their entirety were analysed. At the intermediate and local level of the texts, dialogues and connectives were analysed, along with the number of unique words and the total number of words. The relief of the texts was analysed in terms of quality at global, intermediate and local text level. The relief analysis revealed that three different categories of relief could be identified in these texts. The result shows that the difference in quality concerns how the backgrounds are expanded. The results of the study show that there are differences between the pupils’ handwritten texts and texts written on a tablet, but the differences are small. The biggest differences concern the number of unique words and the total number of words. The texts written on a tablet contain both more unique words and more words in total than texts written by hand.   Keywords relief theory, tablet, writing tools, early school years, student text, narrative text